Kvinnors politiska deltagande ur ett globalt perspektiv

1. Kvinnors politiska deltagandeur ett globalt perspektiv Lena Wängnerud lena.wangnerud@pol.gu.se

2. Kvinnliga regeringschefer Danmark: Helle Thoring-Schmidt Australien: Julia Gillard Island: Jóohanna Sigurdardottir Kroatien: Jadranka Kosor Slovakien: Iveta Radicova Tyskland: Angela Merkel Liberia: Ellen Johnson Sirleaf Mali: Cissé Mariam Kaidama Sidibé Bangladesh: Hasina Wajed Kirgizistan: Roza Otunbayeva Thailand: Yingluck Shinawatra Costa Rica: Laura Chinchilla Trinidad-Tobago Kamla Persad-Bissessar Argentina: Christina Fernandez Brasilien: Dilma Rousseff Sverige: 2018 ???

3. Andel kvinnor i nationella parlament31 juli 2011 (www.ipu.org) Genomsnitt världen 19.3% Nordiska länder 42.1% Nord/Sydamerika 22.5% Europa 22.0% Afrika söder om Sahara 19.5% Asien 18.3% ”Pacific” 12.4% Arabiska stater 10.9%

4. Länder med hög andel kvinnor i nationella parlamentet 31 juli 2011 (www.ipu.org) 1. Rwanda 56.3% 13. Costa Rica 38.6% 2. Andorra 53.6% 14. Argentina 38.5% 3. Sverige 45.0% 15. Danmark 38.0% 4. Sydafrika 44.5% 16. Spanien 36.6% 5. Kuba 43.2% 17. Tanzania 36.0% 6. Island 42.9% 18. Uganda 34.9% 7. Finland 42.5% 19. Nya Zeeland 33.6% 8. Norge 39.6% 20. Nepal 33.2% 9. Belgien 39.3% 21. Tyskland 32.8% 10. Nederländerna 39.3% 22. Ecuador 32.3% 11. Mocambique 39.2% 23. Burundi 32.1% 12. Angola 38.6% 24. Belarus 31.8%

5. Jämställdhet ur ett medborgarperspektivExempletSocial Watch Gender Equity Index 2009 (www.socialwatch.org) Three gaps: The gap in education literacy rate enrolment rate in primary education enrolment rate in secondary education enrolment rate in tertiary education The gap in economic acitivity rate of economic activity estimated perceived income The empowerment gap % women in technical positions % women in management and government positions % women in parliament % of women in ministerial positions

7. Två saker som varierar: har dessa med varandra att göra? Andel kvinnor i parlamentet • Internationell kvoteringstrend • Valsystem • Typ av välfärdsstat • Partiideologi • Kvinnorörelsens agerande • Värderingsmönster Jämställdhet bland befolkningen • Förklaring beror på vilket index som används! • Visst stöd • Demokratinivå • Ekonomisk utveckling • Andel kvinnor i parlamentet • Lagstiftning kring kvinnors ekonomiska och sociala rättigheter

8. Svenska data: Andel kvinnor i riksdagen

9. Andel riksdagsledamöter ”mycket viktigt” att representera kvinnors intressen och åsikterKälla: Riksdagsundersökningarna, Statsvetenskapliga Institutionen, Göteborgs Universitet

10. Andel riksdagsledamöter som anger ”social välfärd” som ett personligt intresseområde – familjepolitik, socialpolitik, pensionär/äldrevård, sjukvårdsfrågorKälla: Riksdagsundersökningarna, Statsvetenskapliga Institutionen, Göteborgs Universitet

11. Prioriteringar: Topp-10 frågor bland kvinnor och män i svenska riksdagen Källa: Riksdagsundersökningarna, Statsvetenskapliga Institutionen, Göteborgs Universitet

12. Några lärdomar: • Index över jämställdhet bra men krävs eftertanke kring vad som inkluderas • Tror man att kvinnors politiska deltagande (parlamentet men kan även gälla andra former av deltagande) kan ha betydelse för utfallet bland medborgarna ska detta inte vara med i måttet på jämställdhet i ett land • Medvetenhet om fast track (Rwanda) eller incremental model (Sverige) bakom hög andel kvinnor i parlamentet • Medvetenhet om förändringar över tid – helt olika bilder Sverige 1985 kontra Sverige 2006

13. ”För mig är denna angelägenhet ingen modesak” Fredrik Borg, 5 april 1884, när han inför sina riksdagskollegor försvarar förslaget om införandet av kvinnlig rösträtt (nationell nivå) i Sverige 44 röstar för, 53 emot Jämställdhet – en ständigt aktuell ”modesak”?