Mot nya höjder! Kvalitetsredovisning för förskola och skola 2010 - PowerPoint PPT Presentation

sona
slide1 n.
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
Mot nya höjder! Kvalitetsredovisning för förskola och skola 2010 PowerPoint Presentation
Download Presentation
Mot nya höjder! Kvalitetsredovisning för förskola och skola 2010

play fullscreen
1 / 21
Download Presentation
Presentation Description
128 Views
Download Presentation

Mot nya höjder! Kvalitetsredovisning för förskola och skola 2010

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript

  1. Mot nya höjder! Kvalitetsredovisning för förskola och skola 2010

  2. Mot nya höjder! I vilken utsträckning gäller de starka sidorna och förbättringsområdena vår skola? Vad kan vi göra för att det ska bli ännu bättre? _ Mycket är bra i Nackas förskolor och skolor, och utvecklingsarbetet är intensivt på många områden. Andelen föräldrar och elever totalt som är nöjda har ökat för vart och ett av de sex år som kundundersökningen genomförts. Men det finns också områden som behöver utvecklas eller inte utvecklats i den takt som Utbildningsnämnden önskat.

  3. Från Utbildningsnämndens årsbokslut 2010 För flera mål har verksamheten inte nått upp till de målsättningar som Utbildningsnämnden fastställt. Att mål inte nåtts bör ses mot bakgrund av att ambitioner för utbildningen i Nacka är höga, vilket avspeglas i målnivåerna. Självfallet måste ribban sättas högt när visionen nu är Världens bästa skola!

  4. Förskola Starka sidor • Förbättringar sedan föregående år för flera nyckeltal som mäts i kundundersökningen. • Nacka i topp bland kommunerna i kundundersökningen när det gäller förskolan. • Allt fler förskolor har hög andel nöjda föräldrar. I år hade 85 procent av förskolorna minst 90 procent nöjda föräldrar.

  5. Förskola Starka sidor • Förskolornas kvalitetsredovisningar visar att verksamheten i allt högre grad utgår från ett barnperspektiv - barnen ses som unika och kompetenta. Barnens lärande är i fokus när förskolans miljöer planeras. • Utbudet av förskoleplatser har motsvarats av efterfrågan i varje kommundel under året, men situationen har varit problematisk under årets sista månad i en kommundel.


  6. Förskoleverksamhet Förbättringsområden • Andelen personal på förskolorna med pedagogisk högskoleutbildning fortsätter att vara alltför låg. Hösten 2010 var andelen 38 procent.

  7. Grundskoleutbildning Starka sidor • Meritvärdet för elever i skolår nio i grundskolan är mycket högt. • Skolorna arbetar mycket med att vidareutveckla verktyg som individuella utvecklingsplaner, skriftlig information om lärandet och åtgärdsprogram. • Många grundskolor förser varje elev med dator.

  8. Grundskoleutbildning Starka sidor • Fritidshemmen har ett nära samarbete med grundskolans lärare. Fritidshemmen har ofta särskilt ansvar för att stödja elevernas sociala utveckling. • Föräldrar med barn i särskola är ofta nöjda med verksamheten. Föräldrarna anser i högre grad än tidigare att lärandet dokumenteras och att lärarna låter barnet veta när han/hon lyckats bra.

  9. Grundskoleutbildning Förbättringsområden • Resultaten i nationellt prov i matematik i år 3 har förbättrats, men fortfarande är det 16 procent som inte når kravnivån i alla delprov. • Färre elever nådde målen i alla ämnen i år 9. Något färre blev behöriga till gymnasieskolan. • Färre elever är med och planerar. Nackas resultat är något under genomsnittet för kommunerna. Även när det gäller informationen om lärandet har föräldrars och elevers bedömning försämrats.

  10. Grundskoleutbildning Förbättringsområden • Åtgärdsprogrammen varierar i kvalitet enligt Kultur- och utbildningsenhetens bedömning. • Många elever i år 8 är inte nöjda med information och vägledning inför framtida utbildningsval, och det är långt till målnivån. Preliminära resultat från utvärderingen av satsningen på karriärutveckling pekar på att effekterna inte är de avsedda.

  11. Gymnasieutbildning Starka sidor • Betygspoängen för skolor i Nacka har ökat och ligger över målnivån. Flera gymnasieskolor visar i sina kvalitetsredovisningar hur de arbetar målmedvetet och aktivt för att förbättra elevernas resultat. • Fler elever än tidigare är nöjda med valmöjligheterna när de valde gymnasieutbildning. Valmöjligheterna kommer att öka ännu mer när Stockholms stad nu öppnar för elever från Nacka på natur- och samhällsvetenskapsprogram.

  12. Gymnasieutbildning Starka sidor • Nyckeltalen från kundundersökningen ligger över genomsnittet för kommunerna. • Andelen elever som fullföljer gymnasieskolan inom fyra år har ökat från 73 till 77 procent i skolor i Nacka. Även bland elever folkbokförda i Nacka har andelen ökat något och är 80 procent.

  13. Gymnasieutbildning Förbättringsområden • Elevernas möjlighet att påverka arbetssätten i gymnasieskolan når inte målnivån, och detsamma gäller informationen om lärandet. • Trots att fler elever fullföljt gymnasieskolan inom fyra år nås inte målnivån.

  14. Vuxenutbildning Starka sidor • Andelen elever som fullföljt kurs i vuxenutbildningen har ökat till 88 procent i grundläggande och 83 procent i gymnasial vuxenutbildning, vilket är klart över riksgenomsnittet. Flera skolor visar i sina kvalitetsredovisningar hur de arbetar för att fler elever ska fullfölja. • Långtgående individanpassning av kursuppläggning för att möta olika elevers behov.

  15. Vuxenutbildning Förbättringsområden • Resultaten i vuxenutbildningen når, trots förbättringar, inte upp till målnivåerna. • Elevernas bedömning av påverkansmöjligheter, information och vägledning inför kursval samt trygghet ligger relativt långt från målnivån i vuxenutbildningen. De flesta elever är dock nöjda med sin utbildning.

  16. Internationella jämförelser i PISA • Försämringar av svenska 15-åringars kunskaper inom bland annat matematik över tid och i jämförelse med andra länder. • Skillnaderna mellan flickors och pojkars resultat har ökat då pojkars resultat försämrats över tid. • Den sociala bakgrunden har fått allt större betydelse för en elevs resultat, och Sverige är numera genomsnittligt när det gäller likvärdighet. I vilken grad gäller dessa resultat också Nackas elever?

  17. Hur Sveriges utbildning kan bli mycket bra enligt McKinsey • Lärare öppnar upp klassrummen och släpper in såväl coachande kolleger som rektorer. • Ett systematiskt samarbete där lärare lär av varandra och särskilt framgångsrika lärare lyfts fram och används för att förbättra undervisningen. • Tydliga karriärvägar för lärare, lika klart definierade som för läkare eller jurister. • Rektorerna ägnar mer tid åt att utveckla undervisningen på sina skolor och får mer makt, tid, resurser och frihet att göra det – utan central detaljstyrning. Mycket av detta görs redan i Nacka – kan vi göra det ännu mer?

  18. Åtgärder för ökad måluppfyllelse Förskolors och skolors ansvar • Varje förskola och skola har ansvar för att utveckla sin verksamhet. • Utveckla särskilt barns och elevers inflytande i verksamheten och informationen om lärandet. • Implementera nya styrdokument – delta i Skolverkets konferenser.  

  19. Åtgärder för ökad måluppfyllelse Kommunens ansvar • Utvärdera förbättringsområden för dialog och utveckling, t ex utbildningen hos personalen i förskolan, resultaten i vuxenutbildningen samt satsningen på karriärutveckling.  • Utveckla nämndens satsning på forskning och utveckling för att öka professionens kunskaper på de förbättringsområden som identifierats här. • Se över hur det systematiska kvalitetsarbetet kan utvecklas och dokumenteras framöver.

  20. Åtgärder för ökad måluppfyllelse Kommunens ansvar • På några områden vill kommunen avvakta resultatet från Skolinspektionens granskning innan beslut om utvecklingsinsatser tas. • Fortsätt arbetet med att säkra en hög utbildningsnivå hos personalen inom förskolan, arbeta för ytterligare möjligheter till utbildning. • Se över mål och nyckeltal

  21. Åtgärder för ökad måluppfyllelse Frågor för regering, riksdag och skolmyndigheter • Stöd skolor i implementeringen av de nya nationella styrdokumenten • Utbilda tillräckligt med förskollärare och lärare • Forskning och metodutveckling på förbättringsområden.