sol ngens egnahemsf rening energialternativ f r villor och radhus l.
Download
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
Solängens Egnahemsförening Energialternativ för villor och radhus PowerPoint Presentation
Download Presentation
Solängens Egnahemsförening Energialternativ för villor och radhus

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 38

Solängens Egnahemsförening Energialternativ för villor och radhus - PowerPoint PPT Presentation


  • 195 Views
  • Uploaded on

Solängens Egnahemsförening Energialternativ för villor och radhus. 17 april 2005 Energirådgivare Ragnar Uppström. Energirådgivningen i Mölndal. Energirådgivningen är en halvtidstjänst inom SAMFAST

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about 'Solängens Egnahemsförening Energialternativ för villor och radhus' - beth


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
sol ngens egnahemsf rening energialternativ f r villor och radhus
Solängens EgnahemsföreningEnergialternativ förvillor och radhus

17 april 2005

Energirådgivare Ragnar Uppström

energir dgivningen i m lndal
Energirådgivningeni Mölndal
  • Energirådgivningen är en halvtidstjänst inom SAMFAST
  • Övrig arbetstid: arbete med energi-, VVS-, inneklimat- och miljöfrågor för kommunens fastighetsbestånd
  • Rådgivning per telefon, e-post, mottagning i stadshuset samt i enstaka fall fastighetsbesök
  • Tel: 315 13 30, säkrast mån-ons kl 10-12

E-post: ragnar.uppstrom@molndal.se

exempel p en energir dgivares verksamhet
Exempel på en energirådgivares verksamhet
  • Telefonrådgivning
  • Mottagning på kontoret
  • Rimlighetsbedömningar av tekniska lösningar och offerter
  • Fastighetsbesök i begränsad omfattning
  • Föredrag för t ex egnahemsföreningar, samfälligheter eller företagarföreningar
  • Temadagar och utställningar
  • Skolaktiviteter
  • Marknadsföring, tidningsartiklar, direktutskick
  • Bevakning av teknik, regler och bidrag
energir dgivarens viktigaste uppgifter
Energirådgivarens viktigaste uppgifter
  • Att hjälpa privatpersoner, företag och organisationer att se möjligheter samt att se för- och nackdelar med olika alternativ – inte att välja åt dem!
  • Att inte bara ge råd när det gäller val av energikälla, utan även ge tips om hur man kan minska husets energibehov!
skilj p energi och effekt
Skilj på energi och effekt
  • Energi är en mängd mätt under en viss tid, ofta angiven i kWh
  • Effekt är ett ögonblicksvärde eller en märkuppgift, ofta angiven i kW
  • Som villaägare betalar vi elen per kWh – inte per kW
  • Exempel:

Kupévärmare märkt 1200 W, dvs 1,2 kW, som används 10 timmar i veckan kräver energianvändningen 1,2 kW x 10 h = 12 kWh under en vecka

ungef r s h r l nge r cker en kwh
Ungefär så här länge räcker en kWh
  • Bastu 12 minuter
  • Torkskåp 30 minuter
  • Dammsugare 1 timme
  • Kaffebryggare 1 timme 15 minuter
  • TV 7 timmar
  • Dator 9 timmar
  • Glödlampa på 60 W 17 timmar

eller

  • Värma 20 liter kallvatten

till varmvatten (kranvatten)

elprisets uppbyggnad
Elprisets uppbyggnad
  • Elhandelspris T ex 33 öre/kWh
  • Elcertifikat 2 öre/kWh
  • Nätpris (överföringsavgift) 13 öre/kWh
  • Elskatt (höjning 1 jan 2005) 25,4 öre/kWh
  • Moms 25 % på alla delar => 18 öre/kWh
  • SUMMA 91 öre/kWh
  • Fasta avgifter till både nätägaren och elleverantören tillkommer!
andra energislag
Andra energislag:
  • Olja (ny riktigt effektiv panna) ca 95 öre/kWh
  • Olja (äldre panna) ca 120 öre/kWh
  • Pellets (bulkleverans) ca 50 öre/kWh
  • Fjärrvärme ca 60-80 öre/kWh
  • Ved Varierar

Värdena gäller nyttiggjord energi efter panna etc.

Investeringskostnader tillkommer.

typhuset
Typhuset

Använder totalt 25 000 kWh per år varav:

5 000 kWhär hushållsel

15 000 kWhär uppvärmning

5 000 kWhär varmvatten

Energianvändningen för hushållsel och varmvatten-

beredning varierar ganska mycket mellan olika

hushåll beroende på olika levnadsvanor.

hush llsel och tappvarmvatten n gra enkla tips
Hushållsel och tappvarmvatten –några enkla tips:
  • Belysning: Lågenergilampor - lönsamt främst i utomhusbelysningen

Släck där ingen är!

  • Kyl & frys: Dammsug baksidan vartannat år

Rätt temperatur (+5°C resp –18°C)

Frosta av regelbundet

Tina fryst mat i kylen

  • Matlagning: Använd mikrovågsugn och elektrisk vattenkokare

Använd spisens eftervärme

Använd inte köksfläkten för länge (värmeförlust)

  • TV, dator: Använd strömbrytaren
  • Bilvärmare: Använd vid behov

Använd timer och gärna temperaturstyrning

  • Vatten: Snålspolande duschmunstycken

Tvätta med fulla tvättmaskiner

husets v rmel ckage
Husets värmeläckage

Ventilation 15 %

Tak 15 %

Fönster 35 %

Golv ochkällare 15 %

Ytterväggaroch dörrar 20 %

b rja med sj lva huset
Börja med själva huset

Isolering av vindsbjälklag:

  • 50 cm istället för 20 cm minskar värme- förlusterna med i genomsnitt 2 000 kWh/år
  • Relativt låg investeringskostnad
  • OBS! Ventilation på vinden viktig!

Fönster:

  • Se över tätningslisterna
  • Byte eller tredje rutan
  • Fönsterbyte kan spara 4 000 kWh/år
  • Hög investeringskostnad
  • Tänk på husets utseende!
  • Bidrag finns t o m 2006!
distributionssystem
Distributionssystem
  • Vattenburet distributionssystem äratt föredra, eftersom det är flexibelt

Man kan då använda oljepanna, elpanna,fjärrvärme, värmepump, pellets etc

  • Golvvärme kräver välisolerade fönster och god isolering mot mark/krypgrund/källare, helst 25 cm isolering
  • Direktverkande el innebär att varjeradiator är en egen värmekälla

Svårare att byta uppvärmningssystem

styrsystem f r j mnare temperatur
Styrsystemför jämnare temperatur
  • Systemet regleras med inne- och/ellerutegivare (”termostat”)
  • Systemet reglerar shunten på radiator-kretsen så temperaturen anpassas efterväder och de boendes önskemål
  • Välj helst ett system med innegivare – och/eller termostatventiler - om huset är soligt beläget
  • Automatik för temperatursänkning bör finnas

Varje extra grad inomhus ökarvärmekostnaden med ca 5 %eller 600-800 kr/år!

elv rme
Elvärme
  • Bekvämt system med stigande energipris
  • Direktverkande el kan kompletteras medt ex pellets- eller braskamin
  • Gamla termostater ger ojämn värme
  • Systemet kan kompletteras med ett auto-matiskt styrsystem för jämnare temperaturoch lägre energikostnad
  • Med vattenburet elvärmt system finns möjlighetatt byta till andra uppvärmningsformert ex pellets, värmepump, fjärrvärme
fj rrv rme
Fjärrvärme
  • Ett bekvämt uppvärmningssätt utan arbetsinsats
  • Ofta lägre kostnad än olja och el
  • Vissa fjärrvärmeverk använder förnybart bränsle, t ex flis och pellets eller spillvärme
  • Kräver ett vattenburet system
  • Kräver litet utrymme, man får ett extra rum
  • Man får ingen värme från murstocken
  • Det blir kallare i pannrummet
  • Går inte att få i alla områden
slide17
Olja
  • Fossilt bränsle, dvs är inte förnybart
  • Miljöskadliga utsläpp
  • Osäkert pris
  • Låg arbetsinsats, bekvämt
  • Kan relativt enkelt bytas till annat energislag, t ex

fjärrvärme, värmepump, pellets

  • Moderna oljepannor har en pannverkningsgrad

på 80-85 % jämfört med 50-70 % för äldre

Glöm inte regelbunden service,bl a rengöring av oljefilter samtbyte av munstycke!

elpanna
Elpanna
  • Enkel att installera
  • Kräver litet utrymme
  • Måttlig investering
  • Låg arbetsinsats, bekvämt
  • Inga lokala utsläpp, men globalt sett inte

bra ur miljösynpunkt

  • Stigande elpris…
pannor generellt
Pannor generellt
  • Kombipannor är flexibla, men har sämre

verkningsgrad

  • Man kan isolera äldre pannor för att minska

värmeförlusterna något

  • Stäng av cirkulationspumpen sommartid,

men motionskör den gärna ibland

nya el eller oljepannor f r sol ngen
Nya el- eller oljepannor för Solängen?
  • Inte något idealiskt val som enda energikälla p g a miljöpåverkan och stigande el- och oljepriser
  • Ingen större skillnad mellan el- och oljepriset för tillfället
  • Osäkert vilket energislag som kommer att stiga i pris snabbast – men båda kommer att bli dyrare både p g a marknaden och höjda skatter
  • Kombipanna el-olja: Flexibelt med sämre effektivitet
  • OM ny oljepanna: Kondenserande oljepanna har mycket hög verkningsgrad och ett kompakt utseende (vägghängd)
biobr nsle ved
Biobränsle, ved
  • Förnybart bränsle
  • Typhuset behöver ca 16 m3 ved per år
  • Modern miljögodkänd panna,ackumulatortank, torr ved och hög lufttillförsel=> låga utsläpp av miljöskadliga ämnen
  • Hög arbetsinsats – kräver engagemang
  • Låg driftkostnad
vedpannor f r sol ngen
Vedpannor för Solängen?
  • I och för sig tänkbart med miljögodkända pannor och ackumulatortankar

men

  • Känsligt i ett så tätbebyggt område
  • Kräver också mycket eget arbete och förvaringsutrymme
  • Hör med Miljö- och hälsoskyddskontoret först!
  • Braskaminer för ved får endast användas för ”trivseleldning”
biobr nsle pellets
Biobränsle, pellets
  • Förnybart bränsle
  • Tillverkas av skogsavfall och sågspån
  • Typhuset använder ca 8-9 m3 pellets per år
  • Olika leveransformer
  • På oljepanna kan en pelletsbrännare installeras
  • Pelletskamin kan installeras som komplement vid t ex direktverkande el
  • Mindre arbetsinsats jämfört med ved
  • Dock krävs viss rengöring och

hantering av aska

pelletspannor f r sol ngen
Pelletspannor för Solängen?
  • Får normalt installeras utan vidare i stället för oljepanna, då det är ett miljövänligt bränsle som förbränns bra
  • Pelletsbrännare kan i vissa fall monteras på befintlig panna
  • Kan vara svårt att finna utrymme för pelletsförråd i varje enskilt hus
  • Pelletskamin som komplement till annat energislag är tänkbart för husen inom Solängen
v rmepumpar
Värmepumpar
  • Värme från berg, jord, sjö eller luft nyttiggörs för husets uppvärmning
  • Man får normalt spetsa med el när det är som kallast ute
  • Låg arbetsinsats
  • Låga driftkostnader jämfört med el och olja
  • Inga miljöskadliga utsläpp lokalt
  • Ofta höga investeringskostnader
  • Alla värmepumpar, exkl frånluftsvärmepumpar, kräver anmälan till Miljö- och hälsoskydds-kontoret!
v rmepumpen s fungerar den
Värmepumpen - så fungerar den

Radiator

Cirkula-tions-pump

3.

2. Kondensor

4. Expansionsventil

1. Kompressor

5.

Förångare

Cirkulations-pump

Lågtemperaturkälla, t ex jord, berg eller sjövatten

fr nluftsv rmepumpar
Frånluftsvärmepumpar
  • Återvinner värme ur den luft som ventileras ut ur huset och nyttiggör värmen till tappvarmvattenberedning och ofta även till uppvärmning
  • Standardlösningen i hus byggda på 1980-talet och senare
  • Ekonomiskt vid nybyggnation, eftersom separat ventilationssystem då inte behövs

Frånluftsvärmepumpar för husen på Solängen?

  • Lämpligt enbart i hus som redan har ett kanalsystem för s k mekanisk ventilation
bergv rmepumpar
Bergvärmepumpar
  • Tillför värme till husets radiatorsystem och bör dimensioneras för att täcka ca 70 % av effekten och därmed ca 80-90 % av husets energibehov för uppvärmning och tappvarmvattenberedning
  • Kan minska den köpta energin för uppvärmning och tappvarmvattenberedning med ca 65 %
  • Kostar ca 130 000 – 140 000 kr

Bergvärmepumpar för husen på Solängen?

  • Inte aktuellt, eftersom det är långt till berg! (60-70 m?)
bergv rmepumpar29
Bergvärmepumpar
  • Anmälan till Miljö- och hälsoskyddskontoret krävs
  • Borra inte närmare tomtgräns än 10 meter (utan tillstånd)
  • Det bör vara 20 meter till närmaste borrhål
  • Borra djupt - ofta borrar man 120-180 m
  • Dyrt att borra i jord/lera innan man når berg
  • De befintliga elementen bör vara stora och/eller dimensionerade för låg temperatur
  • Välj en totalentreprenad, så blir det lättare att reda ut eventuella problem
  • Vem forslar bort den gamla pannan?
  • Vem tar bort s k borrkax?
  • Vem gör i ordning trädgården?
  • Skall service ingå?
ytjordv rmepumpar
Ytjordvärmepumpar
  • Tillför värme till husets radiatorsystem och bör dimensioneras för att täcka ca 70 % av effekten och därmed ca 80-90 % av husets energibehov för uppvärmning och tappvarmvattenberedning
  • Kan minska den köpta energin för uppvärmning och tappvarmvattenberedning med ca 65 %
  • Kräver en grävbar yta på ca 300-350 m2
  • Kostar ca 100 000 – 110 000 kr

Ytjordvärmepumpar för husen på Solängen?

  • Många tomter är nog för små…
luft luftv rmepumpar
Luft-luftvärmepumpar
  • Kallas ibland även komfortvärmepump
  • Avger värmen direkt till luften inomhus och skall ses som ett komplement till andra uppvärmningsformer
  • Köp inte de billigaste modellerna
  • Bör ha steglös kapacitet (inverter)
  • Medför ljud både inne och ute

Luft-luftvärmepumpar för husen på Solängen?

  • Ett realistiskt komplement - men beakta placeringen av både utedelen och innedelen med tanke på ”buller”!
luft vattenv rmepumpar
Luft-vattenvärmepumpar
  • Kan kopplas in till en befintlig olje- eller elpanna
  • Alternativt ersätts en äldre panna med en ny elpanna för ”spetseffekt”
  • Kan minska den köpta energin för uppvärmning och tappvarmvatten med 50 %
  • Kostar ca 90 000 kr om man även byter panna
  • Ingen innedel, men en större utedel
  • Medför ”buller” utomhus

Luft-vattenvärmepumpar för husen på Solängen?

  • Ett realistiskt alternativ - men beakta placeringen av utedelen med tanke på ”buller”!
  • Be att få lyssna i förväg!
solv rme
Solvärme
  • Används ibland enbart för tappvarmvatten-beredning, men ibland även för uppvärmning
  • Kräver ofta ackumulatortank
  • Ett bra komplement till andrauppvärmningsformer
  • Låg arbetsinsats
  • Ingen energikostnad
  • Ingen miljöpåverkan

Statligt bidrag finns!

olika typer av solf ngare
Olika typer av solfångare
  • Plana solfångare

Kostar ca 2500-3000 kr/m2

Ger ca 450 kWh/m2,år

  • Solfångare av lågkostnadstyp (Uponor m fl)

Kostar ca 1000 kr/m2

Ger ca 240-340 kWh/m2,år

  • Vakuumrörssolfångare

Kostar ca 5000-7000 kr/m2

Ger ca 500-650 kWh/m2,år

olika solv rmesystem
Olika solvärmesystem
  • För tappvarmvatten

Solfångaryta på ca 4-8 m2

Varmvattenberedare på 200-300 liter

Kan täcka 50 % av energibehovet

  • För tappvarmvatten & uppvärmning

Solfångaryta på 10-12 m2

Ackumulatortank på 500-750 liter

Kan täcka 15-30 % av energibehovet

n gra bra hemsidor p internet om energi 1 3 allm nt om energi
Några bra hemsidor på Internet om energi:1(3) Allmänt om energi
  • www.molndal.se

Bl a blanketter för anmälan om värmepumpsinstallation

  • www.energi.konsumentverket.se

Marknadsöversikter, elprisjämförelser, Energikalkylen

  • www.boverket.se

Information och blanketter om bidrag (t ex solvärme)

  • www.stem.se

Energimyndighetens hemsida

Energitips och beställning av broschyrer

n gra bra hemsidor p internet om energi 2 3 v rmepumpar
Några bra hemsidor på Internet om energi:2(3) Värmepumpar
  • www.svepinfo.se

Svenska Värmepumpsföreningen (branschförening)

  • www.sev.nu

Svenska Energi- och värmepumpföreningen

(branschförening)

  • www.sgu.se

Sveriges geologiska undersökning med bl a

Brunnsarkivet

  • www.geotec.se

Svenska brunnsborrares

branschorganisation

n gra bra hemsidor p internet om energi 3 3 bioenergi
Några bra hemsidor på Internet om energi:3(3) Bioenergi
  • www.energycentre.info

Information och länkar till produkter för pellets och sol

  • www.svebio.se

Svenska Bioenergiföreningen

  • www.novator.se

Informerar om bioenergi

  • www.afabinfo.se

Företag som bl a testar pelletsutrustning

  • www.pelletsbranschen.se

Informationssida från företag inom pelletsbranschen