1 / 60

Styrdokumenten i praktiken

Styrdokumenten i praktiken. Hur anv

renata
Download Presentation

Styrdokumenten i praktiken

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


    1. Styrdokumenten i praktiken Mål-lärande-bedömning och betygsättning

    2. Styrdokumenten i praktiken Hur använda dem i planering, undervisning och bedömning Hur använda dem i ett systematiskt kvalitetsarbete

    3. Innehåll Människosyn och kunskapsyn. Förr och nu Varför bedömning. Bedöma – Döma? Kunskapsprogression. Hur uttrycker jag den? Bedömning. Hur låter det när jag bedömer mot mål Strävansmål som gäller alla elever Kursplan utan innehåll. Hur använder jag friheten att att välja stoff?

    4. Innehåll Vilka är de viktigaste kvaliteterna av kunnande i detta ämne? Hur bör min undervisning se ut för att eleverna skall få möjlighet att utveckla dessa kvaliteter? Vilket stoff bör jag välja? Hur bedömer jag dessa kvaliteter? Formativ bedömning – Summativ bedömning

    5. Viktiga frågor Mot vilket/vilka mål gör jag min planering? Mot vilket/vilka mål arbetar vi nu? Mot vilket/vilka mål ställer jag denna fråga?

    6. Innehåll i lokal arbetsplan? Sådant som jag har hjälp av i min planering, mitt samtal med eleverna, för min bedömning Sådant som ger en ”röd tråd? Beskriver en kunskapsprogression. Sådant som garanterar att vår skolas elever får möjlighet att träna mot ämnets alla mål.

    7. Lokal arbetsplan kopplad till kursplan Strävansmålen som ryggrad Ger översikt Ger svar på frågan. ”när och hur får våra elever möjlighet att träna mot ämnets alla mål? Beskriver en röd tråd från år 1 till år 9

    8. Vad var det egentligen som hände? Exempel på styrdokumenten i praktiken karinkarin

    9. Mål att sträva mot Skolan skall sträva efter att eleven utvecklar förståelse av historiska företeelser och skeendens bakgrund och samband och att dessa kan uppfattas, förklaras och tolkas ur olika perspektiv karinkarin

    10. Mål att uppnå år 9 Eleven skall vara medveten om och kunna ge exempel på att historiska händelser kan betraktas på olika sätt karinkarin

    11. Mål att uppnå år 5 Hittade inget uppnåendemål år 5 som direkt var relaterat till strävansmålet. karinkarin

    12. Betygskriterier G Eleven skall vara medveten om och kunna ge exempel på att historiska händelser kan betraktas på olika sätt VG Eleven reflekterar över historiska beskrivningar vad gäller deras ursprung och syfte samt relaterar dem till alternativa beskrivningar MVG Eleven bedömer och värderar historiska källor samt argumenterar för sina ställningstaganden

    13. Arbetssätt och metoder Vad krävs att jag som pedagog bidrar med i form av frågor, fakta, källor mm för att eleverna skall kunna genomföra uppgiften? Olika källor Fakta/värdering – hur ser jag skillnad? Propaganda och syfte med framställningar Värdera människors åsikter i relation till den tid de levde i Större sammanhang karinkarin

    14. Vad skall du kunna? Kvaliteter av kunnande Det är bra om du: Kan beskriva två olika uppfattningar om vad som hände Det är bättre om du: Kan säga något om vem som tycker en viss sak och varför de skulle kunna uttrycka just den åsikten Det är ännu bättre om du: Kan tala om vilka åsikter som verkar mest sannolika och varför Kan tala om vad du själv tycker i frågan och motivera varför med fakta och information som bas

    15. Arbetsområde Vad var det egentligen som hände? Cuba-krisen, Ådalen, kriget i Kosovo, bildandet av Israel, konflikten på skolgården i förra veckan Eleverna väljer och får uppgiften; ta reda på vad det var som hände karinkarin

    16. Förutsättningar för lärande Eleverna får möjlighet att återkommande träna kunskaper och förmågor beskrivna i strävansmålen Läraren och eleverna tolkar de nationella målen. Lokala mål Eleverna vet målet för sitt lärande Läraren bedömer formativt

    17. Förskjutning i kunskapsuppdraget Från pensumtänkande/mängd kunskap till förmågetänkande Från föreskrivna kurser i olika ämnen till till föreskrivna förmågor som eleverna skall utveckla genom de olika skolämnena Det finns en risk att retoriskt tala om tydliga mål samtidigt som en stor frihet har lämnats åt lärarens uttolkning av målen. Indicier på att kursplanernas mer tydliga mål att uppnå tar överhanden och sätter tak för skolans ambitioner för elevernas kunskapsutveckling. Samtidigt har dessa mål haft stor betydelse för att få syn på och rikta insatser till elever som haft svårigheter. ChristetrDet finns en risk att retoriskt tala om tydliga mål samtidigt som en stor frihet har lämnats åt lärarens uttolkning av målen. Indicier på att kursplanernas mer tydliga mål att uppnå tar överhanden och sätter tak för skolans ambitioner för elevernas kunskapsutveckling. Samtidigt har dessa mål haft stor betydelse för att få syn på och rikta insatser till elever som haft svårigheter. Christetr

    18. Förskjutning i kunskapsuppdraget Goda ämneskunskaper ett av strävansmålen men mycket tydligt är även förmågorna Kommunicera Lösa problem Social och etisk kompetens Att förstå sammanhang Det finns en risk att retoriskt tala om tydliga mål samtidigt som en stor frihet har lämnats åt lärarens uttolkning av målen. Indicier på att kursplanernas mer tydliga mål att uppnå tar överhanden och sätter tak för skolans ambitioner för elevernas kunskapsutveckling. Samtidigt har dessa mål haft stor betydelse för att få syn på och rikta insatser till elever som haft svårigheter. ChristerDet finns en risk att retoriskt tala om tydliga mål samtidigt som en stor frihet har lämnats åt lärarens uttolkning av målen. Indicier på att kursplanernas mer tydliga mål att uppnå tar överhanden och sätter tak för skolans ambitioner för elevernas kunskapsutveckling. Samtidigt har dessa mål haft stor betydelse för att få syn på och rikta insatser till elever som haft svårigheter. Christer

    19. Då Kunskap är väldefinierad och lika för olika människor Kan delas i bitar som läggs till varandra Kan bestämmas i förväg Olika människor har olika förmåga att ta till sig denna kunskap Kan förmedlas karinkarin

    20. Nu Kunskap är starkt situations- och sammanhangsberoende Blir olika för olika människor beroende på förkunskap och sammanhang Varje människa bildar sin unika kunskap karinkarin

    21. Elevsyn/människosyn Då Elever ÄR Nu Elever kan BLI

    22. Nya Allmänna råd IUP Alla människor kan utvecklas och växa. Resultaten från forskning visar entydigt att höga och positiva förväntningar har stor betydelse för elevers framgång i skolarbetet. Det är därför viktigt att insatser och förändringar planeras och beskrivs så att elevens självuppfattning och självtillit bevaras och förstärks. Väsentligt är att planen hjälper eleven att se sitt arbete som meningsfullt, begripligt och hanterbart.

    23. Betygsättning Relativa betyg Rangordna de bedömda Huvudmoment som skulle gås igenom Mål- och kunskapsrelaterade (absoluta) Strävansmål och uppnåendemål Kriterier (”bevis”) Enbart relativa eller enbart absoluta betyg finns ej. Relativa betyg vid införandet av enhetsskola/grundskola. Förut 30% nu alla elever som antogs fördelade enligt en normalkurva vad gäller inlärningsförmåga. Bygger på olika sätt att se på kunskap: Relativa: Kunskap väldefinierad, kan bestämmas i förväg, lika för alla. Olika människor har olika förmåga att ta till sig denna väldefinierade kunskap som kan delas upp i bitar som läggs till varandra. Kan förmedlas. Mål och kunskapsrelaterad: Kunskap situationsberoende/sammanhangsberoende. Blir olika för olika människor beroende på förkunskap och sammanhang. Varje människa bildar sin unika kunskap. ChristerEnbart relativa eller enbart absoluta betyg finns ej. Relativa betyg vid införandet av enhetsskola/grundskola. Förut 30% nu alla elever som antogs fördelade enligt en normalkurva vad gäller inlärningsförmåga. Bygger på olika sätt att se på kunskap: Relativa: Kunskap väldefinierad, kan bestämmas i förväg, lika för alla. Olika människor har olika förmåga att ta till sig denna väldefinierade kunskap som kan delas upp i bitar som läggs till varandra. Kan förmedlas. Mål och kunskapsrelaterad: Kunskap situationsberoende/sammanhangsberoende. Blir olika för olika människor beroende på förkunskap och sammanhang. Varje människa bildar sin unika kunskap. Christer

    24. Mål- och kunskapsrelaterade Knutet till ett tänkande om kunskapsnivåer som kvalitativa skillnader i förståelse Inte allmän bedömning Flit, ordning o d får inte smygas in i bedömningen Kunskapsutvecklingen ses som process som ser olika ut för olika individer och som är relaterad till såväl innehållet i respektive ämne som till olika situationer och sammanhang. Kriterier knutna till kursplanernas mål, tydligt avgränsade kravnivåer Bedömningen skall göras mot de mål som uttrycks i kursplanerna och med hjälp av de kriterier som finns där ChristerFlit, ordning o d får inte smygas in i bedömningen Kunskapsutvecklingen ses som process som ser olika ut för olika individer och som är relaterad till såväl innehållet i respektive ämne som till olika situationer och sammanhang. Kriterier knutna till kursplanernas mål, tydligt avgränsade kravnivåer Bedömningen skall göras mot de mål som uttrycks i kursplanerna och med hjälp av de kriterier som finns där Christer

    25. Bedömning Summativ bedömning I slutet av kurs/moment Vad eleven lärt sig Formativ bedömning I samband med undervisning För att vägleda lärandet från första skolår!! Det viktiga är inte när bedömningen sker utan vilket syfte den har ChristerDet viktiga är inte när bedömningen sker utan vilket syfte den har Christer

    26. Betyg vs Skriftliga omdömen Summativa Nationell formalisering och standardisering Mot nationella mål Symbol Mot kursplanerna Formativa Lokal formalisering och standardisering Mot tolkade nationella mål Text och symbol Även läroplansmål

    27. Formativ bedömning Förutsättning att eleven känner målet för sitt lärande!! ”Jag ser att du kan…………….” ”Jag vill ge dig möjlighet att träna på att …….”

    28. Struktur skriftliga omdömen i min förståelse Dessa två/tre strävansmål har vi koncentrerat bedömningen mot Med detta stoff Jag ser detta lärande Jag vill ge N möjlighet att träna detta Jag har under detta arbetsområde velat att eleverna skulle få möjlighet att utveckla förmågan att….Jag har under detta arbetsområde velat att eleverna skulle få möjlighet att utveckla förmågan att….

    29. Vad ska du kunna? Ex formativ bedömning Se mönster och strukturer i naturen… Jag ser att du upptäckt att det är andra växter och djur i hällkaren där nere än i de här uppe Jag vill att du fortsätter att fundera på vad skillnaderna beror på. Fundera också på var det är svårast att leva och varför du väljer det ena eller andra.

    30. Paul Black & Dylan Wiliams 1998 Systematiska försök att stärka och utveckla formativ bedömning: Elevernas studieresultat förbättrades påtagligt, framför allt för de svagpresterande eleverna

    31. Vad krävs för att bedömningssystemet skall fungera? Alla har kännedom om målen och betygskriterierna Utgå från kursplanerna vid planering Kursplanernas struktur Kunna se olika nivåer av förståelse inom ett ämnesområde Kunna bedöma när eleven visar en viss grad av förståelse och måluppfyllelse Olika sätt att bedöma, olika arbetssätt och redovisningsformer Kunna presentera vad eleven behöver utveckla för att gå vidare i sin kunskapsutveckling Förmåga att kommunicera detta med elev och förälder christerchrister

    32. Bedömningens syfte Stödja lärandet Statlig kontroll av måluppfyllelse Urval till högre studier Information till föräldrar christerchrister

    33. Mål- och kunskapsrelaterade Kriterier knutna till kursplanens mål Innebära tydligt avgränsade kravnivåer Vara formulerade i förväg Kända av elever och föräldrar karin Flit, ordning o d får inte smygas in i bedömningen Kunskapsutvecklingen ses som process som ser olika ut för olika individer och som är relaterad till såväl innehållet i respektive ämne som till olika situationer och sammanhang. Kriterier knutna till kursplanernas mål, tydligt avgränsade kravnivåer Ex med laboration experiment om ”sjunka-flyta” Christerkarin Flit, ordning o d får inte smygas in i bedömningen Kunskapsutvecklingen ses som process som ser olika ut för olika individer och som är relaterad till såväl innehållet i respektive ämne som till olika situationer och sammanhang. Kriterier knutna till kursplanernas mål, tydligt avgränsade kravnivåer Ex med laboration experiment om ”sjunka-flyta” Christer

    34. Vi måste hitta balansen mellan Informera om kunskapsutveckling och socialutveckling – planera för fortsatta lärandet Individuella mål – kollektivt lärande Strävansmål – uppnåendemål Förmågor – stoff/fakta Skolans professionella uppdrag – elevens inflytande över och mål för sitt lärande karinkarin

    35. Bra, bättre, ännu bättre Sverige Bra: beskriva olika landskapstyper Bättre: jämföra landskapstyper, säga något om hur de påverkar t.ex. vad som växer, hur människor lever och försörjer sig Sträva efter att kvaliteterna uttrycks som begripliga mål för eleverna

    36. Bra, bättre, ännu bättre Klimat Bra: beskriva olika klimattyper och var de finns Bättre: varför är klimatet på det sättet där? Jämför olika klimattyper och världsdelar Ännu bättre: konsekvenser av klimatet för växtlighet, djur, människor, näringar. Hur påverkar människan sina förutsättningar i olika områden? Hur uttrycks detta begripligt för eleverna? Hur låter kursplanens målformulering?Hur låter kursplanens målformulering?

    37. Strävansmål vs uppnåendemål Anger undervisningens inriktning Pekar ut de kvaliteter som Undervisningen skall inriktas mot och som skall ligga till grund för bedömningen Strävansmål gäller alla år Strävansmål skrivna för läraren Anger kunskapskraven i ämnet Anger minikraven för det kunnande som en elev ska ha tillägnat sig Uppnåendemål bara vissa år Uppnåendemål avstämning

    38. Ämnets syfte och roll. NO frågor som rör den egna existensen, livet och livsformerna, platsen i naturen och universum. göra naturvetenskapens resultat och arbetssätt tillgängliga bidra till samhällets strävan att skapa hållbar utveckling och utveckla omsorg om natur och människor Vår existens Naturvetenskapens metoder och resultat Ha detta som ett raster vid planering Hållbar utveckling ChristerVår existens Naturvetenskapens metoder och resultat Ha detta som ett raster vid planering Hållbar utveckling Christer

    39. Ämnets syfte och roll. NO ett förhållningssätt till kunskaps- och åsiktsbildning som står i samklang med naturvetenskapens och demokratins ideal om öppenhet,respekt för systematiska undersökningar och välgrundade argument ChristerChrister

    40. Tänk på ! Kvaliteter av kunnande Bedömning för lärande från år 1 Kräver samtal och kommunikation Strävansmålen som planeringsstart redan från skolår 1 Uppnåendemålen avstämning mot strävansmål KarinKarin

    41. Planeringsmodell Välj ett arbetsområde du/ni tänkt genomföra senare i höst Läs nationella kursplanerna – vilka strävansmål är relevanta för valt arbetsområde? Begränsa till de mest relevanta. Vilka uppnåendemål i år 5 och 9 är kopplade till valda strävansmål? karinkarin

    42. Läs betygskriterierna för ämnet – vilka kvaliteter i kunnande efterfrågas? Bra, bättre, ännu bättre prestation i relation till betygskriteriernas kvaliteter i kunnande? karinkarin

    43. Hur skapar du förutsättningar för att eleverna tränar de kvaliteterna? Vilka metoder och arbetssätt vill du använda? Hur visar eleverna måluppfyllelse? Redovisingsformer? Hur kan det låta när du bedömer en elevprestation mot målen? karinkarin

    44. Hur samtalar du med eleverna om målen för arbetet? Elevernas inflytande i val av metod, stoff, arbetssätt och redovisningsform karinkarin

    45. Exempel kvalitetsarbete i huvudprocessen, elevers lärande och utveckling

    46. Grundfrågor systematiskt kvalitetsarbete På vilket sätt har vår organisation blivit bättre på att stödja barns/elevers lärande? Vad har vi som grupp lärt? Vilka nya tankar har det lett till? Vilket nytt handlande har detta lett till?

    47. Systematiskt arbete Kvalitet som resultat. Bakåtblickande Kvalitet i processen som skapar resultat Framåtsyftande

    48. Processen Systematiskt framtagen bild av processen ”lärande och utveckling” på vår skola? som kan analyseras mot en gemensam bild av hur denna process BÖR se ut, utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet

    49. Våra kriterier på goda förutsättningar för lärande? Vilka är de synliga bevisen för att vi skapar de förutsättningar för lärande som vi enats om att vi vill ha?

    50. Våra kriterier På vilket sätt säkrar vi att elverna får möjlighet att träna mot ämnets alla strävansmål? (Analys av våra lokala arbetsplaner) På vilket sätt vet eleverna målet för undervisningen just nu? (Klassrumsobservationer)

    51. Våra kriterier På vilket sätt utgår våra planeringar av undervisning och val av stoff utifrån målen? Kan vi svara på frågan, mot vilket/vilka mål gör du denna planering? (Rektor begär på ett systematiskt sätt in exempel på planering)

    52. Våra kriterier På vilket sätt får eleverna formativ bedömning som stöder deras lärande? (Klassrumsobservationer) På vilket sätt tas elevernas förkunskaper och erfarenheter till vara som utgångspunkt för lärandet? (Analys av undervisningsplanering och klassrumsobservationer)

    53. Våra kriterier På vilket sätt får lärarna underlag för en likvärdig summativ bedömning? Kan vi svara på frågan, mot vilket mål är denna fråga ställd? (Rektor begär på ett systematiskt sätt in exempel på skriftliga prov)

    54. Våra kriterier Hur ser balansen mellan eget arbete och kollektivt arbete ut? (Klassrumsobservationer) Etc Etc

    55. Rektors ansvar Rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella /riksgiltiga målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen

    56. ”för genomförandet av de fastställda målen för utbildningen skall det finnas en arbetsplan”.

    57. Ur ”Tydlig och öppen” Skolans huvudsakliga uppgift är kunskapsuppdraget- att alla elever ges förutsättningar att nå de nationella målen i alla ämnen Däremot kan utredningen på goda grunder hävda att kvalitetsgranskningen har brister

    58. Kunskaper mot utveckling, eller?? Ökade kunskaper viktig del av en elevs personliga utveckling och Personlig utveckling förutsättning för bra lärande

    59. Ur ”Tydlig och öppen” Utbildningsinspektionen ska prioritera granskaning som har betydelse för skolans kunskapsuppdrag. Det innebär att verksamhetens förutsättningar, genomförande och kunskapsresultat ska granskas

    60. Ur ”Tydlig och öppen” ”På skolnivå ska rektors ansvarstagande granskas, t.ex. ansvaret för kvalitetsarbete, för att behov av åtgärdsprogram utreds, utarbetas och följs upp samt för likvärdig betygsättning. Lärarnas ansvarstagande granskas huvudsakligen genom bedömning av hur rektor tar sitt ansvar.”

    61. Sammanfattning

More Related