hur viktig r n rheten till jobb f r chanserna p arbetsmarknaden n.
Download
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
Hur viktig är närheten till jobb för chanserna på arbetsmarknaden? PowerPoint Presentation
Download Presentation
Hur viktig är närheten till jobb för chanserna på arbetsmarknaden?

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 34

Hur viktig är närheten till jobb för chanserna på arbetsmarknaden? - PowerPoint PPT Presentation


  • 127 Views
  • Uploaded on

Hur viktig är närheten till jobb för chanserna på arbetsmarknaden?. Yves Zenou, Olof Åslund, John Östh. Bostadssegregation och arbetsmarknad. Sverige och övriga Europa: Diskriminering Bristande språkkunskaper Utestängning från ”allmänna” arbetsmarknaden

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about 'Hur viktig är närheten till jobb för chanserna på arbetsmarknaden?' - jerold


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
hur viktig r n rheten till jobb f r chanserna p arbetsmarknaden

Hur viktig är närheten till jobb för chanserna på arbetsmarknaden?

Yves Zenou, Olof Åslund, John Östh

bostadssegregation och arbetsmarknad
Bostadssegregation och arbetsmarknad
  • Sverige och övriga Europa:
    • Diskriminering
    • Bristande språkkunskaper
    • Utestängning från ”allmänna” arbetsmarknaden

Policyåtgärder: underlätta för invandrare att komma in på arbetsmarknaden

  • USA:
  • Geografiskt avstånd till jobb försvårar för minoriteter
    • Spatial mismatch hypotesen SMH (John Kain, 1968)

Policyåtgärder: Bryta en negativ boendemiljö

vilken betydelse har n rhet till jobb
Vilken betydelse har närhet till jobb?
  • Effektivare jobbsökande
  • Höga pendlingskostnader i förhållande till lönen om man bor långt bort
  • Arbetsgivare ovilliga att anställa personer som bor långt bort
v r studie
Vår studie
  • En fördubbling av antalet (lågutbildades) jobb i närområdet 1990/91 förknippas med en sysselsättningsökning på 5 procentenheter 1999
  • Hur gick vi tillväga för att finna resultaten?
studiens uppl gg jobb i n romr det
Studiens upplägg – jobb i närområdet
  • Ritar en cirkel med 5 km radie runt varje individs bostad
    • Räknar antalet jobb och antalet boende inom cirkeln
  • Relaterar individens sysselsättning och förvärvsinkomst till jobbtillgången (1999)
    • Kontrollerar för andra individvariabler
    • Jämför personer som bor i samma kommun
naturligt experiment
Naturligt experiment

Problem: självsortering

Människor kan anpassa var man bor efter jobbtillgången

Korrelation eller samband?

Det kan skapa selektionsproblem ifall personer som bor i vissa områden systematiskt skiljer sig från andra på ett sätt som inte fångas av faktorer som undersökningen kan ta hänsyn till.

naturligt experiment1
Naturligt experiment
  • Detaljerade individdata från den s k PLACE‑databasen som finns vid Kulturgeografiska institutionen vid Uppsala universitet
  • Förutom information om t ex sysselsättning, inkomster, utbildning och familjeförhållanden, innehåller databasen uppgifter om exakta geografiska koordinater för samtliga individers bostäder och arbetsplatser.
slide9
Data
  • Analysen baseras på två individmaterial:
  • ett slumpmässigt urval av befolkningen i åldern

26–64, 1999;

(ii) flyktingar som fick uppehållstillstånd 1990–91 och som var i arbetsför ålder från invandringsåret till 1999.

hela sverige strategin 1985 1991
Hela Sverige-strategin: 1985–1991
  • Placeringssystemet infördes för att minska den geografiska koncentrationen av vissa invandrargrupper och för att underlätta den socioekonomiska integrationen
  • I praktiken kom tillgången på bostäder att avgöra var folk hamnade.
beskrivning
Beskrivning
  • En mycket stor andel av de studerade flyktingarna kom från Mellanöstern och Afrikas Horn (Etiopien, Somalia).
  • Utbildningsnivån är något mer polariserad bland flyktingarna. Både andelen med låg utbildning och andelarna i de högsta utbildningskategorierna är högre.
beskrivning1
Beskrivning
  • Endast 43 procent av flyktingarna var sysselsatta 1999, d v s minst åtta år efter att de kommit till Sverige.
  • 78 procent i det slumpmässiga befolkningsurvalet.
hela befolkningen 1999 resultat
Hela befolkningen 1999*Resultat
  • En fördubbling av antalet jobb är förknippat med 0,3 procentenheters högre sannolikhet att vara sysselsatt
  • Men: människor kan anpassa var man bor efter jobbtillgång (”självsortering”)
    • Riskerar att få missvisande bild av effekterna av närhet till jobb

*424 462 individer

flyktingar 1990 91 resultat
Flyktingar 1990–91* Resultat
  • Tydlig positiv långsiktig effekt på sysselsättning av att ha blivit placerad på en bostadsort med god jobbtillgång.
  • En fördubbling av antalet (lågutbildades) jobb i närområdet 1990/91 förknippas med en sysselsättningsökning på 5 procentenheter 1999

*21 745 individer

flyktingar 1990 91
Flyktingar 1990–91
  • Två möjliga mekanismer som kan förklara denna effekt:
  • att bli placerad på en plats med låg tillgång till jobb påverkar sannolikheten att snabbt komma in i sysselsättning, vilket i sin tur har en effekt på framtida ställning;

(ii) personer som började på platser med dålig jobbtillgång hade en större risk att bo på sådana även 1999, vilket påverkar sysselsättningen 1999.

varf r r jobbtillg ngen s viktig
Varför är jobbtillgången så viktig?
  • Det finns två utrymmen för individerna att interagera: Arbetsplatsen och bostadsområdet
  • Om man utesluter arbetsplatsen (arbetslöshet) då återstår bara bostadsområdet
  • Om man är invandrare och bor i segregerade områden träffar man bara sina grannar som också är invandrare.
policy tg rder
Policyåtgärder
  • Arbetsmarknaden underlättar den sociala integrationen av invandrare.
  • Utgångspunkt: boendemiljön
  • Man kan antigen flytta (fattiga, outbildade) personer till rikare områden (bättre skolor, osv) eller utveckla (vitalisera) ”fattiga” områden.
  • Bör man satsa på individerna eller på områdena?
policy tg rder1
Policyåtgärder
  • Integrationspolicyn i Sverige har fokuserat på att hjälpa invandrare att komma in på arbetsmarknaden
  • Boendemiljön får mer utrymme i debatten
  • Man måste bryta den onda cirkeln vad gäller boendemiljön
  • Viktigt med nytänkande policy
utveckla vitalisera fattiga omr den genom att skapa nya jobb
Utveckla (vitalisera) ”fattiga” områden genom att skapa nya jobb
  • Enterprise Zone Programs
  • USA
  • England
  • Frankrike (”Zones Franches”)
enterprise zone programs
Enterprise Zone Programs
  • Mål: Uppmuntra företagen att flytta till ”utsatta” områden.
  • Vad gör man? Kartlägga alla områden som har vissa egenskaper.
  • Hög arbetslöshet, hög fattigdom, hög kriminalitet.
  • Företag som etablerar sig i de här områdena betalar inga skatter (sociala avgifter) under en viss period (t ex fem år). I gengäld måste de anställa 20-30 procent av den lokala befolkningen.
  • Mekanism: Minska ”avståndet” (fysiskt men också socialt) mellan invandrare och företagen och hjälpa invandrare att komma in på arbetsmarknaden.
enterprise zone programs1
Enterprise Zone Programs
  • Fördelar: Ger många invandrare jobb
  • Nackdelar: Svårt att utvärdera. Hur kan man särskilja mellan substitution effekten och att riktig skapa jobb?
  • Dyr policy i förhållande till antalet nya jobb
  • Nyckel för en lyckad policy:

Absolut nödvändigt att anställa lokal befolkning

Måste undvika tillfälligt anställda (tidsbegränsade jobb)

enterprise zone programs2
Enterprise Zone Programs
  • USA: 11 stater (California, Connecticut, Florida, Indiana, Kentucky, Maryland, New Jersey, New York, Pennsylvania, Virginia, District of Columbia)
  • Period: 1982 till 1992
slide25
Florida ”Enterprize Zone Program”: (först med att införa en sådan policy 1982)
  • Det finns 55 EZ i Florida. Man kräver inte att företagen anställer lokal befolkning.
  • 1 oktober 2005 till 30 september 2006
  • 3 324 nya företag flyttade till ett sådant område (EZ)
  • Skapade 12 490 nya jobb
  • 8 913 företag fick teknisk assistans
  • Kostnad: 33 millioner USD
  • Kostnad per nytt jobb: 2 642 USD
frankrike zones franches urbaines
Frankrike (Zones Franches Urbaines)
  • Infördes första gången den 14 november 1996 (lag)
  • Områden med mer är 10 000 invånare
  • Det finns 44 ZF (38 inom ”Frankrike”): 790 000 personer
frankrike zones franches urbaines1
Frankrike (Zones Franches Urbaines)
  • Har skapat 50 000 jobb per år under 5 år (1997-2001) (substitutionseffekt?)
  • Minimum: 20 procent lokal befolkning: 10 000 ”lokala” jobb
  • Kostnader: 1998: 230 millioner Euros
  • Kostnad per nytt jobb: 4 600 Euros (1998)
  • Kostnad per nytt ”lokal” jobb: 23 000 Euros (1998)
frankrike zones franches urbaines2
Frankrike (Zones Franches Urbaines)
  • 1 januari 2002 (ny lag):
  • Ge ytterligare 3 603 Euros per år under två år per person anställd med ett tillsvidare kontrakt (fast jobb). Den här personen måste bo i området (ZF) och varit arbetslös under 12 månader.
  • Ett företag som nyligen avskedat individer eller kommer från en annan ZF får inte delta i programmet.
flytta m nniskor till b ttre omr den
Flytta människor till ”bättre” områden
  • Moving to Opportunity Programs (MTO)
  • USA: Baltimore, Boston, Chicago, Los Angeles, New York.
  • Först: Gautreaux Program i Chicago (1976)
  • Sen: MOT 1992
  • Mål: Bekämpa fattigdom
  • Hjälpa fattiga hushåll att leva med rikare familjer så att deras barn deltar i skolor av bättre kvalitet.
moving to opportunity mto
Moving to Opportunity (MTO)
  • Vad gör man?
  • Alla hushåll i USA som bor i områden där mer än 40 procent är fattiga får delta i programmet.
  • De får kuponger (vouchers) för att bo i rikare områden. Staten betalar prisskillnaden mellan de två områden.
  • Byrån (agency) som var ansvarig för programmet hittade en bostad åt familjerna.
  • Deltagande i programmet är frivilligt (både för eleverna och skolorna).
  • Mekanism: Sociala normer, grupptryck
  • Fördelar: Framgångsrikt program: Effektivt mot kriminalitet
  • Nackdelar: Selektionoch sorteringsproblem
  • Nyckel för en lyckad policy:
  • Hjälpa familjerna att hitta en bostad
moving to opportunity mto1
Moving to Opportunity (MTO)
  • Baltimore, Boston, Chicago, Los Angeles, New York
  • Mellan Juni 1994 och Juli 1998
  • 4 608 familjer
  • Bland de 3 169 familjer som fick kuponger kunde 1 676 flytta till ett rikare område.