1 / 36

Status på månsonden SMART-1 Peter Rathsman, Rymdbolaget,Solna

Status på månsonden SMART-1 Peter Rathsman, Rymdbolaget,Solna. Innehåll. Bakgrunden till projektet Färden till månen Kort presentation av den planerade vetenskapliga missionen under 2005.

kevork
Download Presentation

Status på månsonden SMART-1 Peter Rathsman, Rymdbolaget,Solna

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Status på månsonden SMART-1 Peter Rathsman, Rymdbolaget,Solna

  2. Innehåll • Bakgrunden till projektet • Färden till månen • Kort presentation av den planerade vetenskapliga missionen under 2005

  3. SMART-1: Den första av ESA’s Small Missions for Advanced Research and Technology (Fyra missioner for att utprova ny teknologi inom ESAs vetenskapliga progra. • Missionen för SMART-1 är att ta sig till månen med hjälp av elektrisk framdrivning. • Swedish Space Corporation(Rymdbolaget) är huvudleverantör och har konstruerat SMART-1. • SMART-1 sköts upp med Ariane V-162 den 27 september 2003 och ankom till månen den 15:e november 2004.

  4. SMART: Small Missions for Advanced Research in Technology. • Fyra missioner for att utprova ny teknologi inom ESAs vetenskapliga program. • Bakgrund till SMART programmet … Det tar minst 10 år att realisera en ESA “Corner-stone” mission. … Uppskjutningskostnaden är hög (ca 250 kSEK/kg) … Typisk projektkostnad är 500 MEuro … Ingen vill ta risker med oprövad teknologi Lösningen: “In-orbit demonstration of critical technologies”

  5. SMART-1 missionen: • Att demonstrera användandet av elektrisk framdrivning i en vetenskapligt relevant interplanetär mission. Vald destination = månen. • Att inom de tillgängliga resurserna, inkludera en relevant teknisk/vetenskaplig nyttolast • Framtida ESA mission: BepiColombo “Mercury orbiter mission” (sond som placeras i omloppsbana runt Merkurius).

  6. Vad är elektrisk framdrivning (Electric Propulsion) ? • EP använder elektricitet för att minska bränsleåtgången för givet hastighetstillskott. • 5-10 ggr högre specifik impuls än kemiska raketer (ca 1500 sekunder) • EP-bränslet i SMART-1 är Xenon • Verkningsgrad ca 50% (kinetisk energi hos Xe / Elektrisk effekt) • Låg dragkraft (70 mN) pga lågt massflöde (ca 4 mg/s) • Elektrisk effekt: ca 1400 W

  7. Fördelar med EP

  8. Jämförelse: Applikation av EP i Telekom satellit

  9. Mission Description: From Earth Orbit to Moon Orbit • Launch with Ariane V into GTO • Average EP thrust: 68 mN • 415 days to reach lunar orbit • Target orbit: 300 x 3000 km polar • Launch mass: 367 kg • 82 kg Xenon for Electric Propulsion providing 4000 m/s of v • Trajectory Developed by ESOC, ESA

  10. Mission trajectory from July 1, 2004 to Jan 13, 2005View from Geo North

  11. Infångningsförloppet i månbanan 11-15:e november 2004

  12. Sänkning av höjden, 15/11/04 - 28/2/05

  13. Hänt sedan uppskjutningen...

  14. Uppskjutning från Kourou 27/09/2003 ...

  15. …och in i strålningsbältena

  16. Kraftig ökning (x105) av mängden partiklar (protoner och elektron) i Van Allen bältena …som pumpades upp av solstormar • Extrema solstormar under oktober-november 2003

  17. Strålningseffekter • Electrical Propulsion: Ca 30 autonoma avstängningar av jonmotorn hittills under missionen. Härlett till en opto-kopplare i EP motorns kraftförsörjningsenhet som genererar falskt avslagskommando inducerat av protonträffar. Korrigerat med en patch i ombordmjukvaran. • Omborddatorn: Några omstarter under de värsta solstormarna. Sonden reagerade korrekt på dessa omstarter och utförde autonomt omkonfigurering till “Safe Mode”. • Stjärnkamerorna: Den dimensionerande totaldosen för kamerorna uppnåddes redan efter en månad. Effekten av hög stråldos är ungefär densamma som hög CCD temperatur (mycket bakgrundsbrus). En patch i mjukvaran har införts för att sortera bort det höga antalet “falska stjärnor”.

  18. Nominellt återfinns ca 40 stjärnor på CCDn

  19. Efter passagen genom strålningsbältena +20

  20. Januari 2004: Ute ur strålningsbältena … • Solpanelseffekten reducerad med 8% (bättre än förväntat) • Stärnsensorerna omprogrammerade för att hantera det högre antalet hot spots • EP mjukvaran omprogrammerad för att hantera autonom omstart i händelse av proton-inducerat avslag.

  21. Februari-September 2004: Test av nyttolasten under perioder då jondriften varit avslagen

  22. Laser-länk experiment med AMIE kameran • Experiment utfört Feb 15, 2004 • Laserstrålen från Teneriffa kunde tydligt avbildas av AMIE

  23. AMIE-bild av Östra Afrika och Mellanöstern Taget från 100,000 km höjd

  24. AMIE-bild av Sydamerika, från 200,000 km höjd

  25. 28 oktober 2004: För första gången någonsin fotograferas en komplett månförmörkelse från rymden.

  26. SMART-1 i månbana, sett från jorden

  27. Aktiviteter hittills under 2005 • Nedstigningen avbröts under perioden 9/1-9/2 för att utnyttja de goda belysningsförhållandena på månen. • En fullständig avbildning av månen har gjorts från en bana 950 x 5000 km. • EP operationen fortsätter under perioden 10/2-28/2 då den slutliga banan på 300 x 3000 km nås.

  28. Den vetenskapliga missionen (Mars 2005 ) • D-CIXS (Röntgen-spektrometer): Skall söka svaret på frågan om hur månen har uppkommit genom att mäta fördelningen av olika metaller i månskorpan (Mg, Si, Al, Fe) • SIR (IR spektrometer) : Skall kartlägga mineraler i månskorpan samt försöka hitta is i botten av kratrar i konstant skugga • AMIE (Kamera): Skall understödja ovanstående samt leta efter konstant solbelysta och konstant skuggade områden.

  29. Sammanfattning • SMART-1, Europas första månsond, är i mycket god form • Det huvudsakliga ändamålet med missionen har framgångsrikt uppfyllts : ”The flight demonstration of EP Primary Propulsion for a relevant Deep-Space trajectory” • De vetenskapliga instrumenten har testats och är i fullgott skick inför den fortsatta vetenskapliga delen av missionen. • ESA är mycket nöjda med sonden

  30. …och så en liten film att runda av med http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=3054

More Related