Behandling av nedre urinv gsinfektion uvi hos kvinnor
Download
1 / 90

Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor - PowerPoint PPT Presentation


  • 164 Views
  • Uploaded on

Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor. Rekommendationer efter workshop november 2006. Huvudbudskap. Akut cystit i flesta fall ofarligt Ca 30 % blir symtomfria utan behandling efter 1 vecka Antibiotikabehandling främst för att förkorta tid med symtom. Huvudbudskap II.

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about 'Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor' - tobit


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
Behandling av nedre urinv gsinfektion uvi hos kvinnor

Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor

Rekommendationer efter workshop november 2006


Huvudbudskap
Huvudbudskap

  • Akut cystit i flesta fall ofarligt

  • Ca 30 % blir symtomfria utan behandling efter 1 vecka

  • Antibiotikabehandling främst för att förkorta tid med symtom


Huvudbudskap ii
Huvudbudskap II

  • Anamnesen betydelsefull för diagnos

    • Vid typiska nytillkomna symtom (sveda, täta trängningar och frekventa miktioner) hos icke-gravid kvinna krävs i regel ingen ytterligare diagnostik

  • Faktorer vid val av antibiotikum

    • lokala resistensläget

    • patientens ålder och njurfunktion


Huvudbudskap iii
Huvudbudskap III

  • Pivmecillinam och nitrofurantoin likvärdiga förstahandspreparat

  • Trimetoprim möjligt för empirisk terapi

  • 3-5 dygns behandling oftast tillräcklig

  • Misstänkt cystit hos gravida: odling och behandling direkt


Huvudbudskap iv
Huvudbudskap IV

  • ABU hos icke gravida ska ej antibiotikabehandlas

  • Starkt luktande urin och ospecifika symtom hos äldre i vård och omsorg: ej behandling

  • Metenaminhippurat rekommenderas ej som profylax


Definitioner
Definitioner

  • NedreUVI: akut cystit (blåskatarr)

    Sveda, täta trängningar och frekventa miktioner

  • Okomplicerad UVI

    • normala urinvägar

  • Sporadisk UVI

    • högst en antibiotikabehandlad infektion det senaste halvåret eller högst två det senaste året


Definitioner ii
Definitioner II

  • Recidiverande UVI

    • minst två behandlade UVI senaste halvåret eller minst tre senaste året

  • Asymtomatisk bakteriuri (ABU)

    • >108 cfu/L i två konsekutiva mittstråleprov

    • frånvaro av urinvägssymtom


Definitioner iii
Definitioner III

  • Primärpatogena arter

    vanligaste orsaken till UVI

    • E.coli och S. saprophyticus

  • Sekundärpatogena arter

    • orsakar sällan förstagångs-UVI

  • Tveksamt patogena arter

    • nära uretra. Orsakar sällan UVI

      Urinodling bör skei mikrobiologiskt laboratorium. Ej

      Dipslide


Epidemiologi
Epidemiologi

  • 10 % av svenska kvinnor över 18 år antibiotikabehandlas för minst en akut cystit per år

  • 30-40 % av dessa får ytterligare en eller flera infektioner under det följande året


Epidemiologi ii
Epidemiologi II

  • 50% minst en akut cystit under sitt liv

  • Verkliga incidensen sannolikt högre

  • Akut cystit drygt 10 % av alla infektioner i primärvården

  • Yngre samt postmenopausala kvinnor drabbas mest


Epidemiologi iii
Epidemiologi III

  • Kända riskfaktorer

    • sexuell aktivitet

    • pessar med spermiedödandel medel

    • maternell hereditet

  • Ej vetenskapligt stöd för att kyla, väta, kalla bad eller lågt vätskeintag disponerar för UVI


Naturalf rlopp
Naturalförlopp

  • Sällan komplikationer

  • Recidiverande cystit eller obehandlad ABU ger ej försämrad njurfunktion eller förhöjt blodtryck

  • Spontanläkning inte ovanlig

    • Cirka 30 % blir symtomfria utan behandling efter 1 vecka

      Antibiotikabehandling i första hand för att förkorta tid med symtom


Etiologi
Etiologi

  • 70-80 % med symtom har positiv urinodling

  • Orsaker till negativ odling

    • kort blåsinkubationstid

    • krävande bakterier

    • annan etiologi

  • Flertalet urinvägspatogener från tarmflora


Etiologi ii
Etiologi II

  • E. coli vanligaste orsak till UVI (75%) i alla åldrar

  • Äldre patienter

    Klebsiella pneumoniae, Proteus mirabilis m fl

  • Yngre patienter

    S. saprophyticus


Antibiotikaresistens
Antibiotikaresistens

  • Antibiotikaresistensen lägre i Sverige och övriga Norden än i de flesta andra länder

  • Resistensen ökar men det finns fortfarande urinvägsantibiotika för vilka resistensen är låg (pivmecillinam, nitrofurantoin)


Antibiotikaresistens ii
Antibiotikaresistens II

  • Resistensmekanismerna ofta koncentrerade till vissa bakteriekloner

  • Vissa stammar resistenta mot många olika antibiotika medan andra inte uppvisar någon antibiotikaresistens

  • Ca 75 % av alla urinvägsisolat av E. coli-stammarej resistenta


Antibiotikaresistens iii
Antibiotikaresistens III

  • Inflödet av multiresistenta bakterier från utlandet ökar

  • Valet av empirisk behandling av nedre UVI måste därför regelbundet omprövas

  • Lokala mikrobiologiska laboratoriet

    • stort ansvar för att tillhandahålla aktuell information om det lokala resistensläget


Tabell 1 urinv gspatogena bakterier och deras antibiotikaresistens i sverige
Tabell 1. Urinvägspatogena bakterier och deras antibiotikaresistens (%) i Sverige.

1) Ciprofloxacin, levofloxacin, norfloxacin och ofloxacin.

2) Fosfomycin är för närvarande ej tillgängligt i Sverige.


Diagnostik
Diagnostik antibiotikaresistens (%) i Sverige.

  • Typiska symtom på cystit

    • sveda, täta trängningar och frekventa miktioner

  • Empirisk behandling förutsatt:

    • enbart typiska symtom

    • ej gravid

    • ej genitala symtom, flanksmärta eller feber


Diagnostik ii
Diagnostik II antibiotikaresistens (%) i Sverige.

  • Typiska symtom på cystit och avsaknad av genitala symtom:

    • sannolikheten för akut cystit mycket hög

  • Endast ett symtom

    • sannolikheten för akut cystit cirka 50 %

  • Samtidiga genitala symtom

    • sannolikheten för cystit minskar avsevärt


Diagnostik iii
Diagnostik III antibiotikaresistens (%) i Sverige.


Diagnostik iv
Diagnostik IV antibiotikaresistens (%) i Sverige.

  • Endast ett symtom eller lindriga symtom

    • testremsa för nitrit och leukocytesteras

  • Positivt fynd ökar sannolikheten för bakterieuri

  • Negativt fynd

    • lämpligt att avvakta med behandling efter samråd med kvinnan

    • urinodling kan övervägas


Diagnostik v
Diagnostik V antibiotikaresistens (%) i Sverige.


Diagnostik vi
Diagnostik VI antibiotikaresistens (%) i Sverige.

  • Vid cystit som debuterar i nära anslutning till utlands- eller sjukhusvistelse bör urinodling göras pga. ökad risk för infektion med resistenta bakterier


Diagnostik vii
Diagnostik VII antibiotikaresistens (%) i Sverige.

Differentialdiagnoser


Diagnostik viii
Diagnostik VIII antibiotikaresistens (%) i Sverige.

  • Om genitala symtom

    • Gynekologisk undersökning och eventuell provtagning för STD

  • Vid symtom på cystit, trots upprepade negativa urinodlingar

    • urologisk/gynekologisk utredning

    • utvidgad odling


Diagnostik ix
Diagnostik IX antibiotikaresistens (%) i Sverige.

  • Akut pyelonefrit bör misstänkas vid feber >38 grader och/eller flanksmärta

    • klinisk status

    • urinundersökning med testremsa

    • odling

    • CRP


Diagnostik x
Diagnostik X antibiotikaresistens (%) i Sverige.

Behandlingssvikt och recidiverande cystit

  • Vid behandlingssvikt eller recidiv inom 1 – 2 månader

    • urinundersökning med testremsa

    • odling

    • överväg provtagning för STD


Utredning recidiverande cystit
Utredning recidiverande cystit antibiotikaresistens (%) i Sverige.

  • Anamnesen inriktas på

    • miktionsmönster

    • urinflöde

    • eventuell förekomst av urininkontinens


Utredning recidiverande cystit ii
Utredning recidiverande cystit II antibiotikaresistens (%) i Sverige.

  • Rutinmässig utredning av urinvägarna med urografi/ultraljud eller cystoskopi rekommenderas inte

  • Episoder av akut pyelonefrit ökar indikationen för utredning


Utredning recidiverande cystit iii
Utredning recidiverande cystit III antibiotikaresistens (%) i Sverige.

Förslag till utredning:

  • Gynekologisk undersökning

    • efter menopaus eller vid misstanke om gynekologisk sjukdom

  • Uroradiologisk utredning och uretrocystoskopi

    • vid upprepade infektioner med stenbildande bakterier

  • Urodynamisk utredning

    • vid misstanke om blåsdysfunktion


Utredning recidiverande cystit iv
Utredning recidiverande cystit IV antibiotikaresistens (%) i Sverige.

  • Särskilt bland äldre kan gynekologiska avvikelser som tumör, prolaps och atrofiska slemhinnor predisponera för UVI

  • Gynekologisk undersökning rekommenderas för dessa patienter


Utredning recidiverande cystit v
Utredning recidiverande cystit V antibiotikaresistens (%) i Sverige.

  • Vid upprepade infektioner orsakade av ureasproducerande (stenbildande) bakterier

    • urografi

    • cystoskopi

      för att utesluta konkrement i njurbäcken eller urinblåsa


Utredning recidiverande cystit vi
Utredning recidiverande cystit VI antibiotikaresistens (%) i Sverige.

  • Vid misstanke om blåsdysfunktion

    • urodynamisk utredning

      • urinflödesprofil och maximalt urinflöde

    • mätning av residualurin med ultraljud


Behandling
Behandling antibiotikaresistens (%) i Sverige.


F rskrivningsm nster
Förskrivningsmönster antibiotikaresistens (%) i Sverige.

  • Bruket av sulfa som monoterapi upphörde på 1970-talet pga. biverkningar

  • Även användningen av nitrofurantoin minskade kraftigt till följd av lungbiverkningar hos äldre som fått preparatet i hög dos under lång tid

  • 1980-tal

    • trimetoprim-sulfa och amoxicillin

    • ersattes successivt av trimetoprim, pivmecillinam och norfloxacin

  • Senare år

    • fluorokinoloner och trimetoprim minskat

    • pivmecillinam och nitrofurantoin ökat


Antibiotika mot urinvägsinfektioner, öppenvård 2000 - 2006

Kvinnor, recept/1000 invånare och år

Källa: Apoteket AB, Xplain

60

2000

2001

50

2002

2003

40

2004

2005

2006

30

Recipen/1000 inv

20

10

-

Kinoloner (J01MA02,

Trimetoprim (J01EA01)

Pivmecillinam (J01CA08)

Nitrofurantoin (J01XE01)

J01MA06)



Faktorer som p verkar antibiotikavalet
Faktorer som påverkar antibiotikavalet 2006

  • Njurfunktion, särskilt hos de äldsta

  • GFR ungefär 100 ml/min hos 50-åringar, minskar därefter med 10 ml/min per decennium


Faktorer som p verkar antibiotikavalet ii
Faktorer som påverkar antibiotikavalet II 2006

  • Viktigt med kännedom om

    • lokala resistensläget

    • antibiotikas ekologiska effekter på normalfloran

  • Vid recidiv bör antibiotikum ur annan grupp väljas än vid föregående infektion


Antibiotika
Antibiotika 2006

  • Hos 30 % försvinner cystitsymtomen spontant inom 1 vecka

    • möjligt att avvakta med antibiotikabehandling

  • Pivmecillinam och nitrofurantoin är likvärdiga förstahandspreparat, båda har låg resistens hos E. coli


Antibiotika ii
Antibiotika II 2006

  • Trimetoprim kan övervägas för empirisk terapi trots det ogynnsamma resistensläget

  • Korsresistens mot andra antibiotikagrupper förekommer ofta hos trimetoprimresistenta bakterier


Antibiotika iii
Antibiotika III 2006

  • Cefalosporiner och fluorokinoloner rekommenderas inte som förstahandsval pga. risk för resistensutveckling


Antibiotika iv
Antibiotika IV 2006

  • Fluorokinoloner kan undantagsvis väljas med hänsyn till aktuell resistenssituation

  • Vid terapisvikt väljs antibiotikum utifrån urinodling med resistensbestämning


Dosering av antibiotika och rekommenderad behandlingstid
Dosering av antibiotika och rekommenderad behandlingstid 2006

  • Behandlingens längd beroende av preparatens farmakokinetik

  • Pivmecillinam, nitrofurantoin och cefalosporiner

    • elimineras snabbt med urinen

    • terapeutiska urinkoncentrationer i högst ett dygn efter avslutad terapi


Dosering av antibiotika och rekommenderad behandlingstid ii
Dosering av antibiotika och rekommenderad behandlingstid II 2006

  • 5 dygns behandling baseras på farmakokinetiska överväganden och klinisk erfarenhet

  • Pivmecillinam i 3 dygn för kvinnor < 50 år, äldre kvinnor bör behandlas i 5-7 dygn


Dosering av antibiotika och rekommenderad behandlingstid iii
Dosering av antibiotika och rekommenderad behandlingstid III 2006

  • Trimetoprim och fluorokinoloner ger terapeutiska urinkoncentrationer i 2-3 dygn efter avslutad behandling

    • 3-dygnskur motsvarar 5 dygns behandling


Dosering av antibiotika och rekommenderad behandlingstid iv
Dosering av antibiotika och rekommenderad behandlingstid IV 2006

  • Korta behandlingstider flera potentiella fördelar

    - bromsa resistensutvecklingen

    - minska risken för bieffekter


Behandling av 2006

recidiverande cystit


Recidiverande cystit
Recidiverande cystit 2006

  • Vid odlingsverifierade täta recidiverande cystiter kan patienten erbjudas tidigt påbörjad egenbehandling med antibiotika eller reinfektionsprofylax


Sj lvordinerad behandling
Självordinerad behandling 2006

  • Egna diagnostiska träffsäkerheten hög (>90%) hos kvinnor med recidiverande cystit

  • Tidigt påbörjad egenbehandling kan erbjudas

  • Förutsätter kontinuitet i patient-läkarkontakten


Antibiotikaprofylax
Antibiotikaprofylax 2006

  • Reinfektionsprofylax med trimetoprim (100 mg) eller nitrofurantoin (50 mg)

    • väldokumenterad

    • få genombrottsinfektioner

    • god tolerans

  • Cefadroxil/cefalexin mindre väl dok.


Antibiotikaprofylax ii
Antibiotikaprofylax II 2006

  • En tablett tas i anslutning till samlag eller regelbundet till natten efter blåstömning

  • Effekten kvarstår närmaste dygnet

  • Profylaxen utvärderas efter 4-6 månader, kan då i regel avslutas


Strogen
Östrogen 2006

  • Vetenskapligt stöd för att lokalt östrogen kan ha profylaktisk effekt mot recidiverande cystit hos äldre kvinnor


Metenaminhippurat
Metenaminhippurat 2006

  • Inte tillräckligt vetenskapligt stöd för att rekommendera användning av metenaminhippurat som profylax


Tranb r
Tranbär 2006

  • Inget godkänt läkemedel/naturläkemedel med tranbärsjuice/extrakt

  • Ej stöd för rekommendation av produkterna som profylax mot återkommande UVI

  • Interaktionsrisk warfarin-tranbärsprodukter


Probiotika
Probiotika 2006

  • Probiotika, särskilt laktobaciller, har prövats som profylax mot UVI

  • Effekt och säkerhet bristfälligt studerat, förebyggande behandling kan ej rekommenderas


Asymtomatisk bakteriuri
Asymtomatisk bakteriuri 2006

  • ABU ofarligt hos icke gravida kvinnor och ska inte behandlas

  • Prevalensen av ABU ökar med stigande ålder

    • skolflickor 1-2%

    • kvinnor upp till 50 årsåldern 1-5 %

    • kvinnor över 80 år 20 %


Asymtomatisk bakteriuri ii
Asymtomatisk bakteriuri II 2006

  • 25-50% av äldre i särskilt boende har ABU

  • Diagnostiska problem, risk för överbehandling med antibiotika

  • Antibiotikabehandling av ABU minskar inte

    • incidensen av akut cystit

    • prevalensen av ABU


Asymtomatisk bakteriuri iii
Asymtomatisk bakteriuri III 2006

  • Upprepade antibiotikakurer ökar risken för biverkningar och multiresistenta bakterier

  • ABU orsakas ofta av lågvirulenta bakteriestammar

  • Om lågvirulenta stammar elimineras genom antibiotikabehandling ökar risken för en symtomgivande infektion med mer virulenta stammar


Uvi och abu hos gravida
UVI och ABU hos gravida 2006

  • Upp till 1/3 av gravida med obehandlad ABU drabbas av pyelonefrit

  • Screening och behandling av ABU minskar risken för pyelonefrit under graviditet

  • Gravida kvinnor med ABU ska alltid antibiotikabehandlas

  • Risk för missfall/prematuritet orsakad av pyelonefrit har inte kunnat verifieras


Uvi och abu hos gravida ii
UVI och ABU hos gravida II 2006

  • Risk för pyelonefrit pga fysiologiska förändringar vid graviditet

  • Första trimestern: ökade halter av framför allt progesteron ger nedsatt tonus i blåsa och urinledare

  • Andra trimestern: uterus och dess kärlförsörjning påverkar uretärerna mekaniskt


Uvi och abu hos gravida iii
UVI och ABU hos gravida III 2006

  • De fysiologiska förändringarna ökar uretärernas volym

  • Renal genomblödning och tubulär reabsorption ökar


Uvi och abu hos gravida iv
UVI och ABU hos gravida IV 2006

  • Fördelning av urinvägspatogener och symtombilden vid UVI densamma som hos icke gravida

  • Urinundersökning med testremsa och odling rekommenderas


Uvi och abu hos gravida v
UVI och ABU hos gravida V 2006

  • Antibiotikabehandling av misstänkt cystit påbörjas innan svar på odling föreligger

  • Eftersom såväl klinisk som bakteriologisk utläkning eftersträvas kan behandlingen behöva modifieras efter resistensbestämning


Antibiotikabehandling gravida
Antibiotikabehandling gravida 2006

  • Pivmecillinam 200 mg x 3 (5 dygn) Rekommendationsgrad D


Antibiotikabehandling gravida ii
Antibiotikabehandling gravida II 2006

  • Nitrofurantoin 50 mg x 3 (5 dygn)

  • Ej i anslutning till förlossningen eller under första månaden efter förl om modern ammar

  • Rekommendationsgrad D


Antibiotikabehandling gravida iii
Antibiotikabehandling gravida III 2006

  • Cefadroxil 0,5 g x 2 eller 1g x 1 (5 dygn) Rekommendationsgrad D

  • Cefalexin 500 mg x 2 (5 dygn) Rekommendationsgrad D


Antibiotikabehandling gravida iv
Antibiotikabehandling gravida IV 2006

  • Trimetoprim 300 mg x 1 eller 160 mg x 2 (3 dygn)

    • endast i trimester 2 och 3 och efter resistensbestämning

    • Rekommendationsgrad D


Uppf ljning av gravida
Uppföljning av gravida 2006

  • Urinodling 1–2 veckor efter avslutad behandling

  • Om ≥ 2 cystitepisoder eller kvarstående ABU

    • Nitrofurantoin 50 mg eller cefadroxil/cefalexin 250-500 mg till natten under återstoden av graviditeten


Nedre uvi hos ldre i v rd och omsorg
Nedre UVI hos äldre i vård och omsorg 2006

  • På särskilda boenden är diagnosen misstänkt akut cystit mycket vanlig

  • Orsakar cirka 60 % av alla antibiotikaordinationer


Nedre uvi hos ldre i v rd och omsorg ii
Nedre UVI hos äldre i vård och omsorg II 2006

  • Svårt skilja mellan ABU och symtomgivande nedre UVI

    • äldre multisjuka individer med nedsatt kognitiv funktion

    • ABU förekommer hos cirka 50 % av dessa patienter


Nedre uvi hos ldre i v rd och omsorg iii
Nedre UVI hos äldre i vård och omsorg III 2006

  • Lokala symtom från urinvägarna ska diagnostiseras och behandlas som misstänkt cystit

  • Enbart starkt luktande urin inte en indikation för antibiotikabehandling


Nedre uvi hos ldre i v rd och omsorg iv
Nedre UVI hos äldre i vård och omsorg IV 2006

  • Ospecifika symtom som trötthet, förvirring, oro och nedsatt aptit tyder inte på nedre UVI

  • Bör därför inte föranleda provtagning med testremsa, odling eller antibiotikabehandling


Nedre uvi hos ldre i v rd och omsorg v
Nedre UVI hos äldre i vård och omsorg V 2006

  • Andra möjliga orsaker till ospecifika symtom bör undersökas

  • Basala hygienrutiner minskar risken för att personal sprider bakterier mellan patienter



Penicillin
Penicillin 2006

Pivmecillinam

  • Prodrug till mecillinam, vilken har god aktivitet mot E. coli, Klebsiella spp och P. mirabilis

  • S. saprophyticus resistent in vitro men elimineras vanligen pga. de höga koncentrationer som uppnås i urinen


Penicillin ii
Penicillin II 2006

  • Mecillinam reducerar antalet aeroba gramnegativa bakterier i tarmen (Enterobacteriaceae), men risken för resistensutveckling förefaller låg

  • Biverkningsprofilen gynnsam

  • Pivmecillinam kan ges under hela graviditeten (korttidsbehandling)


Cefalosporiner
Cefalosporiner 2006

Cefadroxil/cefalexin

  • God aktivitet mot S. saprophyticus

  • E. coli, Klebsiella spp. och Proteus spp. låg känslighet invitro men elimineras vanligen pga. de höga koncentrationer som uppnås i urinen


Cefalosporiner ii
Cefalosporiner II 2006

  • Tarmfloran påverkas i högre grad än av pivmecillinam

  • Naturligt resistenta stammar anrikas ofta under pågående behandling

  • Biverkningsprofilen gynnsam

  • Kan användas under hela graviditeten


Nitrofurantoin
Nitrofurantoin 2006

  • God aktivitet mot

    • E. coli, S. saprophyticus och E. faecalis

  • Otillräcklig aktivitet mot

    Klebsiella spp. och Proteus spp.

  • Nitrofurantoin påverkar inte tarmfloran och selekterar därför inte resistenta stammar

  • Vid nedsatt njurfunktion blir behandlingseffekten osäker pga. för låg urinkoncentration


Nitrofurantoin ii
Nitrofurantoin II 2006

  • Nitrofurantoin tolereras i allmänhet väl

  • Akut överkänslighetsreaktion förekommer men är ovanlig

    • hosta, feber, dyspné, eosinofili och flyktiga lunginfiltrat

  • Tillståndet är snabbt reversibelt


Nitrofurantoin iii
Nitrofurantoin III 2006

  • Kort behandlingstid medför ingen risk för kroniska lungbiverkningar

  • Viktigt att patienten är välinformerad om symtomen vid akut lungbiverkan


Nitrofurantoin iv
Nitrofurantoin IV 2006

  • Nitrofurantoin kan ges under graviditet

  • Bör undvikas i omedelbar anslutning till förlossning

    • sällsynt risk för hemolys hos nyfödda som har brist på reducerat glutation


Trimetoprim
Trimetoprim 2006

  • God aktivitet mot

    • E. coli, S. saprophyticus, Klebsiella spp. och Proteus spp.

  • Resistensen hos Enterobacteriaceae ökar, nu hos 10–20 % av E-coli-isolaten

  • Den aeroba gramnegativa tarmfloran påverkas kraftigt och trimetoprimresistenta stammar selekteras lätt

  • Upprepad behandling med trimetoprim inom ett halvt år bör därför undvikas


Trimetoprim ii
Trimetoprim II 2006

  • Toleransen är god

  • Trimetoprim ska undvikas under första trimestern men kan ges under resten av graviditeten


Fluorokinoloner
Fluorokinoloner 2006

Ciprofloxacin och norfloxacin

  • God aktivitet mot

    • E. coli,Klebsiella spp., Proteus spp. och

      S. saprophyticus

  • Resistensen hos Enterobacteriaceae ökar (5-10 % av isolaten av E. coli)


Fluorokinoloner ii
Fluorokinoloner II 2006

  • Känsliga gramnegativa bakterier i tarmfloran elimineras effektivt och kan därmed minska risken för tidiga recidiv

  • Resistenta stammar selekteras lätt


Fluorokinoloner iii
Fluorokinoloner III 2006

  • Ciprofloxacin bör väljas framför norfloxacin pga. högre aktivitet mot Enterobacteriaceae

  • Tolereras i allmänhet väl men kan orsaka speciella biverkningar som tendinit och senruptur

  • Hos gamla förekommer inte sällan CNS­ biverkningar

  • Börundvikas under graviditet


Uva e
Uva-E 2006

  • Naturläkemedel (maskros, mjölonris) för symtomlindring vid UVI som tillägg till annan behandling

  • Godkännandet baseras på traditionell användning

  • Det finns ej vetenskapligt stöd för att rekommendera användning av Uva-E för behandling av UVI


ad