analys skogsbr nder r 2005 n.
Download
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
Analys skogsbränder år 2005 PowerPoint Presentation
Download Presentation
Analys skogsbränder år 2005

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 39

Analys skogsbränder år 2005 - PowerPoint PPT Presentation


  • 111 Views
  • Uploaded on

Analys skogsbränder år 2005. Övergripande förstudie rörande skogsbränder i FGHKMN län år 2005. En kort tillbakablick….

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about 'Analys skogsbränder år 2005' - wilmet


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
analys skogsbr nder r 2005

Analys skogsbränder år 2005

Övergripande förstudie rörande skogsbränder i FGHKMN län år 2005

en kort tillbakablick
En kort tillbakablick….

En mycket svår storm med orkanvindar vid kusterna och t o m orkanvindbyar i inlandet ställde till med stor förödelse i helgen,8-9 januari 2005. Södra och mellersta Götaland drabbades värst med sju dödsfall och som mest 415 000 hushåll utan ström och omkring 260 000 abonnenter utan fast telefoni under söndagsmorgonen.

I GUDRUNS fotspår följde....

hur p verkade gudrun skogsbr nderna
Hur påverkade GUDRUN skogsbränderna?
  • Mycket mer bränsle än normalt i skog och mark
  • Starkt begränsad framkomlighet – i vissa fall oframkomligt
  • Befarade omfattande skogsbränder såväl till yta som tid
  • Behov av ny teknik / taktik?
v gen fram till analysen
Vägen fram till analysen….

Ur detta föddes tankarna på att tillvarataga de erfarenheter och lärdomar vi drog under skogsbrands-säsongen år 2005.

Denna analysen är ett försök att dokumentera och föra vidare våra erfarenheter och lärdomar.

syftet
Syftet
  • Huvudsyftet med analysen är att påbörja datainsamling och analysera trender.
slide7
Mål
  • Skapa bättre beslutsstöd för skogsbrandsaktörer i syfte att underlätta insatser i olyckans fem skeenden

1. Förhindra olyckor

4.Genomföra räddnings-insatser

5. Vidta åtgärder efter olyckor

2. Skadebegränsande åtgärder innan olyckan

3. Förbereda räddningsinsats

Olycka

analysens uppl gg
Analysens upplägg
  • Datainsamling genom enkät-undersökning Länsstyrelsens försorg
  • Databearbetning i Excel
  • Djupintervjuer urvalda skogsbrand-insatser
  • Analys av trender och förslag till framtida analyser
os kerhetsfaktorer
Osäkerhetsfaktorer
  • Subjektiv bedömning
  • Skogsbrand eller ej?
  • Relevant eller ej?
  • Svarsfrekvens
  • Är allt redovisat?
  • GUDRUNS påverkan
  • Resursutnyttjande
  • Helikoptrar?
  • Skogsbrandflyg?
  • Eldningsförbud
  • Utfärdade?
  • - Tidpunkt för utfärdande?
  • Brandorsak
  • Mörkertal?
  • Osäkerhet bedömning?
  • Geografiska variationer
  • Väderleksvariationer
  • Brandrisk?
  • Torka / Nederbörd

Analysmässiga

avgränsningar

  • Topografiska variationer
v derleksutveckling
Väderleksutveckling
  • Väderutvecklingen Maj 2005

Maj blev en solfattig månad med mer regn än normalt i så gott som hela landet. Maj månad inleddes med stora variationer i temperaturen mellan dag och natt med lokal frost nattetid i södra Sverige. Mitten av maj blev vädret tillfälligt mer högtrycks-betonat med frost ganska allmänt följt av lite varmare men också ostadigare väder. I slutet av månaden blev det åter kyligare, särskilt i södra Sverige.

v derleksutveckling1
Väderleksutveckling
  • Väderutvecklingen Juni 2005

Så gott som hela landet fick svalare väder än normalt i juni.

Nederbördsmängderna blev över de normala i stora delar av landet men mindre nederbörd än normalt inträffade i västra Svealand och sydvästligaste Norrland liksom i delar av västra och sydligaste Götaland.

v derleksutveckling2
Väderleksutveckling
  • Väderutvecklingen Juli 2005

Julivädret blev varmare än normalt i hela landet tack vara värmeböljan under den första hälften av månaden.

Ett högtryck förstärktes över Sverige under månadens inledning med uppehåll och allt varmare väder. Svalare och betydligt ostadigare från månadens mittDen 15 blev det allmänt ostadigt i landet med de största regnmängderna i södra hälften av landet.

v derleksutveckling3
Väderleksutveckling
  • Väderutvecklingen Augusti 2005

Augusti månad blev varmare än normalt i hela landet. Augusti månad inleddes med ganska varmt väder och långsamt stigande temperaturer. I södra Sverige stannade värmen kvar men den 14 hade svalare luft nått även dit då det återigen blev ostadigare väder på många håll i landet. Under de sista dygnen fortsatte det svala vädret i hela landet.

summering v derlek sommaren r 2005
Summering väderlek Sommaren år 2005
  • Värmen kulminerade under första hälften av juli
  • Torkan kulminerade första hälften av juli
  • Första hälften av juli besannades farhågorna om besvärligt skogsbrandväder
skogsbr nders orsaker
Skogsbränders orsaker
  • Stor andel av orsakerna (42%) utgörs av okänd orsak – följer i princip riket
  • Öppen eld / Grillning utgör 18% av totala antalet bränder
  • Blixtnedslag står för 15%
  • Upparbetning av skog utgör en förvånansvärt låg andel (7%)
intressanta reflektioner
Intressanta reflektioner

Vilka informationsinsatser gav bäst resultat – hur använda detta i det skadeförebyggande arbetet

Brandriskvärdena bör analyseras närmare. Skall man gå på HBV eller FWI vid beslut om t ex eldningsförbud vid olika förhållanden?

Hur upprätthålla allmänhetens medvetenhet och vaksamhet avseende brandrisk i skog & mark?

Hur ser risken för brand ut i skog och mark de närmaste åren och hur arbeta förebyggande mot detta?

hur hanterade vi d br nderna
Hur hanterade vi då bränderna?
  • Erfarenheter hämtade från RäddSam-F erfarenhetsbank
  • Erfarenheter från djupintervjuer i RäddSam-F’s regi

1. Förhindra olyckor

4.Genomföra räddnings-insatser

5. Vidta åtgärder efter olyckor

2. Skadebegränsande åtgärder innan olyckan

3. Förbereda räddningsinsats

Olycka

erfarenheter flygresurser
Erfarenheter Flygresurser

Fastställande av taktisk grund-inriktning i ett tidigt skede är viktigt för effektiv insats

Snabbt insats av helikopter för vattenbombning begränsar utbredning i tid och yta

Bra sambandsmedel och övad personal viktigt för en effektiv samverkan

Lättare helikopter utmärkt för rekognosering under hela räddningsinsatsen

Använd besättnings-medlem som lednings-stöd i fältstab.

Skogsbrandflyg viktigt för såväl lokala insatser som ytövervakning

Tänk på kontinuiteten i insatsen – samverka med besättningen angående prognosen

Utnyttjande av värmekamera effektivt för lokalisering av front och lokala brandhärdar

Tänk på logistiken – anordna tankställe för att eliminera lång transportsträcka för tankning

Beställ både vattenbombande- och rekognoserande helikopter för maximal effekt

intressanta reflektioner1
Intressanta reflektioner

Kan TOW-siktet på Försvarets Hkp 9 användas för rekognosering?

Nationell resurs för skogsbrandsinsats? Operativt? Ledningsmässigt?

Blir vattenbombning effektivare med stöd av värmekamera?

Hur kan Hkp-buren värmekamera och GPS-positionering utnyttjas vid insats?

erfarenheter ledning
Erfarenheter Ledning

Ökad ledningskapacitet genom inkallande av bakre ledning i ett tidigt skede viktig för insatsen

RäddSam F organisation med länsövergripande RCB upplevs som ovärderlig inom RäddSam F

Älmhults RTJ fortlöpande information till kommun-ledning för att ”ha dem på banan” & utnyttja övriga förvaltningar i t ex logistik

LUPP och Kikaren effektiva ledningsstöd i lednings-arbetet i staben

I G-län blev LUPP’s enhets-register gemensamt resursnätverk för alla

Vid resurstilldelning av helikoptrar – koppla samman räddningsledarna / staberna för prioritering och samordning av insatserna

Utnyttjande av försvarets personal i staben skapar förutsättning för uthållighet

Ljungby RTJ vidtalade innan säsongen såväl operativa som ledningsresurser utanför länet

G-län upprättades rutiner för strategisk stab med personal från länets räddningstjänster

intressanta reflektioner2
Intressanta reflektioner

Hur kan kombination av värmekamera och GPS/GIS understödja ledningsarbetet?

Nationell resurs för skogsbrandsinsats Ledningsmässigt?

Vilka andra funktioner kan understödja ledning vid skogsbrand?

Nya beslutsstöd?

erfarenheter samverkan
Erfarenheter Samverkan

Händelser som GUDRUN initierar nätverk som kan utnyttjas för olika typer av insatser

Nätverken har skapat bättre förståelse för varandras problem och frågeställningar

Samverkan med media skapar fokus på t ex skogsbrandrisk vilket med största sannolikhet förebyggt flera bränder

Arbetsgrupper över organisationsgränser skapade personkännedom

Samverkansparterns från nya håll kom in t ex LRF , Skogsvårdsstyrelsen m fl

I t ex Älmhult genomfördes utbildning i skogsbrandbekämpning med hemvärnet innan skogsbrandsäsongen

Samverkan även inom skadeförebyggande området ger bra genomslag – man når ut

Privata initiativ togs t ex skotare med vattentank som medfördes till avverkningsområden

Länsstyrelsen har en viktig sammanhållande roll och utgör en viktig samverkansparter

intressanta reflektioner3
Intressanta reflektioner

Samverkansnätverk – hur utveckla dessa över organisations-gränser

Privata entreprenörers initiativ – hur ta tillvara dessa och samla / kommunicera dem?

Kan Försvarsmakten utnyttjas effektivare vid insats?

Kan länsstyrelse och räddningsverk utnyttjas effektivare vid insats?

n sta steg
Nästa steg…

Nästa steg i detta arbetet är att ta

fram en rapport där innehållet i

presentationen samt resultat ,

erfarenheter och tips från

djupintervjuerna redovisas.

Vi ber Er som har tips, erfarenheter eller

information Ni vill dela med Er att ta

kontakt med någon av oss:

kontaktpersoner
Kontaktpersoner
  • Håkan Helgesson

Stf Räddningschef

Räddningstjänsten Älmhult

  • Johan Nilsson

Brandingenjör

Räddningstjänsten Gislaved – Gnosjö

  • Gunnar Karlsson

Räddningstjänsthandläggare

Länsstyrelsen Kronoberg

skogsbrands songen r 2006 vad kan vi f rv nta oss
Skogsbrandsäsongen år 2006Vad kan vi förvänta oss?
  • Väderleken avgörande – blir det torrt och varmt?
  • Längre skogsbrandsäsong? Gräs- och skogsbrandsäsongen går ihop?
  • Mycket torrt lätt bränsle i skog och mark över stora ytor – vilka resurser kräver de? Klarar vi det?
  • Markberedning och manuell plantering – vilka risker medför detta?
ett avslutande ord
Ett avslutande ord…

”We must know that this is not the end ,

it’s not even the beginning of the end.

But it’s the end of the beginning”

Winston Churchill