1 / 33

Vetenskapshistoria: Grekland, medeltiden, den vetenskapliga revolutionen

Vetenskapsteori. Vad r vetenskaplig kunskap?Vad r en teori? Faktum?Kan vetenskapliga teorier vara skra?r det ett bra argument emot en teori att den r osker?Kan man bevisa en teori?Kan man motbevisa den?Vad r skillnaden mellan vetenskaplig kunskap och andra trosfrestllningar?. Historis

Anita
Download Presentation

Vetenskapshistoria: Grekland, medeltiden, den vetenskapliga revolutionen

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


    1. Vetenskapshistoria: Grekland, medeltiden, den vetenskapliga revolutionen Lars-Göran Johansson Filosofiska Institutionen Uppsala Universitet

    2. Vetenskapsteori Vad är vetenskaplig kunskap? Vad är en teori? Faktum? Kan vetenskapliga teorier vara säkra? Är det ett bra argument emot en teori att den är osäker? Kan man bevisa en teori? Kan man motbevisa den? Vad är skillnaden mellan vetenskaplig kunskap och andra trosföreställningar?

    3. Historiskt perspektiv på vetenskap Vetenskap, det som vi nu menar med ordet vetenskap, är resultatet av en historisk process Den startade i antikens Grekland Varför där, och just då? Vilka var de speciella förutsättnnigar som förelåg i antikens Grekland och som inte förelåg i andra högtstående antika civilisationer, t.ex Kina?

    4. Grekiskt tänkande: vetenskapens gryning ”Det är en korrekt beskrivning av vetenskapen att säga att det 'är att tänka på världen på det grekiska sättet'. Det är därför vetenskap aldrig har funnits hos de människor som inte har kommit under grekiskt inflytande." John Burnet: Early Greek Philosophy, preface. A & C Black, London, 1930.

    5. Platon Ur Teaitetos ”Teaitetos: Ja Sokrates, när du så ivrigt uppmanar mig, vore det en skam att inte på allt sätt bjuda till att säga vad man kan ha att anföra. Jag menar således, att den som vet något, förnimmer detta som han vet och vetande är – som mig nu synes – ingenting annat än förnimmelse. Sokrates: Präktigt och ärligt svarat mitt barn! Så tydligt skall man uttrycka sig. Men låt oss nu gemensamt pröva, om det är ett livskraftigt foster eller ett tomt och bedrägligt. Vetande är, säger du, förnimmelse eller uppfattning?

    6. Teaitetos: Ja Sokrates: Där tycks du om vetande ha givit en förklaring som sannerligen ej är dålig. – Nej just samma, som Protagoras har uttalat. Han har uttryckt samma tanke, ehuru på ett något olika sätt. ”Människan”, säger han, ”är alltings mått: måttet för det varande, att det är och för det icke varande att det icke är.” Du har väl läst det? Teaitetos: Ja, många gånger. Sokrates: Han menar väl antagligen så att varje sak för mig är sådan, som den synes vara för mig, och för dig sådan den synes vara för dig. ”Människa” – det är ju just du och jag! Teaitetos: Jovisst.”

    7. Kung Fu-Tzu 551-479 f.Kr ”Tzu-Kung frågade beträffande statens styrelse. Mästaren sade: Betingelserna för maktutövning är födans tillräcklighet, vapnens tillräcklighet och folkets förtroende för sin styresman. Tzu-Kung sade: Om det är oundvikligt att ettdera av dessa tre måste undvaras, vilket av dem bör först lämnas därhän? Mästaren sade: Vapnen. Tzu-Kung: Om det är oundvikligt att ettdera av de övriga två måste undvaras, vilket av bör lämnas därhän? Mästaren sade: Födan får avstås. Från urminnes tider har döden varit alla människors lott; men om folket saknar förtroende för de styrande kan staten icke bestå.”

    8. Chuang Tzu 300-talet f.Kr ”Liv uppstår utan någon synlig källa och försvinner i oändligheten … Himlen kan inte vara annat än hög, jorden kan inte vara annat än vid, solen och månen kan inte göra annat än cirkulera och alla ting i skapelsen kan inte låta bli att leva och föröka sig. Sådan är verkan av Tao. Den mest genomgripande ’kunskap’ ger inte nödvändigtvis kunskap om det (Tao); förnuftet gör inte människan vis.” Citerat efter J. Needham: Science and Civilasation in China. Cambridge University Press, 1954-, p. 39.

    9. Hippokrates ca 460-370 f.Kr “Vad gäller denna sjukdom som kallas gudomlig, så har den med säkerhet sin natur och sina orsaker som andra sjukdomar. Den uppstår - som de - av ting som kommer in i och lämnar kroppen, såsom kyla, solen, vindarna, ting som alltid förändrar sig och aldrig vilar. Sådana ting är gudomliga eller inte - som ni behagar, för gränsdragningen är inte av någon betydelse - och det finns inget behov av att göra en sådan gränsdragning någonstans i naturen, för allt är lika gudomligt eller lika naturligt. Allt har sina föregående orsaker, vilka de kan finna som söker dem.“

    10. Joniska naturfilosofer Gemensam tankegång: Det finns en grundläggande princip eller urämne som är konstant bakom alla förändringsprocesser och med vars hjälp naturfenomenen kan förklaras. Thales (600-talet f.Kr) : Vatten Anaximander (610-546 f.Kr): det gränslösa, obestämda och eviga (apeiron). Argument: Om vattnet vore urämnet skulle det med tiden ha vunnit den kosmiska kampen med de andra elementen (jorden, luften, elden) och allt skulle återgått till vatten. Men så är inte fallet, alltså måste urämnet vara neutralt i relation till de fyra elementen. Anaximenes (?- 525 f.Kr): luft

    11. Euklides

    12. Euklides axiom Låt följande vara postulerat: att dra en rät linje från en punkt till en annan punkt. att dra ut en begränsad rät linje kontinuerligt i en rät linje. att beskriva en cirkel med godtycklig medelpunkt och radie. att alla räta vinklar är varandra lika. att om en rät linje skär två räta linjer så att de inre vinklarna på samma sida blir mindre än två räta vinklar, så möts de två räta linjerna, om de dras ut oändligt, på den sida på vilken vinklarna är mindre än de två räta vinklarna.

    13. Forts. Euklides axiom Allmänna begrepp: De som är lika med ett och samma är också lika varandra. Om lika läggs till lika blir summorna lika. Om lika dras från lika blir resterna lika. Storheter som sammanfaller med varandra är lika varandra. Det hela är större än delen.

    14. Aristoteles 384-322 f.Kr

    15. Aristoteles’ teori om syllogismer En syllogism är en slutledning som innehåller två premisser och en slutsats, där varje sats är har någon av följande former: Alla x är y Inga x är y Några x är y Några x är inte y

    16. Aristoteles’ syllogismer exempel Alla studenter är över 18 år Alla som är över 18 år är myndiga ___________________________________________ Alla studenter är myndiga Inga gnagare äter kött Alla människor äter kött ____________________________________ Inga människor är gnagare

    17. Sammanfattning Viktiga drag i grekisk tänkande: Argumentens styrka beror inte på auktoritet Det går att begripa skeenden i världen utan att tillgripa gudar o.d. Upptäckt/Uppfinning av logik Axiomatisering ger säker kunskap

    18. Medeltiden Återstart av högre utbildning Tillbakablickande syn på kunskap: antikens resultat skall återvinnas Kunskap finns i klassiska, kanoniska skrifter från antiken ‘Ny kunskap’ var ett obekant begrepp Den yttersta auktoriteten fanns i Skriften!

    19. Anatomiundervisning i Venedig 1493

    20. Den vetenskapliga revolutionen Gradvis ökande tilltro till den enskilda människans förmåga till ny kunskap Insikt att gamla skrifter kan ha fel! Ökande grad av fokus på egna iakttagelser och experiment Många nya upptäkter

    21. Andreas Vesalius 1514-1564

    22. Ur Vesalius Fabrica

    25. Tycho Brahe vid muralkvadranten

    26. Santorio Santoro

    27. Genombrytning

    28. Isaac Newton 1642-1727

    29. Om Kunskap Kan man absolut säker kunskap? Vad krävs för att ha kunskap? Finns det någon säker metod för att uppnå kunskap? Hur vet vi att inte allt vi tror på är falskt?

    30. Två former av kunskap Propositionell kunskap Icke-propositionell kunskap Propositionell kunskap kan uttryckas med en hävdandesats, dvs. veta-att Icke-propositionell kunskap är något man kan göra, dvs. veta-hur

    31. Kunskap enligt Platon X vet p om och endast om P är sant X har goda skäl för p X tror p

    32. Felaktig slutledning! Om X vet P, så gäller att X vet att X vet att P Det är inte fallet att X vet att X vet att P. _____________________________ Det är inte fallet att X vet P. Felet ligger i den andra premissen. Innebörden av att hävda att man vet att man vet P är att ? man tror att man vet P, ? man har goda skäl för att man vet P ? det är sant att man vet P.

    33. Felaktig slutledning! Premiss: Vilken som helst av våra trosuppfattningar kan vara falsk Slutsats: Alla våra trosuppfattningar kan vara falska. Logiskt ogiltig slutledning! Motexempel: Premiss: Vilken som helst av sedlarna i min plånbok kan ha det högsta serienumret Slutsats: Alla sedlar i min plånbok kan ha det högsta serienumret Logisk form: ??????????x (Bx? é F(x)) Slutsats: é ?x (Bx?F(x))

    34. Kunskapsbegreppet Kunskap tillskrivs primärt människor Subjektiv aspekt: kunskap är ett medvetandetillstånd (trosuppfattning) Intersubjektiv aspekt: goda skäl kan man inte bestämma själv Objektiv aspekt: relation till verkligheten

More Related