ekonomir dgivning i skogsbruket n.
Download
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
Ekonomirådgivning i skogsbruket PowerPoint Presentation
Download Presentation
Ekonomirådgivning i skogsbruket

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 73

Ekonomirådgivning i skogsbruket - PowerPoint PPT Presentation


  • 146 Views
  • Uploaded on

Ekonomirådgivning i skogsbruket. Arto Koistinen och Olli Mäki (redaktörer) Översättning: Johnny Sved och Gerd Mattsson-Turku Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio 2013. Helheterna i ekonomirådgivningen. Placera i skog 3–34 Investeringar i skogsvård 35–53 Avverkningsintäkter 54–72

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about 'Ekonomirådgivning i skogsbruket' - armine


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
ekonomir dgivning i skogsbruket

Ekonomirådgivning i skogsbruket

Arto Koistinen och Olli Mäki (redaktörer)

Översättning: Johnny Sved och Gerd Mattsson-TurkuSkogsbrukets utvecklingscentral Tapio2013

helheterna i ekonomir dgivningen
Helheterna i ekonomirådgivningen
  • Placera i skog 3–34
  • Investeringar i skogsvård 35–53
  • Avverkningsintäkter 54–72
  • Sammandrag 73
skogsfastigheten en resultatenhet
Skogsfastigheten, en resultatenhet
  • Inkomster
  • Virkeshandel
    • Försäljning på rot
    • Leveransförsäljning
  • Stöd och ersättningar
    • Kemera-stöd
    • Försäkrings- och älgskadeersättningar
  • Andra inkomster
  • Utgifter
  • Investeringar i skogsvård
  • Förvaltning
  • Riskhantering
  • Finansiering

Hur mycket kapital finns bundet i skogsfastigheten?

 Förenklad värdekalkyl

Placera i skog

skogsfastigheten en resultatenhet1
Skogsfastigheten, en resultatenhet
  • Skogsbruk är kapitalintensivt, arbete och andra kostnader utgör en liten del av kostnaderna
  • Intäkter och utgifter vid skilda tidpunkter
  • Mål för en företagsmässig verksamhet:
    • effektivt utnyttjande av produktionsfaktorerna (skog och annan egendom, eget arbete)
    • avkastning på placerat och bundet kapital
  • Inkomster från virkesförsäljning viktigaste källan, även andra möjligheter till förtjänst:
    • avverkning och utkörning av virke
    • jaktarrenden och turism
    • byggrätter, marksubstans
    • frivilligt skydd mot ersättning

Placera i skog

beslut vid f rvaltning av skogsegendom
Beslutvidförvaltning av skogsegendom

Investera i skog, om:

  • Du är beredd att binda upp dig till skog för en längre tid
  • Du uppskattar de rekreations-, natur- och nyttjandevärden som skog erbjuder
  • Du vill ha ett tryggt placeringsobjekt med stabil avkastning

Bilda en samfälld skog, om:

  • Du vill planera ett generationsskifte
  • Du inte hinner eller kan utföra skogsvårdsarbeten
  • Du vill ha regelbundna inkomster och ett yrkesmässigt skogsbruk utan egen arbetsinsats

Sälj din skog, om:

  • Skogen inte har något känslovärde eller annat nyttjovärde
  • Fastigheten är liten eller splittrad
  • Du inte är nöjd med den avkastning skogen ger och
  • Du redan har en bra spridning på dina placeringar eller om du behöver kapitalet t.ex. för att finansiera en bostad

Placera i skog

egna m l styr besluten i skogsbruket
Egnamålstyrbesluten i skogsbruket
  • Vilken roll har skogen i den egna ekonomin?
  • Vilka är de egna målen och vilken betydelse har ekonomin i det egna hushållet:
    • Flera mål
    • Hög avkastning
    • Ekonomisk trygghet
    • Natur- och landskaps-värden
    • Rekreation och andra värden

Placera i skog

vad r l nsamhet
Vad är lönsamhet

”En verksamhets förmåga att generera vinst”1

Absolut:

  • Lönsamhet = Inkomster – Utgifter
  • Intäkter – Kostnader = Vinst

Relativ:

  • Avkastning på investerat kapital =
  • Avkastning på bundet kapital =

vinst

kapital investerat i skogsbruk

(t.ex. inköpspris)

vinst

skogsfastighetens värde

Placera i skog

¹ Kuuluvainen & Valsta 2009

absolut och relativ l nsamhet
Absolut och relativ lönsamhet
  • Absolut lönsamhet mäter eurobelopp, relativ lönsamhet procent!
    • Absolut och relativ lönsamhet kan ge olika uppfattning om lönsamheten.
    • Maximering av nettointäkterna (absolut avkastning, högsta skogsränta) uppnås med långa omloppstider,
    • hög avkastning på kapitalet (relativ lönsamhet) med korta omloppstider.

Avkastning, %

Kapital

I underproduktion

Placera i skog

absolut och relativ l nsamhet j mf relse av tv sk tselprogram
Absolut och relativlönsamhet – jämförelse av tvåskötselprogram

En 50 hektarsskogsfastighet i södra Finland

Absolut avkastning

  • Avverkningar enligt rekommendationerna ger regelbundet genomsnittliga inkomster.

Relativ avkastning

  • Nästan en fjärdedel högre. Det bundna kapitalet är mindre.

 Inkomster från skogen har kunnat placeras om för högre avkastning.

Absolut avkastning

  • Längre omloppstider  högre inkomster vid avverkning, men avverkningar görs mer sällan. Den absoluta avkastningen är alltså på samma nivå som när fastigheten sköts enligt rekommendationerna.

Relativ avkastning

  • Lägre än normalt. Mycket bundet kapital som inte är i effektiv användning.
  • Omloppstid som i rekommendationerna
  • Medelvolymen på en normal nivå, ca 100 m3/ha  fastighetens värde ca 200 000 €
  • 20 år längre omloppstid
  • Förlängd omloppstid ökar medelvolymen till ca 130 m3/ha  fastighetens värde ca 260 000€

Placera i skog

kumulativa kassafl den
Kumulativakassaflöden

Normalomloppstid

Förlängdomloppstid

Placera i skog

h ll ett ga p v rdetillv xtprocenten
Håll ett öga på värdetillväxtprocenten
  • Förnya skogen när värdetillväxtprocenten (kom ihåg att både mark och virkesförråd binder kapital) underskrider ditt räntekrav eller när du får högre avkastning på alternativa placeringar.

Beståndets ålder, år

Placerai skog

avkastning p alternativa placeringar
Avkastning på alternativa placeringar
  • Alternativ:
    • Intäkterna från en slutavverkning som gjorts enligtrekommen-dationerna, 43 400 € placeras för 20 år med 3 % årsränta
    • Omloppstiden förlängs med 20 år
  • En förlängning av omloppstiden innebär ekonomiska förluster om avkastningen från den alternativa placeringen är större än skogens värdetillväxt.
  • Dessutom ger en tidigare slutavverkning snabbare inkomster från nästa trädgeneration.

Placera i skog

resultat och balansr kning
Resultat- och balansräkning
  • Resultaträkning = sammanställning av intäkter och kostnader under räkenskapsperioden, visar omsättningen dvs. verksamhetens omfattning och resultat.
  • En del uppgifter fogas till bokslutet.
  • Balansräkning = uppställning av ett företags till-gångar och skulder. Indelas i aktivsidan (egendom, kassatillgångar, andra fordringar) och passivsidan (eget kapital och skulder), som ska vara lika stora.
  • Balansräkningen ger en bild av företagets/ skogsfastighetens ekonomiska ställning.

Placera i skog

skog i en placeringsportf lj
Skog i en placeringsportfölj
  • Om skogsägaren försöker öka sin förmögenhet, ska allt kapital användas så effektivt som möjligt.
  • Kapitalet ska flytta mellan skog och andra placeringar enligt situation.
  • Avkastningen på förnyelsemogna bestånd ska jämföras med avkastningen på alternativa placeringar. Motsvarande investeringar i skogsvård eller förhöjd produktion kan ge en högre avkastning på kapitalet.

Depositioner

Masskuldebrev

Aktier

Placeringsbostäder

Slutavverkningar

Plantskogsvård

Gödsling m.m.

Placera i skog

kalkylr ntans betydelse i skogsbruket
Kalkylräntans betydelse i skogsbruket

Räntekravet och den optimala omloppstiden i ett tallbestånd

Räntan påverkas av:

  • Egen tidspreferens
    • Ju högre kalkylränta, desto mera uppskattas tidigare inkomster.
  • Avkastning på alternativ placering
    • Varför binda pengar i gammal skog om förnyelse eller deposition ger bättre avkastning?
  • Krav på avkastning i förhållande till osäkerhet gällande placeringen.

Omloppstid, år

Ränta, %

Källa: Kuuluvainen & Valsta 2009

Placera i skog

uppf ljning av skogsbrukets l nsamhet
Uppföljning av skogsbruketslönsamhet
  • Virkesförsäljningsintäkter och virkesbalans
  • Likviditet
    • Utgifter för skogsvård
    • Ränteutgifter för främmande kapital
  • Eget arbete
    • Pris för arbetsinsatsen
  • Investeringar
    • Maskiner och utrustning
    • Delvis eget kapital som bör avskrivas i rater
  • Alternativa placeringar
    • Högst avkastning från skogen eller från aktie- eller räntemarknaden?

Med virkesbalans avses en kalkyl som granskar skogsbrukets resultat och ekonomiska uthållighet. Beroende på beräkningsmetod tas även skogsegendomens ickerealiserade värdeförändring i beaktande.

Virkesbalans med lagervärdesmetoden:

+ Virkesförrådets värdeförändring

+ avverkningsintäkter

- skogsvårdskostnader

Placera i skog

exempel p virkesbalanskalkyl
Exempelpåvirkesbalanskalkyl

Virkesbalans med lagervärdesmetoden:

Placera i skog

skogsbrukets l nsamhet i statistiken
Skogsbruketslönsamhet i statistiken
  • Virkesproduktionens reella* avkastning består av (%-andel):
    • Virkesförsäljning (45 %)
    • Förändring i rotpriset (40 %)
    • Kostnader för att producera virke (9 %)
    • Värdet på virkesförrådets nettotillväxt (4 %)
    • Statliga stöd (2 %)

Virkesproduktionens reella avkastning, tre års medelvärde under åren 1985-2011 och trend

Källa: Skogsforskningsinstitutet

*Inflationen har eliminerats genom att deflatera intäkter och kostnader med levnadskostnadsindex

Placera i skog

i verkligheten r avkastningen fr n skogen r tt j mn d den realiseras i sm partier
I verkligheten är avkastningen från skogen rätt jämn, då den realiseras i små partier

Real avkastning per år

Medeltal för placeringen gjord 1985

Placera i skog

virkeshandel
Virkeshandel
  • Virkespriset påverkas av:
    • Virkessortiment och fördelning (stock/massaved/energived trädslagsvis)
    • Avverkningssätt (gallring/slutavverkning)
    • Avverkningsduglighet (vinter-, sommar-, menföresstämpling)
    • Transport (sträcka för skogstransport och fjärrtransport)
  • Stämplingsposten som helhet
    • Stora stämplingsposter mer lockande
    • Låga avverkningskostnader kan höja rotpriset
    • Grovt virke har högt förädlingsvärde

Foto: Olli Mäki

Placera i skog

virkeshandel1
Virkeshandel
  • Konkurrensutsättning
    • Det lönar sig att be om anbud av flera köpare
    • Köparna utnyttjar sortimenten olika  påverkar apteringen och därigenom totalpriset
  • Ett annat alternativ är långtidsavtal för förvaltning och skötsel av skogen
  • Stampris
    • Ett fastslaget pris per kubikmeter

 Priset påverkas inte av apteringen

Placera i skog

riskhantering
Riskhantering

1 NATURSKADOR

  • Storm, snö och andra skador
    • Staten ersätter skogsodlingsmaterial efter naturskada (Kemera-lagen). Skogsodlingsarbetet ersätts delvis. Inkomstförluster ersätts inte.
  • Älgskador
    • Skador förorsakade av älg ersätt med statsmedel till den del de överskrider skogsägarens självrisk.
  • Rotticka
    • Betydande skador i granskogar i södra Finland, även i tallskogar i sydöstra Finland
    • Rotrötan förstör den värdefulla rotstocken
    • Trädslagsbyte vid skogsförnyelse (t.ex. vårtbjörk)
    • Stubbehandling sommartid.

Placera i skog

riskhantering1
Riskhantering

2 MARKNADS- OCH POLITISKA RISKER

  • Svårt att förutspå virkesmarknaden på lång sikt
    • Hurdant virke efterfrågas om 20 eller 60 år?
  • Hur regleras skogarnas nyttjande i framtiden?

Riskhanteringens viktigaste metoder

  • Sköt skogen planmässigt
    • Skogen sköts i rätt tid och enligt rekommendationerna
    • Minskad skaderisk under hela omloppstiden
  • Använd olika strategier
    • Sprid risken som orsakas av virkesmarknaden.
    • Till exempel produktion av kvalitetsvirke, korta omloppstider, produktion av energived, masurbjörk – i vissa fall kan strategin ändras under omloppstiden.

Placera i skog

olika sk tselstrategier
Olikaskötselstrategier
  • Kort omloppstid:
    • Få gallringar, högt virkeskapital.
    • Fördelar: maximering av markens produktionsförmåga, hög relativ avkastning.
    • Risker och nackdelar: storm- och snöskador, små ”tidsfönster” för åtgärder
  • Genomsnitt, enligt skogsvårdsrekommendationerna:
    • 2–3 gallringar vid mallens nedre gräns.
    • Fördelar: snabb omsättning på kapitalet, snabb grovlekstillväxt, säker avkastning, gott om tid att planera avverkningar. Säker för naturskador.
    • Risker och nackdelar: ’genomsnittlig’, ingen maximering.
  • Kvalitetsproduktion (förlängd omloppstid):
    • Täta plantbestånd, många gallringar, förlängd omloppstid.
    • Fördelar: specialvirke av hög kvalitet (högt rotpris), bygger på ökad efterfrågan och prisstegring för kvalitetsvirke. Förlängd omloppstid betjänar naturvård och rekreation.
    • Nackdelar: osäker prisutveckling för specialvirke.

Placera i skog

riskhantering skogsf rs kringar
Riskhantering: skogsförsäkringar
  • Försäkringar är en väsentlig del av riskhanteringen. Statens skadeersättningar är knappa.
  • Det finns ett flertal olika försäkringar från brandförsäkring till tomtskogsförsäkring.

 Statens ersättningar dras av från försäkringens ersättningar.

Foto: Olli Mäki

Placera i skog

skogsbrukets kostnader
Skogsbruketskostnader
  • Allmänna kostnader och förvaltning – små bäckar, men en stor å!
    • Skogsvårdsavgift, försäkringar
    • Bokföring och annan förvaltning
    • Fastighetsbesök, studieresor
    • Facktidningar och -litteratur
    • Maskiner, utrustning och service
  • Det lönar sig att bokföra alla utgifter som hör till skogsbruket så att de kan dras av i beskattningen.
  • Leveransarbetets värde är avdragbart

Placera i skog

sj lvverksamhet eller k pta tj nster
Självverksamhetellerköptatjänster?
  • Självverksamhet är bra om skogsägaren har tid och intresse.
  • Skogsarbete kan samtidigt vara rekreation.
  • Enkla men nödvändiga arbeten, som gräsbekämpning glöms ofta. Det är arbeten som skogsägare lätt kan utföra själv.
  • Självverksamhet kräver utrustning.
    • Tänk efter vilka redskap du verkligen behöver och satsa på kvalitet.

Foto: Arto Mutikainen

Placera i skog

statliga st d
Statligastöd
  • Stöden riktas till skogsvård och investeringar med lång verkan.
  • Förbättrar lönsamheten för enskilda investeringar.
  • Täcker endast en del av de verkliga kostnaderna!
  • Det lönar sig utnyttja stöden, men det lönar sig inte att trixa med skogsvården
    • (lönsamheten kan försämras om man koncentrerar sig på att maximera stöden)

Stödobjekt:

  • Förnyelse av skogsskadeområden
  • Plantskogsvård
  • Torvmarksskötsel
  • Skogsvägar
  • Miljöstöd

Placera i skog

beskattning av skogsbruket
Beskattning av skogsbruket
  • Skogsbrukets inkomster är kapitalinkomst och kan jämställas med andra placeringar.
  • Utgifter som hör till skogsbruket är avdragbara.
  • Investeringar med lång verkan (maskiner och utrustning, skogsvägar och diken) dras av genom avskrivning.
  • Skogsbrukets utgifter, till exempel en röjsåg (600 € inkl. moms. 24 %, netto 483,87 €) kan dras av från beskattningsbara inkomster.
  • Skattenyttan blir:

30 % * 483,87 € = 145,16 €

Placera i skog

beskattning av skogsbruket 2
Beskattning av skogsbruket (2)
  • Eget leveransarbete är skattefri förvärvsinkomst upp till 125 m³ per år.
  • Skogsavdrag
    • Högst 60% av fastighetens anskaffningsvärde
    • Avdragets minimistorlek 1 500 € per år, motsvarar försäljning om 2 500 €.
  • Skade- och utgiftsreservering kan utnyttjas för att flytta fram en del av kapitalinkomsten så att den beskattas först i framtiden
    • Utgiftsreserveringen inkomstförs till exempel det år plantering eller röjning utförts

Placera i skog

merv rdesskatt moms
Mervärdesskatt (moms)
  • Om skogsägaren är momsregistrerad, utgör momsen ingen kostnad.

Mervärdesskattens betydelse för skogsägaren

  • Anskaffning av röjsåg:

600 €, inkl. moms 24 %, momsregistrerade skogsägare får momsdelen 116,13 € som återbäring på basis av momsdeklaration.

Placera i skog

investeringar i skogsv rd
Investeringar i skogsvård

Skogsvård är en investering som ökar virkesproduktionen, förbättrar kvaliteten och höjer skogsbrukets lönsamhet.

Investeringar som höjer tillväxten och kvaliteten

(ju yngre skogen är, desto mer bör man satsa på omvårdnad)

  • Skogsförnyelse (markberedning, odling)
  • Slyröjning
  • Röjning, första gallring

Produktionshöjande investeringar

  • Gödsling
  • Iståndsättningsdikning
  • Stamkvistning

Andra investeringar

  • Naturvård, vattenvård
  • Vägbyggnad/grundförbättring av vägar(lagerplatser)

Investeringar i skogsvård

skogsf rnyelse
Skogsförnyelse

Genom att investera i skogsförnyelse tryggas uppkomsten av ett ekonomiskt värdefullt trädbestånd

Rätt trädslag = det som klarar sig bäst på ståndorten

Fulltät plantskog = tidiga avverkningsintäkter har stor betydelse för hela omloppstidens ekonomi

Avgörande faktorer för lönsamheten

Förnyelseresultat = en för ståndorten lämplig tillräckligt tät plantskog

Tid som förnyelsen tar i anspråk

Förnyelsearbetets kostnadseffektivitet

Förnyelseåtgärderna påverkar varandra (följande steg)

Kostnadstrycket kommer från hela förnyelsekedjan

Investeringar i skogsvård

skogsf rnyelse1
Skogsförnyelse
  • Investera mer på bördiga ståndorter än på karga
    • Tidigare inkomster, mer att sälja
    • Hög avkastning på bundet kapital
  • Skogsförnyelse kräver mer arbete på bördiga ståndorter
    • Förnyelse av karga och torra moar lyckas vanligen bra med förmånliga metoder, fröträd eller sådd
    • Lundartade och friska moar kräver större insatser, vanligen plantering
  • Utnyttja vitala grupper med underväxt om de är lämpliga på ståndorten, även vid sådd och plantering.

Investeringar i skogsvård

skogsf rnyelse2
Skogsförnyelse

Foto: Erkki Oksanen och Hannu Jauhiainen

  • Markberedning
    • Minskar konkurrerande vegetation och snytbaggeskador
    • Snabbare start
      • Minskat behov av gräsbekämpning
      • Tidigare inkomster

Plantskog som är värdefull för virkesproduktionen

  • Gräs- och slyröjning
    • Bättre överlevnad
    • Minskad risk för skador
  • Röjning
    • Högre kvalitet på virket
    • Tillväxten koncentreras till värdefulla stammar

Investeringar i skogsvård

skogsf rnyelse3
Skogsförnyelse

Kostnadsstrukturvidskogsförnyelse – relativa kostnader¹

  • ¹ Tallsådd, totalkostnader = 100
  • Håll alltid en hög kvalitet på arbetet.
  • Om förnyelsen misslyckas flerdubblas kostnaden.
  • Metoderna med lägst anläggningskostnad har störst risk att misslyckas.

Investeringar i skogsvård

skogsf rnyelse4
Skogsförnyelse

Plantöverlevnad

Södra Finland, torrmo- markberedningmedharv

Markberedningens betydelse för etableringen av tallplantor

Investeringar i skogsvård

markberedningsmetod och l nsamhet
Markberedningsmetod och lönsamhet

Harvning

Längd, dm

Gran, övrehöjd

Längdutveckling för stubbskott av björk jämfört med planterade granar

Gran

Vårtbjörk

Glasbjörk

Fläckhögläggning

Längd, dm

Gran, övrehöjd

Beståndetsålder (tidfrånmarkberedning), år

  • Välj rätt markberedningsmetod!
  • fläckhögläggning: en röjning är tillräcklig
  • harvning (’billigare’): två röjningar nödvändiga, högre totalkostnad.

Gran

Vårtbjörk

Glasbjörk

Beståndetsålder (tidfrånmarkberedning), år

Investeringar i skogsvård

skogsf rnyelse5
Skogsförnyelse
  • Förädlingsnytta genom att odla skog
  • Tall
    • Högre produktion ökar intäkterna med upp till 20 % (kortare omloppstid eller mer virke).
    • Högre kvalitet från förädlat skogsodlingsmaterial: klenare kvistar och bättre kvistvinkel.
  • För björk kan förädlingsnyttan vara till och med större än för tall.
  • Även för gran verkar vi ha en stor förädlingsnytta (testas ännu).

Foto: Erkki Oksanen

Investeringar i skogsvård

skogsf rnyelse6
Skogsförnyelse

Tallsådd torr mo

  • Förädlingsnytta: Omloppstiden förkortas från 86 år till 73 år

Grönalinjer: Kvarställtbestånd

Svartastreckadelinjer: Stämplat

Grundyta

Tid, år

Investeringar i skogsvård

43

gr s och slyr jning
Gräs-ochslyröjning
  • Minska konkurrensen från gräs och sly
    • Gräs kan kväva plantorna.
    • Sly minskar tillväxten och kan till och med döda plantorna och sänka värdet på skogen.
  • De största förlusterna uppstår när en värdefull barrplantskog blir en glasbjörksskog.
  • Lönsammare första gallring
    • värdefullare träd
    • större stamvolym och uttag
  • För varje år som slyröjningen fördröjs ökar kostnaden med 10 %.
  • Beroende på objekt kan bekämpningsmedel vara ett alternativ till mekanisk bekämpning.

Foto: Martti Rantanen

Investeringar i skogsvård

gr s och slyr jning1
Gräs-ochslyröjning
  • Glasbjörk kan med sin snabba etablering ta över en ståndort från värdefullare trädslag om gräs- och slyröjningen försummas.

Nuvärde, €/ha

Lundartadmo, Mellanfinland

Gran (björkinslag 10 %)

Glasbjörk (gran 10 %)

Räntefot

Lönsamheten beräknad för hela omloppstiden:

Grandominerad skog jämfört med glasbjörksdominerad skog.

Investeringar i skogsvård

plantskogsv rd
Plantskogsvård

€/ha

  • Större inkomster från första gallringen,
    • Lönsammare första gallring, större stamvolym och uttag.
    • Bättre trädslagsfördelning.
  • Förbättrar även lönsamheten i senare gallringar,
    • Grövre stammar.
    • Bättre kvalitet (dålig kvalitet gallras tidigt bort).
  • Minskad skaderisk (snöskador och speciellt för tall älgskador).
  • Tidigare och större inkomster från slutavverkningen.

ObehandladPlantskogsvård

granstock

granmassa

lövmassa

tallmassa

Odlad gran, plantskogsvårdens betydelse för nettoinkomsterna vid första gallringen.

Investeringar i skogsvård

plantskogsv rd1
Plantskogsvård

Uttagets medelstam och avverknings-kostnaderna vid första gallring

Relativavverkningskostnad, 11 cm = 100

150

Brösthöjdsdiameternsbetydelse:

d 1,3 = 9 cm, volym 35 l

d 1,3 = 13 cm, volym 85 l

100

50

0

9

11

10

12

13

Brösthöjdsdiameter, cm

Investeringar i skogsvård

plantskogsv rd2
Plantskogsvård
  • Plantskogsvård förbättar drivningsförhållandenai energivedsgallringar och/eller första gallringar
  • Lättare att säljastämplingsposten.
  • Högre rotpris.

m³/ha

Hoidettu

Skött

Energived

Gagnvirke

Alternativa produktionsstrategier och avverkningsförhållanden.

Källa: Jari Hynynen, Metla.

Gagnvirkes-produktion

Kombineradgagnvirkes och energiveds-produktion

Oskött

Medelstamvolym, uttag 66 dm³ 46 dm³ 22 dm³

Medeldiameterpåbrösthöjd. 12 cm 10 cm 7 cm

Investeringar i skogsvård

priset f r f rsummad sk tsel
Priset för försummadskötsel

Vad händer om virkesinkomsterna förskjuts med 10 år som följd av försummad skötsel?

Exempelkalkyl på hur en försenad avverkning påverkar det ekonomiska resultatet,2 och 4 % ränta.

+ Inkomster

- Utgifter

*diskonterattillförnyelsetidpunkten

Investeringar i skogsvård

sk tsel av torvmarksskogar
Skötsel av torvmarksskogar
  • Förhindra avtagande tillväxt, överväg iståndsättning om
    • Vattenhushållningen inte är i skick(125 m³/ha ger tillräcklig avdunstning)
    • Beståndet är gallringsmoget
    • Näringsbalansen är dålig
  • Allt i skick på en gång
    • Alla åtgärder samtidigt
  • På iståndsättningsdugliga objekt är det ekonomiskt motiverat att låta nuvarande bestånd bli avverkningsmoget.
  • På virkesproduktionsdugligaobjekt är det lönsamt att förnya skogen och produktionen kan förbättras med olika investeringar som iståndsättningsdikning.

Foto: Samuli Joensuu

Investeringar i skogsvård

sk tsel av torvmarksskogar1
Skötsel av torvmarksskogar

Iståndsättningsdikning och gallring ger:

I södra Finland

Gagnvirkesproduktion 1,1–3,2 m³/ha och år (30–120 % )

Ekonomiskt resultat960–2 360 €/ha, 100–270 %

I norra Finland

Gagnvirkesproduktion0.3–1.8 m³/ha och år (20–110 %)

Ekonomiskt resultat 130–860 €/ha(60–370 %).

Investeringar i skogsvård

g dsling
Gödsling
  • Vitaliseringsgödsling på områden som lider av näringsobalans.
  • Skogen ”fläskar till sig”
    • massaved blir stock
    • ca 10 år före slutavverkning.
      • snabb återbetalning på investeringen
    • de bästa objekten är tall på VT och gran på MT.

Foto: Sakari Pönniö

  • Symptompåkalibristsynspåsenhöstensomgulnandefjolårsbarr.

Foto: Matti Ruotsalainen

Investeringar i skogsvård

produktionsh jande g dsling
Produktionshöjandegödsling

Avkastningsprocent som kan nås med gödsling av tall på lingontyp (VT) vid olika ålder. Finlandssalpeter och urea.

  • Kostnaden för produktions-höjande gödsling är 300 €/hektar
  • Effekt på momark varar i ca 8 år
  • Tillväxtökning med en gödsling
    • tall 1,4–2,4 m3/ha och år
    • gran 1,3–2,6 m3/ha och år
    • torvmark 0,8–2,5 m3/ha och år.
  • Mycket lönsamt: den interna räntan på investeringen 15–20 % (reell årsränta).

%

25

20

Urea

15

Finlandssalpeter

10

5

0

35

45

55

75

85

65

Beståndetsålder, år

Investeringar i skogsvård

g dsling av torvmarker
Gödsling av torvmarker
  • Vitaliseringsgödsling för områden med näringsobalans:
    • kalibrist
    • fosfor i förhållande till kväve.

Gödslingensverkningstidpå torvmarker15–25 år,askgödslingupp till 30 år.

Exempellingontorvmo II,norra Österbotten

Ogödslad

Järn-PK

Träaska

Åreftergödsling

Källa: Mikko Moilanen, Metla

Investeringar i skogsvård

avverkning
Avverkning
  • Första gallring och energivedsgallring
  • Senare gallringar
  • Slutavverkning
  • Tillvaratagande av energived på förnyelseytor
  • Avverkningar i kalhyggesfritt skogsbruk
  • Avverkningarna, speciellt första gallringen är en del av skogens skötsel.
  • Trädbeståndet binder kapital, som frigörs som avverkningsintäkter.

Avverkningsintäkter

avverkning1
Avverkning

G, m²/ha

Gran, södra Finland, friskmo

Slutavverkning

66 år

2 gallring

46 år

Förstagallring

32 år

Röjning14 år

Avverkningsintäkter, €/ha

Gräs-ochslyröjning 4 år

Avverkningsintäkter

gallring
Gallring

Mål

  • Upprätthålla trädens tillväxt(vårda kronorna)
  • Snabbare grovlekstillväxt
  • Ökad produktion av gagnvirke
  • Bättre kvalitet
  • Avverkningsintäkter
  • Undvika naturlig avgång

Foto: Sakari Pönniö

Avverkningsintäkter

gallring1
Gallring

15–25 % mera virke genomattgallra

  • Förnyelsemognad uppnås 20–30 år tidigare tack vare gallring.
  • Utan gallringar går vi miste om upp till en tredjedel av det producerade virket (självgallring).
  • Tillväxten koncentreras till de bästa träden.
  • Gallring ökar nettointäkterna under omloppstiden:
    • 80–100 % räknat med 4 % ränta.

Avverkningsintäkter

gallring2
Gallring

Låggallring

  • I första hand sparas beståndets högsta träd, härskande och medhärskande, med god kvalitet som har förutsättningar att producera kvalitetsstock.
  • Målet är att snabbt öka trädens diameter och att förkorta omloppstiden.
  • Risken för drivningsskador är mindre än vid höggallring.
  • Låggallring är lämplig som gallringsmetod i bestånd
    • där träden vuxit för tätt
    • med luckor och en ojämn spridning av träden
    • med flera kronskikt eller i blandskogar.

Avverkningsintäkter

gallring3
Gallring

Höggallring

  • Görs speciellt till förmån för medhärskande träd av god kvalitet som får ’fläska till sig’.
  • 50–100 härskande träd per hektar avverkas. Träd i dålig kondition och träd med dålig kvalitet avlägsnas. Beståndet gallras till gallringsmallens måltäthet.
  • Lönsammast när man kan avverka träd som nyss överskridit en värdetröskel och ökar stockutfallet i gallringen.
  • Ökar gallringsintäkterna och både antalet stockstammar och andelen stock som kan tas tillvara under omloppstiden.
  • Omloppstiden blir 10–20 år längre om målet är samma förnyelsediameter som vid låggallring.

Avverkningsintäkter

gallring4
Gallring

Avverkningsintäkternasnuvärde, €/ha, gran, friskmo, ränta 3%

Höggallring

  • Andra/tredje gallringen i skötta likåldriga bestånd.
  • Ökar gallringsintäkterna och antalet stockstammar och stockandelen under omloppstiden.
  • Omloppstiden blir 10–20 år längre om målet är samma förnyelsediameter som vid låggallring.

Gallring

Slutavverkning

Låggallring

Höggallring

Avverkningsintäkter

gallring5
Gallring

Nuvärde för avverkningsintäkter i granskog 2 %, 3 % och 4 % ränta

€/ha

Gallrad

omloppstid66 år,medeldiameter28,5 cm

Ogallrad

omloppstid95 år, medeldiameter26,2 cm

Avverkningsintäkter

f rsta gallring
Förstagallring
  • Första gallringen är viktig för skogens tillväxt och hälsa.
  • Kvarstående beståndets höjd 10–16 m beroende på trädslag och ståndort.
  • Täta, unga bestånd får uppskjutna kronor.
    • Lägre tillväxt, en del av träden självdör.
    • Risken för naturskador ökar (bl.a. snö, insekter, svampar).
  • Första gallringen kan även utföras som energivedsgallring.
  • Plantskogsvården får ändå inte försummas, även om målet är att producera energived.
    • Tillväxten och kvaliteten lider i oskötta bestånd.
    • Det är dyrt att avverka klena träd.

Avverkningsintäkter

energivedsgallring
Energivedsgallring

€/ha

Förstagallring/

Energivedsgallring

  • Större försäljnings-intäkter.
  • Högre pris för stocken om kvaliteten blir bättre.
  • Klenvirke kan tas tillvara.

Andragallring

Tredjegallring

Slutavverkning

Rotintäkter från gallringar och slutavverkning när energivedens rotpris är 5 €/m³ och kalkylräntan 3 %

Matti Siren, Metla

1 Torr mo, produktion av gagnvirke

2 Torr mo, kombinerad gagnvirkes- och energivedsproduktion

3 Frisk mo, produktion av gagnvirke

4 Frisk mo, kombinerad gagnvirkes- och energivedsproduktion

Avverkningsintäkter

f rnyelseavverkning
Förnyelseavverkning
  • När beståndet blir äldre sjunker tillväxten samtidigt som det bundna kapitalet växer  lägre avkastningsprocent.
  • Räkna. Ger en alternativ placering en högre avkastning än skogen?
  • En gammal skog är en dålig bank: Till sist äter rötan kapitalet.
  • Det lönar sig att låta ett bestånd med hög kvalitet växa sig grovt om man kan vänta sig ett högt pris för virket.
  • Goda fröår underlättar naturlig förnyelse.

Avverkningsintäkter

f rnyelsetidpunkt
Förnyelsetidpunkt

Tall, torrmo

Förnyelse rekommenderas när beståndets årliga relativa avkastning blir lägre än avkastningen på skogsägarens alternativa

investerings- eller placeringsobjekt.

Beståndetsvärde, €

Värdetillväxtprocent

Massavedblirtimmer

Värdetillväxtprocent

Beståndetsvärde, €

Beståndetsålder, år

Avverkningsintäkter

f rnyelsetidpunkt1
Förnyelsetidpunkt

Södra Finland, friskmo, tall

d1.3

1%

2%

När räntan växer blir den optimala omloppstiden kortare

3%

4%

Diametervidslutavverkning, i medeltal

5%

Ålder , år

Förnyelsetidpunkt

Avverkningsintäkter

f rnyelsetidpunkt2
Förnyelsetidpunkt

När räntekravet växer blir omloppstiden kortare

Tall, torrmo, 1 100 dd, låggallring

Relativlönsamhet, 1 = max

Omloppstiden och nettonuvärdet

Källa: Jari Hynynen, Metla.

Omloppstid, år

Avverkningsintäkter

uttag av energived p f rnyelseytor
Uttag av energivedpåförnyelseytor
  • I de flesta fall kan grot och stubbar tas ut på förnyelseytan.
  • Vid val av objekt är det skäl att följa skogsvårdsrekommendationerna.
  • Försnabbar vanligen förnyelsen.
  • Stubbrytning minskar eventuell risk för rotticka.
  • Färsk grot innehåller mycket näring, låt gärna torka på ytan.
  • Bortförande av näring har en liten inverkan på tillväxten, men bör beaktas på riskobjekt med näringsbrist eller näringsobalans.

Avverkningsintäkter

uttag av energived p f rnyelseytor1
Uttagav energivedpåförnyelseytor
  • Uttag av grot minskar kostnaderna för fläckupptagning och högläggning med 10–20 %. Maskinell plantering underlättas och kvaliteten blir bättre.
  • Uttag av grot och stubbrytning ökar det naturliga uppslaget av sly
    • minskat behov av kompletteringsplantering
    • ökat behov av slyröjning, 10–15 % kostnadsökning.
  • Näringsbortförsel har liten inverkan om skogsvårdsrekommendationerna följs.
  • Summa summarum förbättrar uttag av energived skogsbrukets lönsamhet på rätt valda objekt.

Avverkningsintäkter

kalhyggesfritt skogsbruk
Kalhyggesfrittskogsbruk
  • Baserar sig på plockhuggning (även luckhuggning).
  • Fullskiktade bestånd (träden har både olika ålder och storlek).
  • Viktigt med kalhyggesfritt skogsbruk:
    • Tillräcklig med ljus, så att plantor kan gro och överleva.
    • Glesa bestånd med lågt virkeskapital.
  • Lättare start om skogen redan är fullskiktad av naturen.
  • Övergångsfasen är en utmaning om utgångsläget är en likformig, enkelskiktad skog. Övergången kan ta flera årtionden i anspråk.
  • Ofta andra än ekonomiska motiv, till exempel önskan att bevara ett skogsbeklätt landskap.

Avverkningsintäkter

ekonomi i kalhyggesfritt skogsbruk
Ekonomi i kalhyggesfrittskogsbruk
  • Vanligen rätt god tillväxt
  • Tillväxtmodellerna ännu ofullständiga
  • Små investeringar (inga egentliga förnyelsearbeten, lite skötselarbete om allt lyckas).
  • Stockuttag i alla avverkningar.
  • Krävande avverkning som antagligen sänker rotpriset.
  • Jämna virkesintäkter.
  • Riskerna bör beaktas (bl.a. gräs, rotröta)

Avverkningsintäkter

skapa l nsamhet
Skapalönsamhet
  • Ta hjälp av skogsbruksplanen eller minskog.fi när beslut fattas.
  • Säkerställ skogens produktions-förmåga med skötsel och avverkningar vid rätt tid.
  • Följ med värdetillväxtprocenten och förnya vid lämplig tidpunkt.
  • Håll efter kostnaderna.
  • Gör lönsamma investeringar.
  • Låt inte satsningarna på skogs-förnyelsen rinna ut i sanden genom att försumma plantskogen!
  • Gallra i tid.
  • Spara inte på fel ställen, exempelvis markberedning och skogsodling.
  • Möjligheten till skatteavdrag räcker inte som motiv till anskaffningar.
  • För bok och följ upp ekonomin.