1 / 56

Wikier och Wikipedia i Organisationen - A Crash Course

Communicare 2010 – Fördjupningsspår Kreativ PR. Wikier och Wikipedia i Organisationen - A Crash Course. Magnus.Eriksson@miun.se Mittuniversitet, Institutionen för Informationsteknik och medier (ITM) Avdelningen for Informations- och kommunikationssystem .

sylvie
Download Presentation

Wikier och Wikipedia i Organisationen - A Crash Course

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Communicare 2010 – FördjupningsspårKreativ PR Wikieroch Wikipedia iOrganisationen- A Crash Course Magnus.Eriksson@miun.se Mittuniversitet, Institutionen för Informationsteknik och medier (ITM) Avdelningen for Informations- och kommunikationssystem Text (men inte alla bilder) fritt tillgängliga under Creativecommons licens CC by-sa3.0

  2. Wikier och Wikipedia i organisationen • Funkar Wikipedia som källa? • Är det okej att skriva om sin egen organisation på Wikipedia? Vad kan man isåfall skriva? Och hur gör man? • Hur kan man använda en egen wiki i sin organisation som projektplats eller för att ersätta beslutsmöten?

  3. ”Jaha, du menarungefärsom Wikipedia” 16-årig bibliotekspraktikantnärbibliotekarienvisar e-versionenavEncyclopedia Britannica ochförklararvaddetär.

  4. ”Ja men vadärdetförskillnadmellan Wikipedia och Google då? Vemärdetsommatar in all information i Google? ” Professor, 50+, när jag försökteförklarabetydelsenavGooglesrankingformelförWikipediaspopularitet.

  5. Wiki (efter Wiki, hawaianskt ord för snabb), webbplats som snabbt och enkelt kan redigeras av många.

  6. En wiki är • Ettwebbpubliceringssystemellerweb content management system (web CMS), dvs: • Webbaseradredigering • Enkeltattredigera • Dokumenthistorik • Dessutomkaraktäreriseras en wiki avföljande: • Redigeringenfördröjsinteavgodkännandeförfaranden. • Enkelsökning • Enkellänkningmellanartiklar • Nyaanvändarestoppasvanligeninte • Wikikod

  7. som många kan redigera…

  8. … men oftaåterställsredigeringarna.

  9. Vanliga tillämpningar för wikier • Ordböcker och upplagsverk, exempelvis Wikipedia och andra wikiprojekt som drivs av Media Wikifoundation. • Projektsajt. • Underlättar beslutsgången och informationsflödet inom projektet, och kan ersätat möten. • Ger ”koncensusdemokrati”. Tillfälligt stabila versioner betraktas som accepterade av alla intresserade. • Community. • Blogg. • Lärplattform. • Verktyg för kollaborativt författande.

  10. Om Wikipedia • Frittochöppetuppslagsverk • Världensstörstaencyklopedi. • 250 språkversioner • Startadesav Jimmy Wales och Larry Sanger januari 2001 • 13 miljbesök per dag • Världens 6:e populärastesajt • 97% avWikipediaartiklarnarankassomtopp-tioav Google. En.wikipedia.org:Sv.wikipedia.org: 3 300 000 artiklar 357 500 artiklar 8000 nya/dag 200 nya/dag 67000 aktivaWikipedianer 700 aktivaWikipedianer Startadesjanuari 2001 Startadesmaj 2001

  11. Wikipedia växerforfarande

  12. Är Wikipedia en bra källa? 61 % avamerikanskajournalisteranvänder Wikipedia för research iarbetet. Undersökning vid George Washington universitets strategiska PR-program Risk förrundgång! Tillfälligtklotteroch vandalism vidareförmedlasiblandi media. “Rätt använd är Wikipedia en journalistisk guldgruva. … Den stora nyttan hos Wikipedia handlar om källor.” Lisa Bjerre, krönikör, Journalisten.se Vissauniversitetsläraretillåterinte Wikipedia ochandrauppslagsverksomkälla. Andrasägeratt man intefårbygga en uppsatsheltpåuppslagsverksomkällor.

  13. December 2005: Vetenskapligatidskriften Nature jämförde EB med engelskspråkiga Wikipedia 4 allvarligafeli EB och 4 allvarligafelien.wikipedia= jämntskägg Mindrefelsomfaktauppgifter, utelämnanden, missledandeformuleringar 162 ien.wikipedia 123 iEB Men kvalitetenvarierarmellanWikipediaartiklar. Svenskspråkiga Wikipedia harfortfarande en bit påväg. Kan man litapå Wikipedia?

  14. Klotteroch Vandalism Mediantidförattåterställaklotter: Mellan 3 och 15 minuterberoendepåstudie.

  15. Amerikansk journalist ochförfattare. Bl a redaktörpå USA Today 1982-1991. Vandalism: Fallet John Seigenthaler, Sr

  16. Vandalism upptäcktavvännen Victor S. Johnson, Jr. i September:"John Seigenthaler Sr. was the assistant to Attorney General Robert Kennedy in the early 1960's. For a brief time, he was thought to have been directly involved in the Kennedy assassinations of both John, and his brother, Bobby. Nothing was ever proven." Vandalism: FalletJohn Seigenthaler, Sr.

  17. Även:"John Seigenthaler moved to the Soviet Union in 1971, and returned to the United States in 1984. He started one of the country's largest public relations firms shortly thereafter." Vandalism: Fallet John Seigenthaler, Sr

  18. Stortredigeringsdjup. Mångatillförlitligakällor Inga varningsmallarsom: “Källabehövs” ”Denna artikel är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.” Utvaldaartiklar: Utmärktaartiklar Bra artiklar Rekommenderadeartiklar Vadutmärker en tillförlitligartikel?

  19. ExempelpåWikipediaartikel

  20. Exempel: RedigeringavWikikod

  21. Exempel: Versionshistorik

  22. Exempel: Diff

  23. November 2009: Ashberg “avslöjarpolitikernasWikipediamygel”. Wikipediaredigeringar med “politisksmutskastning” hade skettfrån IP-adressersomtillhörriksdagshuset. Januari 2007: Wikipediaadministratören Rick Jelliffeavslöjaratt Microsoft hade erbjudithomombetaltförattjusteraartiklaromderasöppnadokumentformat OOXML. December 2005: Adam Curry, tidigare VJ på MTV ochnumera internet-entreprenör, medgeratthanändratiinläggetom podcasting förattgehonomsjälvmeräraföratt ha utveckladtekniken, samtidigtsomhantonatned Kevin Marks. Curry bad senareomursäktiettblogginlägg. intressekonflikterpå Wikipedia

  24. Wikiscanner -bevakarändringari Wikipedia

  25. Wikier och Wikipedia i organisationen • Funkar Wikipedia som källa? • Är det okej att skriva om sin egen organisation på Wikipedia? Vad kan man isåfall skriva? Och hur gör man? • Hur kan man använda en egen wiki i sin organisation som projektplats eller för att ersätta beslutsmöten?

  26. Kan man skrivaom sin organisatioin? Somliga anser att man inte ska skriva om sig själv, sin organisation och andra alltför närstående ämnen. Ändå görs värdefulla bidrag av personer med intressekonflikt. En vanlig uppfattning på svenskspråkiga Wikipedia är att man är välkommen att skriva om sådana ämnen, om man kan skriva som om man inte hade intressekonflikt.Annars är man välkommen att skriva om andra ämnen istället. ?

  27. Konsekvenseravattinteskrivasakligt, ochavattinterespekterakonsensus • Radering • Blockering av konto eller IP-adress efter upprepade varningar och tillsägelser. • Kritik i media.

  28. Råd till författare med intressekonflikt • Välkommen, men.... • Var uppriktig om din intressekonflikt. • Be gärna någon utan intressekonflikt om hjälp att skriva. • Lägg aldrig in uppenbar reklam och reklamlänkar. • Undvik superlativ och värdeord, utan skriv torr sakprosa. • Radera inte kritik mot organisationen, i synnerhet inte källbelagd sådan. • Andra wikipediaförfattare uppmuntras att vara djärva - men inte den som har intressekonflikt. • Acceptans finns vanligen för att korrigera ickekontroversiella sakfel om sin arbetsplats eller organisation.

  29. Verifierbarhet. Frittochöppetinnehåll Wikipedia ärenbartettuppslagsverk. Skrivfrån neutral synpunkt. Etikett + Wikipedia haringaregler Wikipediasgrundprinciper 3 2 4 5 1

  30. 1. Verifierbarhet [källa behövs] • Uppge källhänvisningar. • Ingen originalforskning.

  31. 2. Frittinnehåll • Plagiera inte upphovsrättskyddat material.

  32. Öppetinnehåll "Wikea, uppslagsverket du bygger själv"

  33. En ny trend... Maj 2010: Bonnierssläpper 27 författarfotografierunder den fria licensen CC-BY-SA 3.0.

  34. copyleft-licenser Wikipedia användeGPDL (GNU Public Document License) till sommaren 2009. Sedan dessanvändscc by-sa 3.0 (Creative Commons Attribution-share alike version 3.0).

  35. Dela med digavdinabilder!

  36. Encyklipediskt relevanta artiklar: Passar i ett uppslagsverk Är av allmänintresse Är så tidsbeständiga att de kan underhållas. Teoretiska Uppfyller Wikipediasrelevanskriterier för området Inte en produktkatalog med prisuppgifter Inte en webblänklista. Inte enbart bruksanvisningar, ordboksartiklar, bakrecept, osv. 3. Wikipedia ärenbartettUppslagsverk

  37. Skriv även om konkurrenter och kritik av din organisation. Undvik reklam, värdeord och superlativ. Återspegla alla relevanta uppfattningar – inte bara en sanning – och visa vilken uppfattning som är etablerad t.ex. inom dagens forskningen. 4. Skrivfrån neutral synvinkel

  38. 5. Etikett • Utgåfrånattallahargodaavsikter. • Bästasättetattvinna en konfliktärattvarasaklig – ochletafram en källa. • Svärinteåtmeningsmotståndare. • Respekterakoncensusprocessenochlydtillsägelser. • Användintefleraidentiteteribedrägligtsyfte.

  39. Februri 2007: Detavslöjasatt Wikipedia-administratören “Essjay”, anställdpåWikiaavWikipediasgrundare Jimmy “Jimbo” Wales, harutgett sig förattvara “tenured professor in theology” på sin användarsida, men saknadehögreutbildning. Han hade lyckatsfå en forskaresredigeringarraderadeochforskarenblockerad. Bedrägligtbeteende: FalletEssjay

  40. ==Huvudrubrik== Huvudrubrik ===Underrubrik=== Underrubrik ''wiki'' wiki(kursiv stil) '''wiki'''wiki(fet stil) '''''wiki'''''wiki(fet och kursiv stil) Formatering Wikikod: Ger:

  41. Listor och indragning * Punktlista. ** Indragen punktlistan. # Numrerad lista. ## Indragen numrerad lista. : Indragen text. :: Mer indragen text. Wikikod: Ger: • Punktlista. • Indragen punktlista. • Numrerad lista. • Indragen numrerad lista. • Indragen text. • Mer indragen text.

  42. [[Wiki]] Wiki (länk till artikeln om Wiki) [[Wiki#Se även]] Wiki#Se även (länk till avsnittet ”Se även” i artikeln om Wiki) [[wiki]]er wikier (länk till artikeln Wiki) [[universitet|lärosäte]] lärosäte (länk till artikeln Universitet) Intrawikilänkar Wikikod: Ger:

  43. http://www.miun.se http://www.miun.se [http://www.miun.se Mittuniversitetet] Mittuniversitetet(extern länk till webbplats) Externalänkar Wikikod: Ger:

  44. <ref>Andersson, M, et al, [1] (Fotnot) "Boktitel", förlag, 2010</ref> ==Källor== Källor <references/> 1. ^ Andersson, M, et al, "Boktitel", förlag, 2010 Fotnoterochkällförteckning Wikikod: Ger:

  45. [[kategori:Mitthögskolan]] Kategori: Mitthögskolan (längst ned i artikeln) [[en:Mid Sweden University]] På andra språk English KategoriseringochInterwikilänkar Wikikod: Ger:

  46. Signera meddelanden i diskussion med fyra tilde. ~~~~ Tre tilde blir utan tid och datum. ~~~ Skriv under inläggpådiskussiossidor Wikikod: Ger: • Signera meddelanden i diskussion med fyra tilde. Mange01 27 maj 2010 kl. 10.02 (CEST) • Tre tilde blir utan tid och datum. Mange01

  47. Övrigawikierpå Wikimedia.org

  48. Kulturellaskillnadermellan wiki och CMS

  49. I vilken ände börjar man? • Enklast: Testa ett kommersiellt wikihotell (wikihosting service), exempelvis • Wikia*, • MindTouch • ZohoWiki • WetPaint • Alternativ: Installera en egen wikiserver, exempelvis med programvaran • MediaWiki* . Se svenskt kompendium http://www.iis.se/docs/Mediawiki.pdf . • PmWiki *) Samma programvara som Wikipedia använder. Jämförelse mellan wikier finns på www.Wikimatrix.org .

  50. Att tänka på innan man startar en wiki • Ska wikin vara läsbar och tillgänglig för alla i världen? • Ska den ha fritt och/eller öppet innehåll? • Passar det du har tänkt skriva om på Wikipedia? Isåfall kan det vara svårt att konkurrera med Wikipedia. • Kan wikin ligga på en kommersiellt wikihotell(t.ex. wikia.com)eller på en egen server (t.ex. med programvaran Mediawiki)? • Om egen Mediawikiserver: Behöver man installera tillägg (extensions) för fotnoter, avancerade mallar, mm? Gör det tidigt!Info om färdiga paket med Mediawiki+extensions+operativsystem finns på http://www.mediawiki.org/wiki/Software_bundles • Förväntas alla projektmedlemmar bidra lika mycket? • Finns risken att det rinner ut i sanden, och slutar med en rad halvfärdiga sidor, och gör det något?

More Related