barn och ungas h lsa n.
Download
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
Barn och ungas hälsa PowerPoint Presentation
Download Presentation
Barn och ungas hälsa

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 60

Barn och ungas hälsa - PowerPoint PPT Presentation


  • 220 Views
  • Uploaded on

Barn och ungas hälsa. Carin Oldin Barnhälsovårdsöverläkare mars 2012. Barn i Sverige - 1/5 av befolkningen. Grundläggande hälsa och välfärd Barns levnadsvanor - jämlikt? Barn i relativ fattigdom – ökad risk för fysisk och psykisk ohälsa Barnets rättigheter i familjen?

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about 'Barn och ungas hälsa' - alair


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
barn och ungas h lsa

Barn och ungas hälsa

Carin Oldin

Barnhälsovårdsöverläkare

mars 2012

barn i sverige 1 5 av befolkningen
Barn i Sverige- 1/5 av befolkningen
  • Grundläggande hälsa och välfärd
  • Barns levnadsvanor - jämlikt?
    • Barn i relativ fattigdom – ökad risk för fysisk och psykisk ohälsa
  • Barnets rättigheter i familjen?
    • BO föräldrastödsmaterial
  • Barn och ungdomar från andra länder
slide3
Hur mår barnen i Sverige? Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige- nationell kartläggning 2011
  • Polisanmälning misstanke om barnmisshandel ökat
  • Barn skadats kroppsligt av misshandel inte ökat
  • Barn med kronisk sjd och funktionshinder
    • slagna dubbelt så ofta
  • Ökad benägenhet att anmäla från förskola, skola
    • vanvård och försummelse
  • 9 av 10 tycker inte att det är rätt att slå sina barn
hur m r de unga folkh lsoenk t ung 2011 grundskoleelever r 9
Hur mår de unga? Folkhälsoenkät Ung 2011- grundskoleelever år 9
  • Hälsa
    • Stress, irritation en gång/vecka 40-60%
    • Självskattad hälsa – flickor skattar sig lägre
  • Skola
    • 1 av 10 elever känner sig inte trygga i skolan
    • Lunch i skolmatsal 61-66%
  • Alkohol och tobak
    • Berusningsdruckit någon gång 26-31 %
    • Erbjudna köpa narkotika 12-16%
kvinnoh lsov rd barnh lsov rd och skolh lsov rd
Kvinnohälsovård, Barnhälsovård och Skolhälsovård

Förebyggande hälsa

i ett nötskal!

barnh lsov rdens m l
Barnhälsovårdens mål

Främja barnens hälsa, trygghet och utveckling

Genom att:

  • Stödja föräldrar
  • Upptäcka och förebygga fysiska och psykisk ohälsa hos barn
  • Upptäcka och förebygga risker för barn i närmiljö och samhälle
svensk barnh lsov rd h lsovinster utmaningar
Svensk barnhälsovårdHälsovinster/ Utmaningar

Barnadödlighet mycket låg

Barnolycksfall minskat

Dödlighet i hemmet av botbara sjukdomar har minskat

Vaccinationstäckning >95%

Långvariga sjukdomar/handikapp identifieras tidigt

--------

Svårt att klara behovsinriktade insatser

Brister i föräldrastöd

Avsaknad av effektiv samverkan

slide8

Neonatalavd.

Förlossning

BB

BB-hemvård

Barnkliniken

BUP

Barnhab

Barntandvård

Spec. MVC

Distriktsläkare

Barndistriktsläkare

MVC

BVC

Skolhälsovården

Socialtjänst

Förskola

Skola

Landsting

Familjecentral

+

Kommun

Kommun

f r ldrast d
Föräldrastöd
  • Barnhälsovård
    • Slutna grupper från MVC-BVC
    • Föräldrar vill ha mötesplats
  • Föräldrastöd i Sverige idag - vad, när och hur? 2008, ny utvärdering pågår
    • Grupper längre upp i åldrarna
    • Familjecentraler bra modell
    • Generellt föräldrastöd- stärka föräldraskap, utgå från det friska
    • Riktade grupper vid problematik
psykisk oh lsa
Psykisk ohälsa

Tvärprofessionella samverkansteam

för blivande och nyblivna

föräldrar med psykisk skörhet/sjukdom.

  • Basnivå - Familjecentralssamverkan
  • Övergripande samverkansteam
levnadsvanor
Levnadsvanor
  • Tobaksbruk
  • Riskbruk av alkohol
  • Ohälsosamma matvanor
  • Otillräcklig fysisk aktivitet

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsen 2011

unga elevh lsa
Unga - Elevhälsa
  • Psykisk ohälsa - samverkan viktig
  • Hälsofrämjande arbete
  • Vaccinationer
  • Enklare sjukvårdsinsatser
  • Riktade kontroller - syn, hörsel
  • Ny skollag 2010:800, 1 juli 2011
barn och ungdomar fr n andra l nder
Barn och ungdomar från andra länder

Landstingen har avgiftsfri hälso- och sjukvård för barn.

Barntandvård är också avgiftsfri för barn.

Alla flyktingbarn har rätt till kostnadsfri hälsoundersökning.

Syfte:

1. Bedöma om allvarlig ohälsa

2. Hindra spridning av allmänfarliga sjukdomar

3. Information till familjen.

barnkonventionen
Barnkonventionen

Kalmar

Artikel 24

Varje barn har rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård.

Artikel 2

Alla barn har samma rättigheter och lika värde.

Ingen får diskrimineras

Artikel 3

Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet.

Artikel 6

Varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas.

Artikel 12

Barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne.

barn och ungas h lsa kommande utmaningar
Barn och ungas hälsa- Kommande utmaningar
  • Jämlik vård?
  • Föräldrastöd
  • Psykisk ohälsa
  • Levnadsvanor

Prioritera prevention?

    • KHV-BHV-SHV
  • Barnets rätt - barnets röst?
slide18
De nya överlevarna

12 mars 2012

Margaretha Stenmarker, överläkare

neonatologi nyf ddhetsv rd
Neonatologi (Nyföddhetsvård)
  • I Europa 10 milj. överlevare (< v.36)
  • I Sverige överlever ca 200 barn/år (< v.27)

1960-talet – dödfödda

1970-talets början - 95 % dödlighet

2000-talets början – 95 % överlevnad

neonatologi hur kan vi f rklara denna framg ng
NeonatologiHur kan vi förklara denna framgång ?
  • Avancerad övervakning
  • Läkemedelsbehandling
  • Assisterad andning
  • Centraliserad vård
  • Teamets inställning
neonatologi komplikationer och sjukdomsrisk
NeonatologiKomplikationer och sjukdomsrisk ?
  • Syn – Hörsel – Lungor - Neurologiskt
  • Hjärtkärlsjuklighet - högt blodtryck,infarkt ?
  • Metabolt syndrom?
  • Undernäring – åldrandeprocessen?
  • Intellektuellt :

- 50 % normalutvecklade

- 25 % lätt-måttlig skada - 25 % svår skada

neonatologi sammanfattning
NeonatologiSammanfattning
  • Antalet överlevande barn har ökat
  • Andelen komplikationer har inte minskat
  • Andelen barn med funktionshinder har inte ökat
medf dda missbildningar
Medfödda Missbildningar
  • Hjärtmissbildningar
  • Missbildningar i mag-tarmkanalen
  • Metabola sjukdomar
hj rtmissbildningar
Hjärtmissbildningar
  • Antal: 750- 1000 barn/år i Sverige
  • Unga vuxna 25 000 – 30 000
  • Komplicerade 20 %, t.ex. enkammarhjärta
  • Komplikationer: hjärtsvikt, rytmrubbningar
  • Majoriteten mår bra!
magtarmkanalen outvecklade organ
MagtarmkanalenOutvecklade organ
  • Matstrupen: 30 barn/år
  • Vuxna 200-300 god livskvalitet
  • Komplikationer: Sväljfunktion (80 %)
  • Ändtarmen: 30 barn/år
  • Vuxna > 1000 livskvalitet(?)
  • Komplikationer: Inkontinens (10-85%)
metabola sjukdomar mnesoms ttningsrubbningar
Metabola sjukdomarÄmnesomsättningsrubbningar
  • Rubbningar i omsättning av små molekyler (aminosyror, fettsyror, kolhydrater)
  • Rubbningar i omsättning av stora molekyler (t.ex. gallsyror, kolesterol)
  • Defekter i kroppens energibildande organ
metabola sjukdomar mnesoms ttningsst rningar
Metabola sjukdomarÄmnesomsättningsstörningar

Sammanfattning

  • Screening vid 2 dygns ålder
  • Stor och heterogen grupp vuxna (!)
  • Diagnostiska möjligheter har ökat
  • Individuellt anpassad terapi/specialkost
  • Specialteam på universitetssjukhusen
transplantationer
Transplantationer
  • Njure
  • Lever
  • Allogen stamcellstransplantation
transplantationer barn
Transplantationer Barn
  • Sveriges första transplantationer

-Njure 1964 (>200 barn)

-Benmärg 1975 (barn1980) (> 900 barn)

-Lever 1984 (> 100 barn)

transplantationer barn1
TransplantationerBarn

Komplikationer – generella aspekter

  • Infektioner/Nutrition
  • Nedsatt njurfunktion
  • Hormonella rubbningar
  • Grå starr - synnedsättning
  • Livskvalitet/Fysisk funktion
  • Lymfomutveckling
slide32
Barnonkologi

En medicinsk revolution

Det hopplösa blev möjligt

barnonkologins utveckling
Barnonkologins utveckling
  • ”Finns det bot ?” →1970-talet
  • ”Bot till varje pris” →1990-talet
  • ”Bot till minsta möjliga pris” → 2000-talet
barnonkologi
Barnonkologi
  • Antal: 250-300 nya fall/år
  • 80 % överlever - vuxna 6000-7000 < 35 år
  • 30 års uppföljning (CCSS)

- 75 % sen biverkan (40% svår)

- 3 gånger ökad risk för tidig död

barnonkologi komplikationer
Barnonkologi Komplikationer
  • Hjärta – Kärl - Lungor – Njurar
  • Hormonreglering– hypofysfunktion
  • Ögon –Öron
  • Muskeloskeletala besvär – osteoporos
  • Neurokognitivt – koncentration, minne
  • Sekundär cancer
  • Förkortad livslängd
etiskt perspektiv g r vi f r mycket
Etiskt perspektivGör vi för mycket?
  • Livets slut i livets början?

barn – föräldrar- sjukvård - samhälle

  • Medicinsk frågeställning
    • Vad kan vi göra?
  • Etisk frågeställning
    • Vad bör vi göra av allt vi kan göra?
barnmedicinskt etiskt r d i syd st
Barnmedicinskt etiskt råd i Sydöst
  • Bildades 2008 på uppdrag av RMPG barn
  • Samtliga landsting representerade
  • Driver aktivt frågor t.ex. barnrätt,läkemedel
  • Stöd till professionen i enskilda ärenden
  • Utbildningssatsningar
barn idag vuxen i morgon
Barn idag – Vuxen i morgon
  • Fler barn överlever
  • Överlevnaden har ett pris
  • Vuxensjukvården berörs
  • Gränsöverskridande samarbete!
barn och ungdomsmedicinsk v rd

Barn- och ungdomsmedicinsk vård

Presentation för regionsjukvårdsnämnden

2012-03-15

Göran Oldaeus, överläkare

slide41
Våra kunder:

Patient/anhörig

slide42
Våra kunder:

Studerande

v ra profilomr den
Våra profilområden

Akuta infektionssjukdomar

Akutprocessen

Allergi

Barnkirurgi

Diabetes

Endokrinologi

Gastroenterologi

Hematologi och immunbristsjukdom

Kardiologi

Kroniska lungsjukdomar

Nefrologi

Neonatologi

Neurologi

Onkologi

Reumatologi

v rdformer
vårdformer
  • Sluten vård
  • Öppen vård
  • Dagsjukvård
  • hemsjukvård
slide46

Processteam - funktion

Patientgruppens vårdbehov och önskemål

Handläggning och förbättring

av medicinsk vård och

omvårdnad.

Processbeskrivning i

klinikens Guide

Mål – resultat

utvärdering – förbättringar

Samverkar –

skapar nätverk

Vårdriktlinjer

Metodutveckling

Sprider kunskap – baskunskap hos medarbetarna

Spjutspetskompetens

slide47

DepartmentofPediatricsin Jönköping

Satis-faction

Satis-faction

Pediatric receptionat a Primary care unit

Asthma team in a municipality

Knowledge

Functional health status

Functional health status

Common values

Agreement on measures/The Value compass/”Tools”

Clinicalstatus

Clinicalstatus

Costs

Costs

Needs

Processes

Outcomes

Microsystems on three levels in our system

chain

Information

barnkonventionen1
Barnkonventionen

Barn är man upp till 18 år

Barnperspektiv i alla beslut

Alla barns lika värde, artikel 2

Barnets bästa, artikel 3

Barn och unga ska tillåtas utvecklas i sin egen takt och från egna förutsättningar, artikel 6

Barn och unga ska ges möjlighet att uttrycka sina synpunkter i frågor som berör dem, artikel 12

v r region
Vår region
  • 205 000 barn
  • 5 barnkliniker (Linköping, Norrköping, Kalmar, Västervik, Jönköping)
  • Öppenvårdsmottagning: F-län 6, H län 1, E-län 1
  • Neonatal intensivvård Linköping, Jönköping
  • SAKNAR BARNKIRURGISK KLINIK
slide58

AUP exkl moms barn 3-17 år, år 2010 riket R03BA – glukokortikoider: 37 225 479kronor.

framtida f rdriktningar
Framtida färdriktningar
  • Fortsatt satsning på primärprevention via BHV/skolhälsovård i en sammanhållen barnhälsovård
  • Satsning på barnspecialister i öppenvård
  • Ge tillräckliga resurser för sluten vård
  • Utveckla hemsjukvård för barn
  • involvera barn/anhörig i beslut
  • Tillsammans med vuxenmedicin utveckla vård och överlämning i adolescensen
  • Fortsätta det goda regionala samarbetet