Konsekvenser av förändrade bilkostnader för kvinnors sociala aktivitetsmönster

1. Konsekvenser av förändrade bilkostnader för kvinnors sociala aktivitetsmönster • Ulrich Olofsson och Charlotte Alm • Linköpings universitet

2. Bakgrund • Få studier försöker nå djupare förståelse över de “komplexa orsaksammanhang som leder till mäns och kvinnors olika resmönster” (Cedersund och Levin, 2005) • “Alla förändringar i bilanvändningen som styrmedel kan åstadkomma, måste sättas i sammanhang med de effekter de kan ha på människors aktiviteter och livskvalitet” (Loukopoulos et al, 2006)

3. Utgångspunkter • Kvinnor påverkas mer än män av förändrad tillgång till bil • Kvinnor har mindre inflytande över bilanvändningen (e.g., Sirén et al., 2004) • Kvinnor har särskilda transportbehov (trygghet, resor med barn, kedjeresor, e.g., Pickup, 1988; Polk, 2004) • Bilen realiserar delvis andra värden för kvinnor (e.g., Dowling, 2000)

4. Frågeställningar • Hur anpassar kvinnor sig till förändrade bilkostnader? Vilka (oönskade) bieffekter kan uppstå? • Hur inverkar andra värden som realiseras av bilen? • Hur väger kvinnor olika risker mot varandra?

5. Dagens presentation • Vi kommer att presentera preliminära data från en enkätstudie, som är en del av ett projekt där även intervjuer ingår

6. Deltagare • Populationen kvinnor med körkort och tillgång till bil, mellan 18-65 • 1500 enkäter, 1000 beräkas utgöra stickprovet, slumpmässigt ur SPAR • 459 svar • Redovisar idag 200 enkäter (internt bortfall 17)

7. Bakgrundsfaktorer • Ålder • Typ av hushåll och boende, barn • Tillgång till bil, antal bilar, körsträcka • Utbildning, sysselsättning och ekonomi • Tillgång till alternativa transportmedel

8. Enkät • Uppskattad bilkostnad för hushållet • Kostnadsökning som behövs för att anpassning ska ske • Olika aktiviteter (arbete, kultur, föreningsliv, mm) • Olika typer av anpassningar • Konsekvenser (frihet, gemenskap, självkänsla, trygghet

9. Beskrivande resultat • Hur många körda mil senaste året? • < 1000 mil: 44,3% (88) • 1001 – 2000 mil: 42,6% (78) • > 2000: 4,4% (8)

13. Hushåll • Barn: • 0-6 år: 21,3% (39) • 7-12 år: 19,1% (35) • 13-17 år: 13,7% (25) • 18 eller äldre: 13,1% (24) • Delar bostad med: • Ingen: 12,0% (22) • Make/sambo/partner: 80,3% (147) • Andra vuxna: 2,1% (4) • Barn: 3,3% (6)

14. Utbildning och inkomst • Högsta utbildning: • Grundskola: 10,4% (19) • Gymnasium: 35,0% (64) • Universitet/Högskola: 53,6% (98) • Årsinkomst: • 200 000 eller mindre: 6,6% (12) • 200 001 – 300 000: 15,8% (29) • 300 001 – 400 000: 14,8% (27) • 400 001 – 500 000: 18,0% (33) • 500 001 – 600 000: 19,7% (36) • > 600 000: 19,1% (35) • Vet ej: 3,8% (7)

21. Arbete/Studier Andel som kör bil i samband med arbete/studier

22. Besöka släkt/vänner Andel som kör bil i samband med besök hos släkt/vänner

23. Inköp av varor Andel som kör bil i samband med inköp av varor

24. Utöva idrott/friluftsliv Andel som kör bil i samband med att utöva idrott

25. Utöva hobby Andel som kör bil i samband med att utöva en hobby

26. Kultur/nöje Andel som kör bil i samband med kulturella aktiviteter

27. Skola/barnomsorg Andel som kör bil i samband med skola/barnomsorg

28. Barns fritidsaktivitet Andel som kör bil i samband med barns fritidsaktivitet

29. Anpassningar till ökade bilkostnader

30. Konsekvenser av anpassningar

31. Kvinnor använder oftast den gemensamma bilen, och om båda behöver bilen samtidigt så delar man oftast lika eller så använder kvinnan bilen! Upplevd jämställdhet - faktiska skillnader? Värdering av olika könsspecifika aktiviteter kopplade till bilanvändning? Slutsatser & Diskussion

32. Ungefär lika många som anser sig ha tillgång till kollektivtrafik resp ej tillgång till kollektivtrafik Ej tillgång definieras vanligtvis som tidsbrist eller bristande flexibilitet hos kollektiva transportmedel – ej som faktisk avsaknad av sådana! Slutsatser forts.

33. Relativt få anpassningar till höjda bilkostnader Uppfattning om nuvarande bilkostnader kan skilja en del från faktiska sådana? Vilka värden realiserar bilen för kvinnorna? Marginella konsekvenser av anpassningar Individuella skillnader, ex de som har respektive inte har tillgång till kollektivtrafik? Slutsatser forts.