Svensk presentation av “Europeisk observationsguide för landsbygdsarvet”

1. Svensk presentation av “Europeisk observationsguide för landsbygdsarvet” 31 december 2006 Maguelonne DÉJEANT-PONS Joseph CAREW, Milos JACEVSKI Spatial Planning and Landscape Division Council of Europe Sv trad : Eva Salevid Landscape & Citizens Network

2. Insert graphic of front cover

3. “…Vi kan inte tala om landsbygdsarv utan att peka på två uppenbara fakta. De människor som nytjar landsbygden, som lever av den och ofta har spelat en stor roll för att dess värden har kunnat bestå, uttrycker allt tydligare att detta är deras värld. Samtidigt uppfattas landsbygden och det arv den uttrycker och representerar alltmer som allas tillhörighet - stadsbornas lika väl som landsbygdsbornas.” Isac Chiva « En politik för det kulturella landsbygdsarvet » Rapport till franska Kulturdepartementet, 1994

4. Inledning Natur- och kulturarvet…är en brygga mellan dåtid och nutid. Men att stödja det är meningslöst, om man inte kan säkra dess dess framtid så att även nya generationer kan ta del av arvet …är delar av en hållbar utveckling …bidrar till oberoende utveckling av landsbygdsområden i dess egenskap av livsmiljöer och områden för ekonomisk utveckling och fritidsaktivitet Det är väsentligt att nyckelaktörer stimuleras.

5. Vid det 13:e mötet av CEMAT:s möte i Ljubljana, den 17 september 2003 antog styrkommittén för medlemsstaternas samhällsbyggnadsdepartement: “Europeisk observationsguide för landsbygdsarvet – CEMAT”

6. Guiden konstaterar att den europeiska kontinenten besitter ett rikt landsbygdsarv, utformat genom mänsklig aktivitet av enastående variation vad gäller landtyper, topografi, klimat och odlingsväxter. Den rekommenderar bildandet av nationella och lokala styrgrupper för observation och beskrivning av landsbygdsarvet och reflektion kring hur detta bäst kan främjas

7. Guiden bidrar till implementeringen av Recommendation Rec (2002) 1 som innehåller en rad förslag i syfte att stärka landsbygdsutvecklingen Syftet är att gynna en hållbar landsbygdsplanering …och att bidra till implementeringen av The Guiding Principles. Ett aktivt deltagande från allmänhetens sida ses som väsentligt.

9. 1. Vad är landsbygdsarv? Fram tills nyligen ansågs landsbygdsarv framför allt bestå av jordbruksverksamhetens byggnader. Idag ger samhällsplanerare “arvet” (eng Heritage) en vidare innebörd. Detta inkluderar både materiella och immateriella värden och pekar på den unika relation ett visst mänskligt samhälle har skapat, över tid, till ett visst geografiskt område.

10. Lättast att känna igen och identifiera är: • landskap, • egendom: gårdar och hus, m m, som vittnar om vissa aktiviteter eller har en viss arkitektur eller form; • rörlig egendom: möbler i regional stil, inredningar i kyrkor och församlingsgårdar, redskap för högtider och fest; • produkter: som visar hur vi anpassat oss lokalt, förr och nu, till odlings-, djuruppfödnings-, växtförädlings-, mattraditioner… Det materiella arvet

11. Detta arv består av en rad immateriella tillgångar som inte bör särskiljas från det materiella arvet • tekniker och färdigheter, • dialekter, musik och muntlig litteratursom uppstått ur en icke-skriven tradition • sätt att organisera umgängesliv och former av social organisation som seder och festligheter Immateriellt arv Tillsammans skapar detta ett levande kulturarv

12. Guiden rekommenderar en ”participativ” metod: • förhandling mellan berörda parter; • vilket inbegriper så många potentiellt intresserade som möjligt redan i inledningen av varje diskussion om hur ett visst kulturarvsobjekt skall brukas, och • att man samlar in mesta möjliga information inför bestämmandet av potentiella användningsområden. • Hur skapas kulturarv? • En del samhällen kan mena sig äga ett “mindre” kulturarv än andra. Men avsaknaden av monument betyder inte att det saknas kulturarv: alla samhällen har arkiv, en muntlig tradition, speciella umgängesseder, folk med specialkunskaper, etc. • Alla samhällen, från det rikaste till det fattigaste, har en kreativ kapacitet, som de kan utnyttja.

13. 3. Varför behöver vi stärka kulturarvet? – för att förbättra turismen – av sociala och kulturella skäl – av ekonomiska skäl – för att överföra kunskap till kommande generationer

14. Hur kan man aktivera sig på kulturarvsområdet? • Man kan lära sig känna igen skilda sociala, kulturella och ekonomiska värden. • Man kan verka för att ett visst kulturarvsobjekt blir erkänt som sådant. • Man kan se till att detta objekt skyddas, alternativt ges en ny användning, genom ett projekt. • Kort sagt: man kan bidra till att kulturarvet överlämnas till nästa generation i ett så bra skick som möjligt.

15. Man kan stärka sitt kulturarv genom att • ge det ett mervärde • många föremål har länge betraktats ur strikt funktionell synvinkel • fascination inför naturvetenskapliga, konstnärliga eller teknologiska framsteg har lett till att autentiska kulturarvsobjekt ersatts av andra Direkt värdeförstärkning innebär att man inriktar sig på objektet Indirekt värdeförstärkning innebär att man inriktar sig på kulturarvsobjektets omgivning: landskapet.

16. Värdera potentialen bakom det blott funktionella eller trendmässiga. • Inse kulturarvets potential inom ramen för utvecklingsprojekt Tänk nytt om “kulturarv”! • Guiden rekommenderar: • att man lär känna sitt arv; • att man skaffar ekännande för sitt • arv; • att man återställer sitt arv; • att man skapar mervärde för sitt • arv; • att man renoverar och “återbrukar” • sitt arv; • att man för sitt arv vidare till en ny • generation; • att även tekniker, färdigheter, “know-how” och kunskap förs vidare.

17. Vad är syftet med projektet? Det gäller... att bestämma vad man vill uppnå, varför och för vem/vilkas skull …att känna till vilken politik som gäller på området och den allmänhet, till vars förmån man vill agera. …att mobilisera ett stort antal partners och boende.

18. Guiden föreslår därför: • att man utarbetar en strategi; • att man väljer sina partners genom ett “participativt”, dvs deltagarvänligt sätt; • att man diskuterar den participativa metodens olika sidor; • att man väger in sitt eget projekt inom andra projekt; • att man väljer målgrupp • att man mobiliserar alla aktörer; • att man utformar projektet tillsammans med de boende; • att man väger in alla sidor av kulturarvsobjektet.

19. 2. Vad menas med att “skapa kulturellt mervärde”? Objektet får en ny innebörd. Exempel: en låg mur har kulturarvsvärde framför allt genom den teknik som har använts för att bygga den, eller murens sammanhang med samhällets/regionens historia • Konsekvens: • Ett kulturarvsobjekt blir i denna • mening “allas egendom”; • Det utvecklas nya band • mellan människor och föremål.

20. 6. Projektets faser: • skapa en arbetsgrupp • välja projektledare, • leta efter partners • reglera villkoren. • att formalisera projektet leder till • att man måste skaffa en finansiering + • att övriga användare på platsen, orten eller bygden accepterar projektet. – initiera projektet; – göra en förstudie; – formalisera projektet.

21. Guidens innehåll Guiden består av följande fyra kapitel: I. Utmaningar och mål 1. Definition: vad är landsbygdsarv? 2. Väg: hur kan man bli aktiv på landsbygdsarvets område? 3. Projekt: hur kan man bestämma projektets innebörd? 4. Genomförande: hur genomför man ett projekt?

22. II Observationsmetod 1. Att klargöra projektet 2. Välja område 3. Bestämma landsbygdsarvet 4. Klassificera och beskriva landsbygdsarvets komponenter 5. Förstå samband och förändring 6. Arv och utveckling 7. Utvärdera arv

23. III. Landsbygdsarvets komponenter 1. Att “läsa” ett landskap 2. Byggnaderna 3. Privatsfären 4. Jordbruket och fisket 5. Maten 6. Hantverket och industrin 7. Lokallivet

24. IV. Landsbygdsarvet, en nyckelfaktor för hållbar utveckling 1. Aktionsramar 2. Styrmetoder 3. Stödmetoder, särskilt finansiella

25. Sammanfattning Landsbygdens värld innebär att den är: en gruva för kultur-, natur- och landskapsarv ; men även en växtkraftsmotor. Det är upp till oss alla att inse det förflutnas värden och att skydda och främja vårt arv! Läs mer på website http://www.coe.int/CEMAT Avdelningen “Paneuropean Co-operation”