EKONOMIKUNSKAP

1. EKONOMIKUNSKAP • NÄRINGSGRENAR • PRIMÄRNÄRINGAR (5%) • JORDBRUK, SKOGSBRUK, GRUVDRIFT, FISKE, JAKT • INUSTRI (26%) • TILLVERKNING, FÖRÄDLING • SERVICE (68%) • TJÄNSTER, FÖRMEDLING

2. Importens sammansättning

3. Exporten braschvis

4. PRIMÄRNÄRINGAR • JORDBRUK KÄNNETECKEN: • PROBLEM • KLIMATET • KORT VÄXTPERIOD • JORDMÅNEN • SMÅ AREALER • FÖRDEL • LITE VÄXTSJUKDOMAR • LITE BEKÄMPNINGSMEDEL • RENHET & KVALITET • SPECIALISERING

5. SKOGSBRUK • KÄNNETECKEN • GODA RÅVARUTILLGÅNGAR • TEKNIK & KUNNANDE • EFFEKTIVITET Finland en av de ledande i världen inom träförädlingen. Skogsbruket bas för viktig del av näringslivet. SKOGENS ÄGOFÖRHÅLLANDEN: • PRIVATA 62% • STATEN 24% • KOMMUNER, KYRKA 5%

6. GRUVDRIFT KÄNNETCKEN: • SMÅ MALMTILLGÅNGAR • FÅ GRUVOR • MAGRA METALLHALTER • VISS TILLGÅNG PÅ MALM MED LEGERINGSMETALLER • KOPPAR, KOBOLT, NICKEL • INDUSTRIMINERALER FINNS • APATIT, KALK • STORT TEKNISKT KUNNANDE • EXPORT AV MASKINER OCH UTRUSTNING FÖR GRUVDRIFT

7. SEKUNDÄRPRODUKTION • INDUSTRI, FÖRÄDLING OCH TEKNIK • STOR UTVECKLING EFTER SENASTE KRIG • MEDFÖRDE: • URBANISERING • UTBILDNINGSBEHOV • RESULTERADE I : • VÄLFÄRDSSTATEN • UTVECKLINGSBEHOV • FORSKNING (KUNNANDE) • GAMLA BASINDUSTRIN NU ERSATT MED: • MASKIN-, TELE-, OCH ELEKTRONIKINDUSTRI

8. TERTIÄRPRODUKTION • Kallas även service • Viktiga sektorer är förmedling och betjäning samt försäljning av tjänster och då ofta kunskap • Högt utvecklade länder har en hög andel av arbetskraften inom servicesektorn. • I vårt land är nästan 70% av arbetskraften sysselsatt inom servicenäringarna

9. EKONOMIKUNSKAP • Vad är ekonomi • Def. hushållning med knappa resurser • resurserna skall användas så att de kan användas till så mycket som möjligt, dvs. effektivt • Ekonomiska system • olika svar till frågan hur man är effektiv • tre typer av ekon. system • marknadshushållning

10. ekonomikunskap forts. • planekonomi • blandekonomi • Fem frågor • alla system måste ta ställning till de centrala produktionsfrågorna • vad skall produceras • hur mycket • till vilket pris • hur/vem skall producera • för vem skall man producera

11. Ekonomiska kretslopp • växelverkan mellan olika faktorer i samhället kallas för kretslopp. Med kretslopp kan man beskriva ekonomiska sammanhang. • Man kan skilja mellan olika slag av kretslopp som beskriver verkligheten på olika sätt. • enkelt kretslopp • enkelt monetärt kretslopp • utbyggt kretslopp och • kretslopp med marknader

12. Produktion • för att kunna producera måste grundläggande förutsättningar fyllas. De kallas produktionsfaktorer och omfattar: • arbetskraft • naturtillgångar • kapital • företagsamhet • kunskap • saknas någon av dessa måste den skapas genom import eller ersättas på annat sätt.

13. produktion forts. • Summan av all produktion (varor+tjänster) i ett land under ett år kallas BNP (bruttonationalprodukt) • anger hela ”kakans” värdesom skapats i ett land under ett år • bnp/capita /år ger jämförbara siffror för länder

14. Konsumtion • Med konsumtion avses: • förbrukning av varor och tjänster • Konsumtion kan som BNP användas till att jämföra länder • Konsumtion skapar produktion och en god inhemsk köpkraft ger arbetsplatser • Konsumtion påverkas av: • inkomst • prisnivå • vanor

15. konsumtion forts. • ålder & kön • värderingar • regleringar • konsumtionsmönstret ändras med tid och välstånd

16. Sparande • Tillgångar kan användas till: • Konsumtion • Sparande • Investeringar som skapar nytt förutsätter att sparande finns. • Sparandets storlek beror på • Inkomster • Skatter • styrmedel

17. Prisbildningen • Enkelt kan prisbildningen visas med utbuds- och efterfrågekurvor • generellt är efterfrågan stor om priset är lågt och vice versa • utbudet är högt om priset är högt medan ett lågt pris minskar på utbudet • efterfrågan och utbud motsvarar varandra vid jämviktspriset vilket bestämmer produktionsmängd och prisnivå • utbuds- och efterfrågekurvorna kan förskjutas av olika orsaker och då påverkas priset

18. prisbildning forts. • Prisbildningen kan sättas ur spel bl.a. genom statliga åtgärder (reglering) • reglering får alltid konsekvenser för produktionen men kan tillämpas bl.a. vid: • kristider • konjunktursvängningar • inkomstpolitiska avtal

19. Pris- & inkomstkänslighet • Efterfrågan på olika produkter varierar med priset. Storleken på variationen är beroende av produktens priselasticitet. Produkten kan vara: • normalelastisk • elastisk eller • oelastisk • Inkomstförändringarna påverka även efterfrågan och de kan åskådliggöras med såkallade Engelkurvor

20. känslighet forts. • Många produkter är okänsliga för inkomstförändringar ex.: • nödvändighetsartiklar • livsmedel • En del produkter är mycket beroende av inkomstförändringar ex.: • kapitalprodukter • lyxvaror • resetjänster • Företagare bör beakta dessa faktorer i sin verksamhet

21. KONKURRENS • DÅ FÖRETAG TÄVLAR MED VARANDRA OM MARKNADEN TALAR MAN OM KONKURRENS • PÅ EN FRI MARKNAD LEDER KONKURRENS TILL EFFEKTIVITET OCH KVALITET TILL LÄGSTA PRISER. • STÖRS AV MONOPOL, KARTELLER, OLIGOPOL

22. Företag • Privatägda företag: • enskilda näringsidkare • öppet bolag • kommanditbolag • aktiebolag • Kooperativa företag: • konsumentkooperationen • producentkooperationen • Offentliga företag • aktiebolag • verk

23. Kostnader • Kostnaderna för verksamheten uppdelas i: • fasta kostnader (FK) • rörliga kostnader (RK) • Fasta kostnader • finns hela tiden och är oberoende av tillverkningen. ex. räntekostnader eller hyror för maskiner och fastigheter • Rörliga kostnader • kostnader som ökar och minskar med produktionen ex. material

24. kostnader & inkomster • FK+RK= totala kostnader = TK • INKOMSTER • antal x priset = inkomster (TI) ger möjlighet att beräkna lönsamhet • slutresultatet visas i bokslutet: • resultaträkning • balansräkning • bokslutet av intresse för : • ägare • ledare • beskattare • kreditorer

25. Bokslut Beskriver företagets ekonomiska och finansiella situation Består av: • Resultaträkning • verksamhetens resultat • Balansräkning • finansiella situationen • Täckningsbidrag • Skillnad mellan inkomster och kostnader

26. Företagets omgivning • Företaget kan inte göra beslut utan att beakta sin omgivnings krav. Exempel på intressenter är: • leverantörer • anställda • ägare • stat • kreditorer • kommun och • Kunder • Intressenternas krav styr i mycket företagens verksamhet

27. Ekonomisk balans • Med ekonomisk balans avses att det råder ekonomisk jämvikt • konsumtion = produktion • import = export • offentliga utg. = skatt • Den ekonomiska jämvikten påverkas och följden är ofta: • penningvärdeförändringar • arbetslöshet • Dessa pareras med den ekonomiska politiken

28. Konjunkturer • Ekonomiska svängningar kallas konjunkturväxlingar. Dessa består av cyklar som indelas i: • lågkonjunktur • tillväxtstadium • högkonjunktur • depression (nedgång) • Ekonomiska politiken strävar till att jämna ut svängningarna i ekonomin. Den består av: • finanspolitik • penningpolitik

29. Den ekonomiska politiken strävar bl.a. till att utjämna konjunkturväxlingarna • Medel som används: • Skattepolitik • Stram samhällsekonomi • Helhetsavtal för arbetsmarknaden • Penningpolitiska åtgärder • Låg inflation • Stabil växelkurs • Konsumtionsfrämjande eller dämpande åtgärder • Investeringsfrämjande eller dämapande åtgärder

30. Ekonomisk tillväxt • Ett höjt välstånd förutsätter: • omfördelning av tillgångarna eller • effektivare produktion = ökad tillväxt • Effektivare produktion skapas genom: • utbildning • flexibel arbetsmarknad • rationalisering & automation • förbättrad infrastruktur • mindre reglering • strukturrationalisering

31. Investeringar • Investeringar kan vara: • reinvesteringar eller • nyinvesteringar • Utan investeringar avstannar produktionen • Investeringar medför: • fortsatt produktion • konkurrenskraft • effektivitet • lägre priser • nytillverkning

32. investeringar forts. • Investeringar medför spridningseffekter i form av inkomstökningar. Detta kallas multiplikatoreffekten. • Produktionen och effektiviteten har inte fått så stor plats i samhällsdebatten.

33. Ekonomiska skolor • Keynesianismen • lågkonjunkturer skall bemötas genom att skapa efterfrågan • expansiv ekon.politik • investeringar • stimulansåtgärder • Problem: • ökad upplåning • inflation • valutaflykt • Monetarismen • staten skall svara för ett stabilt penningvärde

34. ekon. skolor forts. • Problem: • stor arbetslöshet i inledningsskedet • inga åtgärder till förfogande för att möta arbetsmarknadsfluktuationer • ”Moderna skolan” • konkurrenskraftig produktion • stabilt penningvärde • sunda statsfinanser • sund kapitalbildning • bra utbildningssystem • trovärdig ekon. pol.

35. Penningvärdet • Inflation • penningvärdeförsämring • märks genom att priserna höjs • negativa samhällsekonomiska effekter • Deflation • penningvärdestegring • märks genom att priserna sjunker • negativa samhällsekonomiska effekter

36. PENGAR • Pengars funktion • pengar kan användas som: • betalningsmedel • värdemätare • värdebevarare • arbetsfördelningen • Pengar finns som : • mynt • sedlar • bankpengar • krediter • elektroniska tuillgångar • Typiskt: • Dessa har inget eller lågt egenvärde

37. EUROEuropas gemensamma värdemätare Vägen till EMU • Ingick som del i Maastrichtavtalet 1992 • GB och DK fick undantagstillstånd • Finland ser EMU som bra Varför? • logisk utveckling • alternativ för $ • behov av stabilt penningvärde

38. Euron som valuta • Togs ibruk jan 2002 • Efter 28.2 2002 enda lagliga betalningsmedlet. • Pengarna: • Mynt: • 8 valörer 0,01 euro = 1cent till 2 euro (1 o. 2 cents mynt saknas i Finland) • Sedlar: • 5, 10, 20, 50, 100, 200 och 500 euro. Pengarna är likadana i alla euroländer.

39. ECB:s roll • Penningpolitiken sköts av Europeiska centralbanken ECB • Nationella centralbankerna är delar av europeiska centralbankssystemet och sköter: • penningpolitik • valutatransaktioner • valutareserver • Ekonomisk politik kan inte ”fixas” med valutapolitik (nationell devalvering omöjlig)

40. Konsekvenser • Lägre räntor, större investeringar, tillväxt och bättre sysselsättning. • stabil penningmarknad och bättre förutsättningar för en god ekonomisk politik (viktigt för oss som är beroende av utrikeshandeln) • minskat inflytande över egen ekonomin men ökat inflytande över andras ekonomi (alla har en röst i ECB)

41. Synliga fördelar med gemensam valuta • Ingen valutaväxling • Inga kursförluster och komissionsavgifter • Inga växelkursvariationer och kursskillnader • Snabba och billiga internationella överföringar • Priserna entydiga, prisnivåerna jämförbara, gemenskapen får konkurrensmässig fördel, tillväxt stimuleras • Stabil valuta, låg ränta

42. Kreditinrättningar • Uppgift: • samla ”överskottspengar” för utlåning • betalningsförmedling • penninghanteringstjänster • Centralbanken ECB • Finlands bank (dotterbolag) • sedlar, mynt • bankernas bank • penningvärdet • konjunkturer • räntor

43. banker forts. • Depositionsbanker • Affärsbanker • bolag som gör affärer med pengar • ex. • Nordea • Sampo • Ålandsbanken • Handelsbanken • S-E banken • Sparbankerna • delvis ideella • ex. Aktia och lokala oberoende banker

44. banker forts. • Andelsbankerna • kooperation med lokala självständiga banker • Övriga kreditinrättningar • Finansbolag • FPA • hypoteksbanker • riskfonder • KERA • Försäkringsbolag

45. Ränta • Betalas som ersättning för rätten att använda någon annans tillgångar • Räntan kan bestämmas genom: • Tillgång / efterfrågan på placeringsmarknaden (euribor) • Centralbanksbeslut (bankräntan hos centralbanken) • Bankernas egna referensräntor (marknadsräntor)

46. Värdepapper • På värdepappersmarknaden säljs bl.a.: • Aktier (värdeandelar) • Obligationer • Certificat • Olika former av skuldebrev • Marknaden nyttjas främst av dem som vill placera kapital men också olika bankfonder agerar där. • På Helsingfors fondbörs förmedlas dessa värdepaper

47. Penningpolitik • ECB (Europeiska Centralbanken) svarar för penningpolitiken • Verkställs i Finland via FB (Finlands Bank) • Mål för penningpolitiken • Stabil valuta (låg inflation) • Stabila växelskurser • Stabila priser • Hög sysselsättning • God tillväxt • Bra konkurrenskraft

48. Offentlig finansiering • Skatternas funktion: • finansiera • styra • utjämna skillnader • Skatteformer: • 1. Direkta skatter • statens inkomstskatt • kommunalskatten • kyrkoskatten • arvs- och gåvoskatten

49. skatter forts. • 2. Indirekta skatter • mervärdesskatten (moms) • tullar • acciser • 3. Avgifter av skattenatur • socialskyddsavgifter • pensionspremier • arbetslöshetspremier

50. Statens budget • Statsförslaget (budgeten) • Inkomster (4 avdelningar) • skatter & motsvarande • Största inkomsterna • blandade inkomster • Ränte- och dividendinkomster • Fås från företag som staten äger och av lån som staten beviljat • Lån • Upptas om statens inkomster inte täcker utgifterna. Sammanlagt har staten nu lån på c. 60 mrd euro.