slide1 n.
Download
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
Behandling av hjärtsvikt och asymtomatisk vänsterkammardysfunktion Rekommendation från workshop oktober -99 PowerPoint Presentation
Download Presentation
Behandling av hjärtsvikt och asymtomatisk vänsterkammardysfunktion Rekommendation från workshop oktober -99

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 68

Behandling av hjärtsvikt och asymtomatisk vänsterkammardysfunktion Rekommendation från workshop oktober -99 - PowerPoint PPT Presentation


  • 159 Views
  • Uploaded on

Behandling av hjärtsvikt och asymtomatisk vänsterkammardysfunktion Rekommendation från workshop oktober -99. Inledning. Hjärtsvikt är ett kliniskt syndrom med varierande sjukdomsbild. Sjukdomsbilden påverkas av: graden och typen av funktionsnedsättning i hjärtat

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about 'Behandling av hjärtsvikt och asymtomatisk vänsterkammardysfunktion Rekommendation från workshop oktober -99' - talmai


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
slide1

Behandling avhjärtsvikt

och asymtomatisk vänsterkammardysfunktion

Rekommendation från workshop oktober -99

inledning
Inledning

Hjärtsvikt är ett kliniskt syndrom med varierande sjukdomsbild.

Sjukdomsbilden påverkas av:

  • graden och typen av funktionsnedsättning i hjärtat
  • de kompensatoriska mekanismer som aktiveras för att upprätthålla genomblödningen i viktiga organ
inledning1
Inledning
  • Med hjärtsvikt menas här vänsterkammarsvikt om inte annat anges.
  • Prognosen är dålig utan adekvat behandling.
  • Prognosen kan påtagligt förbättras med läkemedelsbehandling.
  • En del orsaker till hjärtsvikt kan motverkas eller åtgärdas med invasiv eller kirurgisk behandling.
inledning2
Inledning
  • Vänsterkammardysfunktion utan symtom eller andra tecken på hjärtsvikt kräver särskilda diagnostiska och terapeutiska överväganden.
  • Tillståndet utvecklar sig ofta till klinisk hjärtsvikt.
diagnostiska kriterier
Diagnostiska kriterier

Hjärtsvikt

Tre kriterier - varav de två första skall vara uppfyllda

  • Symtom på hjärtsvikt (i vila eller under arbete).
  • Objektiva tecken på hjärtdysfunktion (i vila).
  • Klinisk förbättring efter behandling mot hjärtsvikt (i de fall diagnosen är osäker).
typer av hj rtsvikt
Typer av hjärtsvikt
  • Hjärtsvikt kan orsakas av systolisk och/eller diastolisk dysfunktion.
  • Vid diastolisk dysfunktion kan patienterna ha typiska symtom och/eller kliniska tecken på hjärtsvikt trots normal systolisk funktion.
asymtomatisk v nsterkammardysfunktion
Asymtomatisk vänsterkammardysfunktion

Påvisad störning av vänsterkammares systoliska funktion genom:

  • Ekodoppler
  • Isotopstudier
  • Kontrastventrikulografi
  • MR tomografi
etiologi
Etiologi
  • Vanligaste orsakerna är ischemisk hjärtsjukdom och hypertoni.
  • Hjärtsvikt kan utvecklas långsamt eller debutera plötsligt.
  • Primär- och sekundärpreventiva åtgärder mot kardiovaskulära sjukdomar och tillstånd som predisponerar för hjärtsvikt är viktiga.
  • Klaffel: en relativt liten, men viktig orsak till hjärtsvikt. Möjligheten till kirurgisk behandling är ofta god.
etiologi1
Etiologi
  • Klarlägg om hjärtsvikten är sekundärt till eller utlöst av andra sjukdomar. Då kan man ofta ge specifik behandling.
  • Tillstånd som kan utlösa latent hjärtsvikt och förvärra overt hjärtsvikt är:
    • Anemi
    • Infektion
    • Tyreoidearubbningar
    • Diabetes mellitus
    • Alkohol
    • Arytmi
    • NSAID-behandling
prognos
Prognos
  • Hjärtsvikt: prognosen kan vara sämre än för vanliga cancersjukdomar.
  • Dödlighet (utan behandling):

Mild hjärtsvikt cirka 5-10% per år.

Allvarlig hjärtsvikt minst 40-50% per år.

  • Asymtomatisk vänsterkammardysfunktion utvecklas ofta till hjärtsvikt.
prognos1
Prognos
  • Mortaliteten och morbiditeten vid kronisk hjärtsvikt minskar vid behandling med ACE-hämmare, betablockerare och spironolakton.
  • ACE-hämmare förbättrar prognosen vid asymtomatisk vänsterkammardysfunktion.
  • Tidig och korrekt diagnostik, optimal behandling och god omsorg är viktiga för att förbättra prognosen.
symtom och kliniska fynd
Symtom och kliniska fynd
  • Inget enskilt symtom eller fynd är patognomont för hjärtsvikt.
  • Vanligaste symtomen vid hjärtsvikt:
    • Andfåddhet
    • Ansträngningsintolerans
    • Trötthet
    • Ortopné
    • Nattlig hosta
    • Paroxysmal nattlig dyspné
    • Nykturi
    • Mindre specifika symtom (aptitlöshet, viktnedgång, illamående, diarré, förstoppning, yrsel, ostadighetskänsla)
symtom och kliniska fynd1
Symtom och kliniska fynd

Vanligaste kliniska fynden vid hjärtsvikt:

  • Rassel över lungorna
  • Perifera ödem
  • Takykardi
  • Halsvensstas
  • Hepatomegali
  • Takypné
  • Tredje eller fjärde hjärtton (”galopprytm”)
  • Kalla händer och fötter
  • Perifer cyanos
  • Pleuravätska
  • Ascites
hj rtsvikt funktionsbed mning
Hjärtsvikt - funktionsbedömning

Hjärtsvikt kan indelas i fyra grader enligt New York Heart Association (NYHA):

hj rtsvikt funktionsbed mning1
Hjärtsvikt - funktionsbedömning
  • Det finns ett antal olika objektiva mätmetoder för att bedöma hjärtats systoliska och diastoliska funktion. Ekokardiografi är den mest användbara i klinisk praxis.
    • Ekodoppler
    • Isotopstudier
    • Kontrastventrikulografi
    • MR tomografi
    • Maximalt syrebehov
diastolisk dysfunktion
Diastolisk dysfunktion

Diastolisk dysfunktion: samlingsbegrepp för flera olikartade tillstånd.

  • Isolerad förlängd relaxation med normal systolisk funktion och sträckbarhet (compliance)
  • Isolerad reducerad sträckbarhet med normal systolisk funktion och relaxationshastighet
  • Kombinationer av ovanstående
epidemiologi
Epidemiologi
  • Prevalens hjärtsvikt respektive asymtomatisk vänsterkammardysfunktion: ca 2-3%.
  • 10 % av personer över 80 år har symtomgivande hjärtsvikt.
  • 80 % av hjärtsviktspatienterna är över 75 år.
  • 20 % av alla inläggningar och 30% av vårddagarna på invärtesmedicinska avdelningar beror på hjärtsvikt.
utredning av hj rtsvikt
Utredning av hjärtsvikt
  • Symtom som liknar hjärtsvikt kan förekomma vid många sjukdomstillstånd.
  • Viktiga differentialdiagnoser:
    • lungsjukdomar
    • övervikt
    • myokardischemi utan angina pectoris
    • lungemboli
  • Sviktdiagnos, grad och typ av funktionsnedsättning samt etiologi bör noggrant värderas innan behandling påbörjas.
utredning av hj rtsvikt1
Utredning av hjärtsvikt
  • Noggrann anamnes, klinisk undersökning och laboratorieundersökningar är essentiellt.
  • Laboratorieundersökningar bör omfatta: Hb, LPK, CRP, elektrolyter, lever-njur- och tyreoideafunktion samt blodsocker.
  • Vilo-EKG, röntgen thorax och ekokardiografi bör ingå i utredningen av patienter med misstänkt hjärtsvikt.
  • Särskild vikt läggs på tidigare hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdom och diabetes mellitus.
utredning av hj rtsvikt2
Utredning av hjärtsvikt
  • Ekokardiografi kan påvisa klaffel och störningar i hjärtmuskelfunktionen (diastolisk/systolisk dysfunktion).
  • Dopplerundersökning kan användas för att bedöma förändringar i fyllnadstryck, klaffunktion samt graden av pulmonell hypertension.
utredning av hj rtsvikt3
Utredning av hjärtsvikt
  • Vänsterkammar funktionen har betydelse för prognosen och för valet av farmakologisk behandling.
  • Vid misstanke om ischemisk hjärtsjukdom bör arbets-EKG utföras.
  • Normal ekokardiografisk undersökning tillsammans med normalt arbetsprov utesluter i praktiken diagnosen hjärtsvikt.
screening asymtomatisk v nsterkammardysfunktion
Screening: asymtomatisk vänsterkammardysfunktion
  • Efter akut hjärtinfarkt bör alla patienter genomgå ekokardiografi (om ej särskilda skäl förligger att låta bli).
  • Detta för att identifiera patienter med asymtomatisk vänsterkammardysfunktion
omh ndertagandeniv
Omhändertagandenivå
  • Hjärtsvikt är ett växande problem.
  • En stor del av patienterna bör skötas av primärvården.
  • Det är sannolikt en fördel om man kan inrätta särskilda mottagningar för hjärtsviktspatienter på vårdcentralerna.
  • Man bör i vissa fall överväga remiss till kardiologisk specialistvård.
  • Många patienter bör efter kardiologbedömning kunna återremitteras till sin primärvårdsläkare.
indikationer f r remittering
Indikationer för remittering
  • Unga patienter
  • Osäker diagnos
  • Allvarlig/instabil hjärtsvikt
  • Terapirefraktära tillstånd
  • Allvarliga arytmier
  • Klaffel
  • Ischemisk hjärtsjukdom där operation kan bli aktuell
  • Allvarligt nedsatt njurfunktion
  • Symtomatisk hypotension
  • Annan komplicerande sjukdom
hj rtsviktsmottagning
Hjärtsviktsmottagning
  • En hjärtsviktsmottagning bör bemannas av:
    • läkare med kompetens inom hjärtsviktsområdet
    • specialutbildade hjärtsviktssjuksköterskor
  • Bättre motiverade och välutbildade patienter leder till:
    • förbättrad compliance
    • minskat behov av sjukhusvård
    • förbättrad livskvalitet
hj rtsviktsmottagning1
Hjärtsviktsmottagning

Lämpliga uppgifter

  • verifiera diagnos
  • optimera och utvärdera medicinsk behandling
  • initiera: vårdprogram i samarbete med alla vårdgivare regelbunden utbildning kvalitetsuppföljning
  • utgöra kompetens- och forskningscentrum
  • vara remiss/rådgivningsinstans för primär och sluten vård
hj rtsviktssjuksk terska
Hjärtsviktssjuksköterska

Lämpliga uppgifter:

  • informera patienter och anhöriga om:livsstilsråd, salt och vätskeretention, anpassad fysisk aktivitet, egenkontroll t ex viktökning, flexibel diuretikabehandling
  • titrera behandlingen med ACE-hämmare, betablockare, diuretika i samråd med ansvarig läkare
  • tidig uppföljning
  • tät uppföljning av patienter med svår hjärtsvikt
  • tillgänglighet för t ex telefonrådgivning
  • utbildning av andra personalkategorier
h lsoekonomi
Hälsoekonomi
  • Den största kostnaden vid behandling av hjärtsvikt utgörs av sjukhusvård (cirka 70%).
  • Farmakoekonomiska värderingar av hjärtsviktsbehandling tyder på att behandlingen är kostnadsbesparande.
  • Kostnadseffektiviteten vid hjärtsviktsmottagningar är acceptabel.
aktuella begrepp
Aktuella begrepp

Preload: hjärtkammarnas fyllnadsgrad i diastole (volym och tryck).

Afterload: motstånd mot hjärtats arbete, representeras av perifert kärlmotstånd och tensionen i hjärtväggen.

Neuroendokrin aktivering:omfattar renin-angiotensin systemet (RAAS), det sympatiska nervsystemet (inklusive binjurarna) samt en rad andra hormoner och cytokiner.

systolisk dysfunktion
Systolisk dysfunktion
  • Förbättra pumpfunktionen: digitalis, andra inotropa läkemedel
  • Utsättning av medel som kan minska pumpfunktionen:icke-selektiva kalciumantagonister, klass I antiarytmika
  • Minska preload: diuretika, nitrater, ACE-hämmare, Angiotensin II-receptorantagonister.
  • Minska afterload: ACE-hämmare, Angiotensin II-receptorantagonister
  • Utsättning av medel som kan ge ökad pre- och afterload: NSAID
diastolisk dysfunktion1
Diastolisk dysfunktion
  • Motverka ischemi: betablockerare, nitrater och eventuellt kalciumantagonister.
  • Motverka vätskeretention: diuretika
  • Frekvensreglering: betablockerare, eventuellt verapamil
neuroendokrin aktivering
Neuroendokrin aktivering
  • Motverka aktivering: ACE-hämmare, Angiotensin II- receptorantagonister, betablockare och spironolakton.
  • Aktiveringen ökar av: höga doser diuretika och kärldilaterande medel.
salt och v tskeretention
Salt- och vätskeretention
  • Motverka: diuretika, spironolakton samt ACE-hämmare.
hj rtrytmrubbningar
Hjärtrytmrubbningar
  • Frekvensreglering av förmaksflimmer: betablockerare, digitalis, amiodaron.
  • Konvertering av förmaksflimmer och supraventrikulär takykardi: elkonvertering.
  • Konvertering av allvarliga kammararytmier: i första hand amiodaron eller implanterbar defibrillator.
  • Frekvensökning vid symtomgivande bradykardi: pacemaker.
ace h mmare
ACE-hämmare
  • Har visats minska morbiditeten och mortaliteten vid nedsatt vänster kammarfunktion efter hjärtinfarkt samt vid symtomgivande vänster kammarsvikt av annan orsak.
  • Basbehandling vid nedsatt systolisk funktion med eller utan symtom.
  • Vid allvarlig hjärtsvikt, hyponatremi, hyperkalemi eller nedsatt njurfunktion hänvisas till sjukhus/ hjärtsviktsmottagning för inledande av behandlingen.
ace h mmare1
ACE-hämmare
  • ACE-hämmare är riskfyllt vid signifikant aorta- och mitralstenos, blodtryck < 80 mm Hg eller nedsatt njurfunktion.
  • Kaliumsparande diuretika och kaliumsubstitution bör sättas ut när man sätter in ACE-hämmare.
  • Inled med små doser följt av individuell dostitrering.
  • S-kreatinin och s-elektrolyter bör kontrolleras.
behandling med ace h mmare
Behandling med ACE-hämmare
  • Dosen dubbleras varje till varannan vecka under kontroll av S-kreatinin och S-kalium.
angiotensin ii a ii receptorantagonister
Angiotensin II (A II) -receptorantagonister
  • I en stor studie med mortalitet som effektmått hade losartan inte likvärdig effekt med kaptopril.
  • Losartan bör liksom ACE-hämmare insättas med initial lågdos som titreras upp till måldosen.
  • A II-receptorantagonister används med försiktighet hos dehydrerade och kraftigt diuretikabehandlade patienter.
diuretika
Diuretika
  • Diuretika ger god symtomlindring.
  • Ofta fördelaktigt om patienten lär sig variera dosen utifrån graden av andfåddhet, ödem och kroppsvikt.
  • Patienter som besväras av kortvarig intensiv diures av bumetanid eller furosemid kan ha nytta av furosemid i depåform eller torasemid.
  • Vid symtomatisk svikt bör loopdiuretika användas.
  • Vid allvarlig svikt kan behandling inledas med loopdiuretikum intravenöst.
diuretika1
Diuretika
  • Upprepade små doser eller kontinuerlig intravenös infusion föredras framför få stora och höga doser.
  • S-kalium och s-kreatinin kontrolleras före behandlingen samt efter två till fyra veckor. Behovet av ytterligare kontroller avgörs individuellt.
  • Additiv diuretisk effekt kan fås med tillägg av tiazider och metolazon.
  • Vid problem med hypokalemi bör man i första hand lägga till spironolakton eller amilorid om medicinska skäl talar mot spironolakton.
diuretika2
Diuretika
  • Vid nedsatt njurfunktion skall kaliumsparande diuretika användas med stort försiktighet.
  • Bestående elektrolytrubbningar  specialistremiss.
  • NSAID bör undvikas hos patienter med hjärtsvikt. De låga doserna av acetylsalisylsyra (75 mg) som används vid ischemisk hjärtsjukdom påverkar njurfunktionen endast i sällsynta fall.
betablockerare
Betablockerare
  • Betablockerarna bisoprolol, karvedilol och metoprolol som tilläggsbehandling till ACE-hämmare minskar morbiditeten och mortaliteten hos patienter med hjärtsvikt, NYHA II-III.
  • Skall inledas med små doser och följas av långsamindividuellt anpassad dostitrering.
  • Kontraindikationer: bradyarytmier och hypotension. För karvedilol desutom obstruktiv lungsjukdom.
digoxin och digitoxin
Digoxin och digitoxin
  • Vid kronisk hjärtsviktminskar digoxin morbiditeten och behovet av sjukhusvård. Digoxin påverkar inte mortaliteten.
  • Motsvarande dokumentation saknas för digitoxin.
  • Digoxin används vid kvarstående symtom trots behandling med ACE-hämmare, diuretika och betablockerare.
  • Digoxin används även för frekvensreglering vid förmaksflimmer.
aldosteronantagonister
Aldosteronantagonister
  • Spironolakton 25 mg dagligen har visats minska morbiditeten och mortaliteten vid hjärtsvikt, NYHA III-IV som tillägg tillACE-hämmare.
    • Kombinationsbehandlingen ledde till en obetydlig ökning av s-kalium.
    • Gynekomasti eller smärta i brösten uppkom hos cirka 10% av männen.
andra k rldilaterande medel
Andra kärldilaterande medel
  • Kombinationen hydralazin och isosorbiddinitrat har knappast någon plats vid behandling av hjärtsvikt.
  • Vid kvarstående symtom trots ACE-hämmare eller AII-receptorantagonister, betablockerare, diuretika, spironolakton och digoxin kan som tillägg prövas långverkande nitrater.
  • Vid samtidig hjärtsvikt och angina pectoris bör långverkande nitrater vara första tilläggsbehandling.
  • Vid okontrollerade anginasymtom kan man lägga till en kärlselektiv kalciumantagonist.
andra positiva inotropa l kemedel
Andra positiva inotropa läkemedel
  • Inotropa läkemedel kan ha akuta positiva effekter på hemodynamik, arbetsförmåga, funktionsklass och livskvalitet.
  • Flera inotropa läkemedel har vistats ha negativ effekt på överlevnaden vid långtidsbehandling.
  • Används endast av specialist för kortidsbehandling vid akuta tillstånd samt i avvaktan på hjärttransplantation.
akut hj rtsvikt
Akut hjärtsvikt
  • Definition: snabbt uppkommen måttlig eller allvarlig svikt eller snabb försämring av kronisk svikt.
  • Symtomen vid akut vänster kammarsvikt är dyspné, hosta, trötthet och ångest samt eventuellt cerebral påverkan.
  • Vanliga fynd är:
    • taky- och ortopné
    • rassel över lungorna, ibland bronkospasm
    • galopprytm (tredje hjärtton)
    • mitralinsufficiens
    • takykardi
    • kalla extremiteter samt kallsvett
    • i allvarliga fall lungödem
akut hj rtsvikt1
Akut hjärtsvikt
  • Kardiogen chock karaktäriseras av hypotension, oliguri och påverkat sensorium.
  • I sällsynta fall dominerar akut högersvikt.
  • Då ses halsvensstas, trikuspidalinsufficiens, hypotension och påverkat sensorium.
  • EKG: tecken till affektion av höger kammare.
  • I början ofta perifer värme trots lågt blodtryck. Långsam puls och normal andningsfrekvens.
  • Tidig diagnostik med bl a ekokardiografi är viktig.
etiologi2
Etiologi
  • Klarlägg etiologin vid akut hjärtsvikt för optimal behandling.
  • Utlösande faktorer:
    • myokardischemi, infarkt, ruptur av kammarseptum, papillarmuskeldysfunktion, mitralisinsufficiens, aortastenos, tamponad, rytmrubbning eller akut volymbelastning.
  • Infektion eller anemi kan framkalla akut dekompensation.
  • Läkemedel kan ge vätskeretention eller ha negativt inotropa effekter och därigenom framkalla eller förvärra hjärtsvikt.
f rsta hj lp vid akut lung dem
Första hjälp vid akut lungödem
  • Behandling med en eller flera åtgärder ges så tidigt som möjligt. Bedömning av utlösande orsak bör ske.
    • sittande kroppsställning
    • syretillförsel
    • nitroglycerin, sublingualt eller via spray prehospitalt, som infusion på sjukhus
    • morfin intravenöst
    • loopdiuretika intravenöst
    • CPAP (continuous positive airway pressure)
    • respirator
tg rder mot kat fyllnadstryck
Åtgärder mot ökat fyllnadstryck
  • Det dominerande symtomet vid akut lungödem är andnöd som till stor del beror på ökat fyllnadstryck.
  • Behandling:
    • morfin intravenöst
    • nitroglycerininfusion, nitroprussidinfusion
    • loopdiuretika intravenöst
l g minutvolym och eller hypotension
Låg minutvolym och/eller hypotension
  • Vid misstanke om låg minutvolym: minska det perifera motståndet samtidigt som inotrop behandling insätts.
  • Uppmärksamma fyllnadsgraden av vänster kammare.
  • Vid misstanke på låga fyllnadstryck av vänster kammare ges vätska intravenöst.
  • Behandling i övrigt:
    • dobutamin och/eller dopamin (alternativ i Sverige dopexamine)
    • ev fosfodiesterashämmare (amrinon, milrinon)
    • digitalis vid sinustakykardi/andra supraventrikulära takykardier.
tg rder vid kardiogen chock
Åtgärder vid kardiogen chock
  • Kardiogen chock - mycket dålig prognos med inadekvat vävnadsperfusion och ofta acidos som bör korrigeras.
  • Överväg vid bristande effekt:
    • revaskularisering
    • trombolys
    • ev primär PTCA vid akut hjärtinfarkt
    • IABP (intraaortic baloon pump, aorta ballongpump)
tg rder vid rytmrubbningar
Åtgärder vid rytmrubbningar
  • Rytmrubbning bör åtgärdas omgående.
    • supraventrikulär takykardi (digitalis, amiodaron, adenosin, elkonvertering)
    • ventrikeltakykardi (elkonvertering, lidokain, amiodaron)
    • bradykardi (atropin, pacing, isoprenalin).
kronisk hj rtsvikt
Kronisk hjärtsvikt
  • Inrikta behandlingen mot möjliga tänkbara orsaker.
    • operation av klaffel eller revaskularisering vid koronarsjukdom.
    • andra sjukdomar/tillstånd skall behandlas eller åtgärdas såsom hypertoni, diabetes mellitus, infektioner, anemi, arytmier, tyreoideasjukdom och alkoholmissbruk.
  • Mål med behandlingen: förbättra såväl symtom som prognos.
  • Rekommendationerna avser både kvinnor och män.
icke farmakologisk behandling
Icke-farmakologisk behandling
  • Patient och anhöriga bör få grundlig information om förhållandena kring sjukdomen innefattande råd om kost och livsföring samt psykosocialt stöd.
  • Bl a finns interaktiva dataprogram som kan rekvireras från några läkemedelsföretag.
icke farmakologisk behandling1
Icke-farmakologisk behandling
  • Normalkost, undvikande av stora måltider samt kalorireduktion vid övervikt.
  • Adekvat vätskeintag_vätskerestriktion kan övervägas, regelbunden viktkontroll och begränsat saltintag.
  • Rökstopp är viktigt.
  • Undvik större engångsintag av alkohol.
icke farmakologisk behandling2
Icke-farmakologisk behandling
  • Regelbunden daglig fysisk aktivitet rekommenderas
  • Sexuell aktivitet: individuellt anpassad rådgivning
  • Kortare flygresor föredras framför andra resesätt.
  • Pneumocockvaccin samt årlig vaccination mot influensa rekommenderas.
farmakologisk behandling nyha i
Farmakologisk behandling: NYHA I

Utan känd infarkt...

...med påvisad nedsatt vänsterkammar funktion (EF<40% eller nedsatt rörelseindex): ACE-hämmare.

Efter infarkt

AkutfasASA- och betablockerare så snart som möjligt. Behandling med ACE-hämmare påbörjas i stabilt skede.

UppföljningsfasBehandling som påbörjats enligt ovan fortsättes. Statiner ges vid kolesterolvärden över 5,0 mmol/l.

farmakologisk behandling nyha ii
Farmakologisk behandling: NYHA II
  • Vid nedsatt systolisk funktion (EF <40%) av vänster kammare med lätta sviktsymtom ges ACE-hämmare.
  • AII-receptorantagonisten losartan kan prövas på patienter som inte tolererar ACE-hämmare.
  • Vid symtom på vätskeretention ges även loopdiuretika. Efter symtomförbättring bör diuretikadosen minskas.
  • Efter stabilisering påbörjas behandling med betablockerare.
farmakologisk behandling nyha iii iv
Farmakologisk behandling: NYHA III-IV
  • NYHA III - standardbehandling: ACE-hämmare, diuretika och betablockerare.
  • NYHA IV: Vid mer uttalade symtom bör ev betablockad initieras av specialist.
  • Vid kvarstående symtom motsvarande NYHA III-IV bör spironolakton i låg dos under noggrann kontroll av s-kalium och s-kreatinin övervägas som tilläggsbehandling.
farmakologisk behandling nyha iii iv1
Farmakologisk behandling: NYHA III-IV
  • Digoxin kan prövas hos patienter med uttalade symtom.
  • Vid uttalad dyspné kan behandling med långtidsverkande nitrater prövas.
  • Kombinationsbehandling kan föranleda specialistbedömning. Specialistbedömning bör också övervägas om det föreligger svårigheter att komma upp i rekommenderad dos av ACE-hämmare eller betablockare.
antiarytmisk behandling kronisk hj rtsvikt
Antiarytmisk behandling: kronisk hjärtsvikt

Förmaksflimmer

  • Återupprätta sinusrytm alternativt eftersträva effektiv frekvensreglering under arbete och vila.
  • Förstahandsbehandling är digitalis, ev kombinerat med betablockare (vid symtomatisk takykardi under arbete).
  • Hänvisa till specialist om effektiv frekvensreglering ej uppnås.
antiarytmisk behandling kronisk hj rtsvikt1
Antiarytmisk behandling: kronisk hjärtsvikt

Kammararytmier

  • Ventrikulära arytmier är vanliga i samband med hjärtsvikt.
  • Ingen indikation föreligger för rutinmässig behandling med specifika antiarytmika.
  • Behandlingskrävande ventrikelarytmier i samband med hjärtsvikt skall därför bedömas av specialist.
ldre ver 80 r
Äldre över 80 år
  • Effektdokumentationen av farmakologisk behandling vid hjärtsvikt hos äldre patienter är begränsad.
  • Noggrann utvärdering av behandlingen är särskilt angelägen p g a:
    • ev nedsatt njurfunktion
    • ofta förekommande komplicerande annan sjuklighet
    • polyfarmaci.
diastolisk dysfunktion bibeh llen systolisk funktion
Diastolisk dysfunktion + bibehållen systolisk funktion
  • Dokumentationen avseende diagnostik och behandling av diastolisk dysfunktion är begränsad.
  • Symtomatisk lindring av vätskeretention: försiktig diuretikabehandling.
  • Vid dålig relaxation är tillräckligt långt diastole nödvändigt. God frekvenskontroll är av betydelse.
  • Konvertering av takyarytmier (betablockad, verapamil) och reduktion av ansträngningsrelaterad frekvensökning (betablockad) är första behandlingsalternativ.
terminal omv rdnad
Terminal omvårdnad
  • De flesta patienter med hjärtsvikt dör p g a progressiv hjärtsvikt eller arytmi.
  • Vid avancerad hjärtsvikt bör sedvanliga riktlinjer för symtomlindrande behandling tillämpas.