finlands historia kurs 6 l.
Download
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
FINLANDS HISTORIA Kurs 6 PowerPoint Presentation
Download Presentation
FINLANDS HISTORIA Kurs 6

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 73

FINLANDS HISTORIA Kurs 6 - PowerPoint PPT Presentation


  • 520 Views
  • Uploaded on

FINLANDS HISTORIA Kurs 6. Strukturer för läraren Ha överseende med stavfel och omkastningar i årtalen Power Point-program för bildspel (PP 200 9.0) Rätta och komplettera efter behov. Länka bilder om du vill Välj bildspel och du kommer framåt med vänster musknapp. Kurs 6 FINLAND FÖRE 1809

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about 'FINLANDS HISTORIA Kurs 6' - Ava


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
finlands historia kurs 6
FINLANDS HISTORIAKurs 6
  • Strukturer för läraren
  • Ha överseende med stavfel och omkastningar i årtalen
  • Power Point-program för bildspel (PP 200 9.0)
  • Rätta och komplettera efter behov. Länka bilder om du vill
  • Välj bildspel och du kommer framåt med vänster musknapp
slide2
Kurs 6

FINLAND FÖRE 1809

Innehåll i huvuddrag

  • Historiografi
  • Forntiden
  • Medeltiden
  • Äldre Vasatiden
  • Stormaktstiden
  • Frihetstiden
  • Gustavianska tiden
  • Finland lösgöres från Sverige
historiografi
Historiografi
  • Vad är historia?
    • händelser i det förflutna
    • vetenskap som reder ut vad som hänt och vilka konsekvenserna varit
  • Olika typer av historia:
    • politisk historia
    • ekonomisk historia
    • social historia
    • kulturhistoria etc
historiografi forts
historiografi forts.
  • Då man forskar i historia kan fel uppstå och dessa kan bero på t.ex.:
    • forskaren
    • samtiden
    • metodiken
    • världsåskådningen
  • Källtyper i historien:
    • rester och kvarlevor
    • muntliga källor
historiografi forts5
historiografi forts.
  • skriftliga källor
    • urkunder
    • bearbetningar
    • litteratur
  • övriga källor
    • traditioner
    • levnadasvanor
    • låneord
    • byggnadssätt etc.

Annan indelning:

  • primärkällor
  • sekundärkällor
historiografi forts6
historiografi forts.
  • Historien använder sig av stöd från andra vetenskaper ex.:
    • Arkeologi
      • spektraanalys
      • röntgen
      • pollenkornsanalys
      • C-14
    • Filologi
    • Etnologi
    • Geografi
finlands forntid
Finlands forntid
  • Forntiden kort p.g.a. istiden
    • möjligheter till bosättning först från c.7000 f.Kr.
  • Den äldsta tiden indelas i :
    • stenåldern
    • bronsåldern
    • järnåldern
sten ldern c 7500 1300 f kr
StenåldernC. 7500-1300 f.Kr.
  • Indelas i :
    • äldre och
    • yngre stenåldern
  • Skillnaden framkommer i :
    • tillverkninssätt
    • fästning av redskap
  • Utkomst:
    • fångstkultur (rörlig bosättning)
  • Äldsta lämningar:
    • Askolakulturen (c.7500 f.kr.)
forntid forts
forntid forts.
  • Ny invandring av båtyxfolket
    • näringar:
      • åkerbruk
      • boskapsskötsel
  • Under stenåldern förekom kontakter till andra folk i öst och väst. Detta syns i fynd ex.:
    • kamkeramik
    • snörkeramik
brons ldern c 1300 500 f kr
Bronsåldernc. 1300-500 f.Kr.
  • Tidsperioden fyndfattig. Landet dock bebott.
  • Ny invandring syns i :
    • nytt gravskick
      • likbränning
      • kummelgrvar
      • hällristningar
    • hudar ersattes av textilier
  • I övrigt fortsatte livet som vanligt
j rn ldern c 500 f kr 1150 e kr
Järnåldernc. 500 f.Kr-1150 e.Kr
  • Början fyndfattig. Möjliga orsaker:
      • klimatförsämring
      • sjukdom
      • återgång till primitivare levnadsformer
  • Ny inflyttning första århundradena e.Kr. (finnar)
    • Orsaker:
      • oroligt på kontinenten
      • lockande utkomstmöjligheter
j rn ldern forts
järnåldern forts.
  • Bosättningen koncentrerad till fruktbara områden i det inre av landet
  • Handel kom i gång
    • Expotvaror:
      • torkad fisk
      • pälsverk
  • Även svensk inflyttning till
    • Åland
    • Åbolands skärgård
    • Österbottens kusttrakter
fornfinska samh llet
Fornfinska samhället
  • Stamsamhälle
    • ingen centralmakt
    • bygdens folk leddes av en hövding
    • på tinget beslöts om gemensamma frågor
    • visst samarbete mellan stammar (försvarsfrågor)
  • Näringar
    • jordbruk (svedjebruk)
    • senare åkerbruk
fornfinnar forts
fornfinnar forts.
    • jakt och fiske
    • boskapsskötsel obetydlig
  • Religion
    • dyrkan av naturväsen och andar
    • mål :
      • god fruktbarhet
  • Kultur
    • runosånger och diktning (muntligt)
    • bruksföremål delvis smyckade
      • slingornamentik
stersj omr det p 1100 talet
Östersjöområdet på 1100-talet
  • Typiska drag:
    • tyska Hansan expanderade i Östersjön och Finska viken
    • Novgorod konkurrerade om marknaden i Finland
    • Konflikter:
      • tavaster - karelare
      • egentliga finnar - svenska kusten
    • Kistnandet av Sverige och Ryssland ledde till att handelsfärder kombinerades med mission
korst gstiden
Korstågstiden
  • Orsaker:
      • Handelsintressen
      • Konkurrensen med Novgorod
      • Kampen mellan katolskt - ortodoxt
      • Möjligheter till nya beskattningsobjekt
      • Finnarnas härjningar i Uppland
  • Första Korståget c. 1155
    • Källa:
      • Erikskrönikan
    • Vem:
      • biskop Henrik, Erik Jedvardsson
korst gen forts
Korstågen forts.
  • Vart:
    • Egentliga Finland
  • Form:
    • Svärdsmission
  • Resultat:
    • Egentliga Finland kristnades och ställdes under romerska katolska kyrkan och kungen
andra korst get c 1238
Andra korståget c. 1238
  • Vem:
    • Birger Jarl, biskop Tomas
  • Vart:
    • Tavasternas hamn
  • Varför:
    • konkurrensen med Novgorod
    • missionsiver
  • Resultat:
    • Tavastehus grundades
    • Tavastland till kyrka och kung
    • ny svensk befolkning till kusterna
tredje korst get 1293
Tredje Korståget 1293
  • Vem:
    • Tyrgils Knutsson
  • Vart:
    • Finska vikens inre delar
  • Varför:
    • mota Novgorod
  • Resultat:
    • Viborg anlades
    • Karelen till Sverige
    • grek - ortodoxakyrkan stoppad
    • handeln i Karelen säkrad
n teborgsfreden 1323
Nöteborgsfreden 1323
  • Första freden mellan Sverige och Novgorod (Ryssland)
  • Gräns:
    • Systerbäck - Vuoksens mellersta lopp - Nyslott - Helsinge hav
  • Helsinge hav?:
    • Bottenviken (Brahestadstrakten)
    • Norra Ishavet
    • Vita havet
n teborgsfredens f ljder
Nöteborgsfredens följder
  • Stammarna kunde bilda ett folk
  • Finland blev en del av den västerländska kulturkretsen
  • Svenska (nordiska) samhällsordningen infördes
  • Andra följder:
    • Finland blev svenskt landskap
    • Finland rätt delta i kungaval 1362
    • Finland eget biskosstift 1374
    • svensk rättsordning (lagmansdöme)
finlands gr nser
Finlands gränser
  • Nöteborgsfreden 1323
  • Täysinäfreden (Teusina) 1595
  • Freden i Stolbova 1617
  • Nystadsfreden 1721
  • Åbofreden 1743
  • Freden i Fredrikshamn 1809
folkkungatiden
Folkkungatiden
  • Kungen valdes
    • Uppgift:
      • skydda mot inre och yttre faror
  • Centralmakten svag
    • tvångsmedel saknades
    • landskapen bestämde själv
    • landskapslagar
  • Birger Jarl stärkte kungamakten
    • fridslagar
      • hemfrid
      • kyrkofrid
folkkungar forts
folkkungar forts.
      • tingsfrid
      • kvinnofrid
    • urbota brott = fredlöshet , centralmakten stärktes
    • civillagar
      • arvslag (qvinna ½ mot man)
      • förbud att ge sig till träl
      • förbud mot järnbörd
  • Magnus Ladulås kompletterade med:
      • kungsfrid
      • förbud mot våldgästning
folkkungar forts25
folkkungar forts.
  • ME stärkte kungamakten genom Alsnö-stadgan:
    • skattelindring eller frihet mot att man höll kungen med väpnad ryttare
    • Alsnöstadgan medförde adelns tillkomst (1281)
  • Allmän landslag 1346 (1442 1734)
  • Stadslag 1351
  • Från 1362 deltog Finland i kungavalet
skatterna
Skatterna
  • Ursprungligen var en fri man inte skattskyldig men bl.a.:
    • skyldig utföra krigstjänst
    • skyldig inhysa kungen etc.
  • Då skyldigheterna inte utkrävdes så erlades avgifter i stället (blev till skatter)
  • Erlades oftast i natura
    • spannmål
    • fisk
    • smör
  • Skatterna uppbars av landskapen
slide27
Senare bestämdes skatterna:
    • häradsvis
    • sockenvis och
    • gårdsvis (jorden var skattebelagd)

FÖRVALTNINGEN

  • Slottslän med hövding
    • representerade kungen
    • skötte bl.a. ordning och
    • försvar

Slottslän

Härad

Socken

slide28
Ursprungligen gällde olika lagar i varje landskap. I Finland gällde Hälsingelagen

RÄTTSKIPNINGEN

  • Högst stod kungen som man kunde vädja till

lagmansdöme

häradstinget

Vid tinget fanns en domare och 12 nämndemän. I städerna fanns rådstuvurätt med borgmästare och rådmän

unionstiden 1389 1521
Unionstiden 1389-1521
  • Med drottning Margareta uppstod en personalunion mellan DK- S-F –N (Kalmarunionen)
  • Under unionstiden ständiga motsättningar mellan :
    • unionspartiet
      • stöddes av kyrkan
    • nationella partiet
      • stöddes av bönder
      • adel och präster delade
finland under unionstiden
Finland under unionstiden
  • Rättskipningen utvecklades av Erik av Pommern
  • I övrigt oroligt då danskarna stödde ryssarna
  • Viborg förstärktes
  • Nyslott (Olofsborg) byggdes
  • Sista unionskungen var Kristian Tyrann som störtades av GV 1521
vasatiden 1521 1617
Vasatiden 1521-1617
  • Kung :
    • Gustav Eriksson, Gustav Vasa 1521-1560, kröntes 1523
  • Problem:
      • ekonomin
      • kungens ställning
      • ineffektiv styrelse
  • Lösningar:
    • 1527 Västerås recess:
      • guds ord skulle renligen predikas
      • överflödig egendom indrogs
gustav vasa forts
Gustav Vasa forts.
    • Vesterås arvförening 1544
      • kronan i arv inom Vasa-ätten
      • val om ätten skulle dö ut
  • Gustav förde ett patriarkaliskt styre
  • Förvaltningen omorganiserades centrala ämbetsverk tillkom:
    • kammaren
      • skötte skatter
    • kansliet
      • skötte brevväxling och anvisningar
gustav vasa forts34
Gustav Vasa forts.
    • slottslän
      • ståthållare som övervakade
    • kungsgårdar
      • fogdar som representerade kungen och samtidigt bedrev mönsterjordbruk
  • Försvaret
    • fotfolket - utskrevs
    • rytteriet - värvades
    • sjöfolket - utskrevs, värvades
gustav vasa forts35
Gustav Vasa forts.
  • sönerna fick varsitt hertigdöme där de fick styra ganska fritt
  • Finland tillföll Johan
    • Åbo slotts blomstringsperiod
    • Johan gifte sig med Katarina Jagellonika
      • mål att skapa ett starkt Fin+P östersjövälde
      • Finland blev storfurstendöme
      • bråk med Ryssland
      • fred i Teusina efter 25 - årigt krig
erik xiv 1560 1568
Erik XIV(1560-1568)
  • Införde grev- och friherreskap
  • Vidlyftiga giftermålsplaner som gick i stöpet
  • Konflikt med bröder och adel,
    • kulminerade vid äktandet av Karin Månsdotter
    • KM kom att verka vid Liuksiala gård
    • KM begraven i Åbo

(enda kungliga graven i Finland)

  • Led av förföljelsemani
  • Avsattes efter Sturemorden
johan iii
Johan III
  • Kung 1568 - 1592 med adelns hjälp
  • Tackade genom:
    • adelsprivilegierna 1569
      • adelskapet ärftligt utan motprestation
      • privilegier
        • tjänster
        • domsrätt
        • grev- , friherreskap utökades
  • Försök till rekatolisering
sigismund 1592 99
Sigismund 1592-99
  • Kung av Polen och katolik
  • Måste godkänna Uppsala mötets beslut om lutherdom före han fick svenska kronan
    • försökte rekatolisera
    • Karl vald till riksföreståndare
    • klubbekriget i Finland
    • krig Sigismund - Karl
  • Karl IX regent 1599
    • krigmot Ry, Pol och Dan
    • kolonisering av erämarker
    • näingslivsutveckling (städer)
stormaktstiden 1617 1721
Stormaktstiden 1617-1721
  • Gustav II Adolf ärvde krig:
    • slutade genom:
      • Danmark
        • freden i Knäred 1613
      • Polen
        • stilleståndet i Altmark
      • Ryssland
        • Stolbova 1617
  • Viktigaste åtgärder:
    • försoning med adeln
      • rådets ställning stärktes
      • styrelse med ”råds råde”
g ii a forts
G II A forts.
  • RO 1617
    • representation fastställdes
      • uppgifter:
        • krig & fred
        • skatter
        • utskrivningar
        • lagstiftning
        • lagförslag av rådet
        • kungen veto
        • viktiga beslut krävde enighet
  • RHO 1626
    • riddarhuset tredelades
  • RF 1634 (regeringsformen)
g ii a forts41
G II A forts.
  • Centraliserad styrelse (ämbetsverk):
    • kanslikollegiet – rikskansler
      • Axel Oxenstierna
    • kammarkollegiet -riksskattmästaren
    • krigskollegiet - riksmarsken
    • amiralitetskollegiet - riksamiral
    • Svea hovrätt - riksdrots
  • Motsvarar våra ministerier
g ii a forts42
G II A forts.
  • Lokalförvaltningen
    • Län (15 st varav 5 i Finland efter 1634)
      • landshövding
        • ordning
        • skatter
        • kronoegendom
    • Härad
      • kronofogde
    • Länsmanssocknar
      • länsman
g ii a forts43
G II A forts.
  • Rättsväsendet
    • fast instansordning
    • justitierevisionen blev högsta domstol
    • hovrätterna infördes

justitierevisionen

hovrätter

lagmansrätt

häradsrätt rådstuvurätt

g ii a
G II A
  • Näringslivet
    • stapel- och uppstäder
      • Åbo , Viborg
    • lanthandel förbjöds
    • skråtvång infördes
    • utveckling av bergsbruk
      • Svartå, Billnäs, Fiskars
    • monopolkompanier
      • tjära, järn etc.
  • Skolor
      • pedagogier (2år)
g ii a45
G II A
      • trivialskolor (4år)
      • gymnasier (4år)
  • Armen
    • små förband
      • god ordergång
      • lätt flyttbara
      • lätt beväpning, hög eldhastighet
    • rytteriet
      • snabb, rörlig, uthållig
    • artilleriet
      • lätta kanoner, rörligt, i strid
g ii a46
G II A
  • Organisation:
    • regementen (länsvis)
    • bataljoner
      • lokalt
      • ansvar
      • stolthet
    • krigsartiklar
    • lön och tjänst reglerades
  • 30-åriga kriget
    • Varför:
      • maktpolitik
g ii a47
G II A
    • handelspolitik
    • religion
  • G II A dog i kriget 1632
  • Vestfaliska freden slöts 1648
    • Sverige-Finland blev stormakt och fick:
      • Vorpommern
      • Hinterpommern till Oder
      • Wismar
      • Bremen
      • Verden
  • Stort krigsbyte till Sverige-Finland
finland under stormaktstiden
Finland under stormaktstiden
  • Generalguvernör: Per Brahe
    • Åtgärder:
      • utbildning av tjänstemän (Åbo Akademi 1640)
      • landsvägsnät och vägbyggen
      • skjutshåll
      • gästgiverier
      • postgång
      • städer (11st)
kristina 1644 54
Kristina 1644-54
  • begåvad
  • kunnig men:
    • ekonomiskt slöser (hov,stöd)
    • förläningar
      • belöning för tjänster
      • 58%av Finland över 65% Sverige
  • abdikerade och flyttade till Rom
karl x gustav 1654 60
Karl X Gustav 1654-60
  • Reformer:
    • fjärdepartsräfsten
      • allt givet efter 1632 skulle till en fjärdedel återtas
      • ”omistade gods” togs helt
    • genomdrevs endast delvis p.g.a.
      • Karls krig
      • Karls död
  • Karl i krig med Polen och Danmark
    • Roskildefreden 1658 gav Sverige:
karl x
Karl X
      • Skåne, Halland, Blekinge, Bohuslän, Trondheims län, Bornholm
  • vid Karls död övertog förmyndare styrelsen
    • politik
      • fjärdepartsräfsten saboterades
      • nya förläningar gavs till rådet och släktingar
    • nytt krig med Danmark som besegrades vid Lund av Karl XI 1676
karl xi 1660 97
Karl XI 1660-97
  • Förändringar:
    • fjärdepartsräfsten genomdrevs
    • förmyndarräfst
    • grev- och friherreskapen indrogs
    • egendomskonfiskerig
  • Kungligt envälde infördes genom tre riksdagar 1680-93:
      • riksråden blev kungliga råd
      • kollegiecheferna blev presidenter
      • kungen hörde om han ville
      • kungen stiftade lagar
      • kungen ”allom härskande suverän”
karl xi forts
Karl XI forts.
  • Indelningsverket
    • Ekonomiska indelningsverket
      • ekonomisk stabilitet ordnades genom indelning av skatter
        • varje områdes skatter skulle gå till ettvisst ändamål
        • finanserna blev stabila och man visste vilka inkomsterna var
    • Militära indelningsverket
      • gårdarna grupperades (2-6) = rote
      • roten höll en soldat (båtsman) med torp och jord som skulle ge utkomst
      • rusthåll höll ryttare
      • officerare fick boställen
indelningsverket forts
indelningsverket forts.
  • Fördelar:
    • alltid soldater
    • stark hembygdskänsla
    • gott förhållande med officerarna
    • billigt för kronan
  • Nackdelar
    • långsam mobilisering
    • dåligt med övningar
    • armen fick ofta dåligt folk
    • armen åldrades
  • Systemet bestod 200 år
stora nordiska kriget 1700 21
Stora nordiska kriget 1700-21
  • Karl XII 1697-1718
  • Myndig vid 15 års ålder och slottet fattade eld
  • Grannstaterna ville utnyttja situationen och bildade förbund:
    • Karl besegrade DK och vände sig mot Ryssland
    • Efter slaget vid Narva 1700 anföll Karl Polen
    • Efter Polen irrfärder i Östeuropa och förlust i Poltava 1709
karl xii forts
Karl XII forts.
  • fem års vistelse i Turkiet ledde inte till något
  • Stora ofreden 1714-21
    • Ryssland occuperade och ödelade stora delar av Finland
  • Karl återkom och inledde fälttåg mot Norge 1716,1718. Dog vid belägringen av Fredriksstens fästning 1718
  • Fred efter krigen slöts 1721 i Nystad
nystadsfreden 1721
Nystadsfreden1721
  • Sverige-Finland förlorade:
    • Livland, Estland, Ingermanland
    • Kexholms län och sydöstra Finland
      • Gränsen kom i sydost att gå ungefär som idag
  • Konsekvens:
    • gränsen strategiskt svag
    • bekymmersamt med tanke på framtiden
frihetstiden 1719 72
Frihetstiden 1719-72
  • Reaktion mot kungligt envälde Regenterna (Ulrica Eleonora, Fredrik I, Adolf Fredrik) tvingadesavstå makt i etapper och anta:
    • RF 1719
    • RF 1720
    • RO 1723
    • Tryckfrihetsförordningen 1766
  • Maktfördelning enligt följande:
    • Rådet
      • rådet + kung skötte praktisk pol.
      • rådets åsikt bindande
frihetstid forts
frihetstid forts.
  • Ständerna:
    • lagstiftning
    • skatter
    • utrikespolitik
    • försvarspolitik
  • utskottsväsendet viktigt med ”sekreta utskottet” främst
  • rådets sammansättning skulle motsvara ständernas majoritet
  • Partigrupperingar:
    • mössor (fredspolitik)
    • hattar (revanschpolitik)
frihetstiden forts
frihetstiden forts.
  • Hattarnas krig 1741-43 ledde till Åbofreden och gränsen flyttades tll Kymmene älv
  • Försvarspolitiken ändrades:
    • centralfästningar (Sveaborg)
    • skärgårdsflotta skapades
  • Hovpartiet försökte stärka kungens ställning men resultatet blev kungamaktens förnedring
lilla ofreden
Lilla ofreden
  • Finland erövrades under hattarnas krig
    • Begränsad ödeläggelse
    • Befolkningen blev kvar
  • Kejsarinnan Elisabet I utgav ett manifest:
    • Finland bildar självständig stat under ryskt beskydd (förföll)
  • Sverige tvingades välja tronarvinge enligt ryskt diktat (Adolf Fredrik)
frihetstiden forts62
frihetstiden forts.
  • Näringslivet dominerades av merkantilismen (stor export och liten import)
  • annat:
    • Produktplakatet (egna kölar)
    • Jernkontoret (Fagervik Dalsbruk)
    • skogsprodukter (tjära)
    • manufakturer
      • textil
      • porslin
      • glas
      • tobak
frihetstiden
frihetstiden
  • jordbruket
    • fåravel
    • växelbruk
    • dikning
    • plogar
    • potatisodling
    • sockenmagasin
    • storskiftet 1757 senare nyskiftet
livet p 1700 talet
Livet på 1700-talet
  • Merkantilismen och sparivern medförde många förbud och begränsningar:
    • Kläder enligt godkända modeller
      • Inte fransar, broderier, spetsar etc.
      • Inte siden för vanligt folk
      • Endast inhemsk ylle
    • Inte utländska
      • frukter, viner, sylt
    • Inte päls som foder i kappor etc.
    • Inte utländska
      • vagnar och konstföremål etc.
livet forts
Livet forts.
  • Begränsningar för:
    • Kaffe, brännvin, tobak
    • Maträtter och assietter
  • Förbud mot
    • Likkistor i ek och peruker på döda
    • Privata hårfrisörer och livréklädda betjänter
    • Eget ekipage för unga
  • Övervakades av uppsyningsmän och angiverisystem infördes
    • Ledde till puritanism, avundsjuka och missunsamhet
  • Stånden drabbades olika
livet forts66
Livet forts.
  • Många betydelsefulla ändringar:
    • Ny kalender 1753
      • Från 17feb till 1mars
    • 1734 års lag
    • Naturvetenskapliga upptäckter
      • Carl von Linné, Pehr Kalm
      • Gadolin, Celsius, Scheele, Wargentin etc.
      • 23 av de 92 naturliga grundämnen upptäcktes inom riket
    • Tabellkommissionen 1749
    • Grunderna för moderna svenskan i tal och skrift
    • Ekonomiska opposition
      • Anders Chydenius
livet forts67
Livet forts.
  • Annat:
    • Rokokon dominerande stilriktning
      • Kom med slottsbygget från Frankrike
    • Nya inredningar
      • Kakelugn
      • Trägolv, släta innertak, panel, målade tapetväggar (naturmotiv)
      • Lösa beklädda möbler, speglar, specialbord, byråer, sekretär
      • kineserier
    • Nya ord från franskan
      • Inredning
      • Teater etc.
gustavianska tiden 1772 1809
Gustavianska tiden 1772-1809
  • Motsättningar:
    • utrikespolitik
    • partier
    • adel - ofrälse
  • Gustav III statskupp 1772
    • Kungen:
      • styra
      • utrikespol
      • statsfinanser
      • utnämningar
      • sammankalla riksdag
gustav iii forts
Gustav III forts
    • ständerna:
      • lagstiftning med kungen
      • besluta om anfallskrig
      • bevilja nya skatter
  • Gustavs reformer:
      • förbud mot tortyr
      • humaniserad strafflag
      • flera län
      • flera lagmansrätter
      • ny hovrätt
      • religionsfrihetslag 1781
      • brännvinsmonopol
      • försvarsförbättringar
gustav forts
Gustav forts.
  • Missnöjet i landet skulle bekämpas med aktiv utrikespol
  • Gustavs ryska krig 1788-90
    • motgångar
    • Liikalanoten & Anjalaförbundet
    • Danska kriget + royalism =
  • FSA 1789
      • riksrådsantal bestämdes av kungen
      • fick börja anfallskrig
      • monopol på tjänster bort
      • frälsejord fick ägas av alla
gustav iii forts71
Gustav III forts.
  • Fred med Ryssland 1790
    • Inga gränsförändringar
  • Missnöje bland adeln med Gustavs envälde

sammansvärjning och

mord 1792

  • Förmyndarstyrelse under hertig Karl (Reuterholm)
  • I Finland oro inför framtiden
    • Fosterländskhetsrörelser
    • Kulturell uppgång
gustav iv adolf 1797 1809
Gustav IV Adolf1797-1809
  • Europa under omvälvning efter franska revolutionen
  • Napoleon härskade över franska väldet
  • England motståndare

Kontinentalblockaden

  • 1807 Tilsit
    • Napoleon och Alexander
      • Europa delades
      • Sverige med i blockaden
riket spr ngs
Riket sprängs

Finska kriget 1808-09

  • Gustav motarbetade Napoleon
    • Tilsitöverenskommelsen ikraft

Krig

Sverige – Ryssland

  • Kriget gick snöpligt och Finland erövrades
  • I Freden i Fredrikshamn 1809 avskiljdes Finland från Sverige
    • Gräns längs Torneå- Muonio älvar