skola 2011 n.
Download
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
Skola 2011 PowerPoint Presentation
Download Presentation
Skola 2011

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 102

Skola 2011 - PowerPoint PPT Presentation


  • 171 Views
  • Uploaded on

Skola 2011. Ett försök att skapa en känsla av sammanhang, förståelse, lust och utmaning. Min syn på hur vi fungerar. Världen finns oberoende av oss och det finns mekanismer i denna värld som påverkar oss på olika sätt.

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

Skola 2011


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
    Presentation Transcript
    1. Skola 2011 Ett försök att skapa en känsla av sammanhang, förståelse, lust och utmaning

    2. Min syn på hur vi fungerar • Världen finns oberoende av oss och det finns mekanismer i denna värld som påverkar oss på olika sätt. • Vi, var och en av oss, måste skapa oss bilder av HUR denna värld fungerar. Dessa våra bilder gör att vi handlar på ett visst sätt. • Att utvecklas innebär att vi skapar nya handlingsmönster SAMTIDIGT som vi ändrar på vår bild av HUR denna värld fungerar.

    3. Bakgrund

    4. Internationella studier

    5. Skolinspektionens granskning av matematikundervisningen i grundskola och gymnasieskola Grundskolan http://ncm.gu.se/media/ncm/forskning/kunskapsoversikt_ncm_ufm_gr.pdf Gymnasieskolan http://ncm.gu.se/media/ncm/forskning/kunskapsoversikt_ncm_ufm_gy.pdf

    6. Utdrag ur sammanfattning (s.48) Sammantaget ger detta en stark indikation på att när det gäller kompetensmålen verkar kursplanen ha en svag eller obefintlig styrning/vägledning för lärare som grupp, även om det finns undantag. Detta även om de flesta lärare personligen anser sig påverkas av kursplanen.

    7. Det tydligaste resultatet från analysen av klassrumsobservationerna är att procedurhantering är den klart vanligaste kompetensaktiviteten, särskilt i arbete med läroboksuppgifter. Den är också vanligare i skolår 4 – 9 än i skolår 1 – 3. • Stark positiv korrelation: läroboken och procedurhantering • Stark negativ korrelation: läroboken och övriga kompetenser. Inspektion i grundskolan

    8. Fundera på: Hur stor andel av lektionstiden tränar dina elever på procedurer? (För andra ämnen: utantill-kunskaper?)

    9. Flertalet lärare har otillräckliga kunskaper om kursplanen. • Kursplanen ger lärarna svag eller obefintlig vägledning. Ett skäl kan vara att kursplanen är svår att förstå och att skolorna lägger för lite tid på att diskutera hur undervisningen ska genomföras. Flertalet lärare litar istället på att läroboken tolkar kursplanen på ett rimligt sätt.

    10. Lärare gör det onödigt svårt för eleverna. • Enskilt arbete med mekaniskt räknande i läroboken dominerar lektionerna och gemensamma samtal om matematiska fenomen får för lite utrymme. • Det finns lärare som vill förenkla för eleverna och därför avstår från undervisning som tränar problemlösning och matematisk kreativitet. • Tyvärr får det motsatt effekt. Eleverna får sämre möjligheter att utveckla centrala förmågor vilket försvårar deras lärande på längre sikt.

    11. Elever får för lite utmaningar. • Alla elever får inte den utmaning som behövs för att de ska kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar. • Dessvärre förekommer det att lärare har förutfattade meningar om exempelvis elevers förutsättningar på vissa yrkesförberedande program. • Det finns exempel på undervisning som kan beskrivas som ”fördummande” och som leder till att eleverna får problem att förstå och använda matematik både nu och i framtiden.

    12. Fundera på: Har du någon gång bedrivit en undervisning som en utomstående skulle kunna beskriva som ”fördummande”? Vilka elever hade du då? Hur tänker du i så fall om att undervisningen blev sådan?

    13. Skillnad mellan resultat på prov och i slutbetyg. • På i stort sett samtliga skolor är betygsnivån i matematik högre än resultatet på det nationella provet. Skillnaden visar att det finns brister i skolans kvalitetssäkring av en rättvis och likvärdig bedömning och betygsättning.

    14. Jesper Boesen - NCM http://ncm.gu.se/media/mattebron/nationellmote/JesperBoesen070504.pdf (sid 15)

    15. Vad hittade du under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig? Att huvuddelen av de lärarkonstruerade proven testar algoritmiska kunskaper. (alltså procedurer)

    16. Det står i skarp kontrast mot det faktum att 80-90 procent av lärarna tycker att det nationella provet speglar styrdokumenten väl – men ändå så väljer man att testa helt andra resonemang i sina egna prov.

    17. Att lärarna öppet sa att de inte trodde att eleverna skulle klara av vissa resonemang. De medgav helt enkelt att även om de tyckte att kreativa resonemang var viktiga, så prioriterade de bort det.

    18. Boesen drar två slutsatser av det han noterat: • Många lärare saknar verktyg för att kunna konstruera prov som testar andra typer av färdigheter. • Lärarna tycker inte att målen är realistiska. http://www.skolporten.com/pdf/rikskonf_07_boesen.pdf http://ncm.gu.se/media/mattebron/nationellmote/JesperBoesen070504.pdf

    19. Fundera på: Känner du igen dig och dina kollegor i de resultat som Boesen för fram? Hur resonerar du när det gäller t.ex. förmåga att analysera för elever som du betraktar knappt når nivån Godkänt?

    20. Simrishamns kommuns situation

    21. Fundera på: Vilka förutfattade meningar har du om Skolenhet centrum 7-9, Nils Holgersson-skolan och Sophia skolan?

    22. Styrdokumenten– och deras roll

    23. Omfattningen av reformen • Ny skollag • Nya läroplaner i samtliga skolformer • Nya kursplaner i samtliga ämnen och kurser • Ny betygsskala • Betyg från åk 6 • Nya kriterier för betygen: Kunskapskrav • Ny lärarutbildning, ny rektorsutbildning Allt blir aktuellt för er i augusti 2011

    24. Nuvarande Nya

    25. Undervisning i skolan –ett spänningsfält Magnus Granberg, 2005

    26. Undervisningen i skolan –ett spänningsfält Politiskt samhälle Vetenskapssamhälle Lärarkollektiven

    27. Läroplaner i historien www.lararnashistoria.se

    28. Utdrag ur 1878 års normalplan ”Läraren är skolans själ. Skolan må vara aldrig så väl inrättad: hon må arbeta i de ståtligaste hus och vara aldrig så väl utrustad med material, hon bliver dock dålig om läraren är dålig”

    29. Normalplanen för folkskolan - 1900 ”Undervisningen ska i första rummet åsyfta att öva barnens förmåga att behandla praktiska uppgifter, vilkas lösning kräver klar uppfattning och eftertanke; och övningarna att bibringa dem nödig räknefärdighet få icke nedsjunka till en blott mekanisk sysslande med uträkning av vissa tal efter given regel och uppställning” Matematikundervisningen i Sverige för 100 år sedan, s. 26

    30. Nyare läroplaner… • Lgr – 62 • Lgr – 69 • Lgr – 80 • Lpo – 94 • Lgr – 11 • Den moderna svenska gymnasieskolans första läroplan kom 1970, sedan kom Lpf - 94. En ny kommer 2011. • Förskolan fick sin första läroplan 1998. Dessförinnan var det Socialstyrelsen som beslutade i frågor kring förskolan (som då hette daghem). Omarbetad version 2010.

    31. En jämförelse: Lgr80 – Lpo94 • Tolkning och konstruktioner av grafer i hela koordinatsystemet. • Teckning, förenkling och beräkning av uttryck. • Parentesuttryck, utbrytning av faktorer samt kvadreringsreglerna och konjugatregeln behandlas, dock med speciellt hänsynstagande till elevernas mognad, intresse och behov. • Ekvationer av första graden, även med obekanta i båda led samt med parenteser och bråktal. • Problemlösning med enkla ekvationer. • Linjära funktioner, speciellt sådana som anger proportionalitet. Linjära ekvationssystem och enkla andragradsekvationer, främst vid problemlösning och företrädesvis med grafisk lösning. Eleven utvecklar sin förmåga att förstå och använda – grundläggande algebraiska begrepp, uttryck, formler, ekvationer och olikheter – egenskaper hos några olika funktioner och motsvarande grafer.

    32. Betygssystemen genom tiderna Bokstäver – siffror – bokstäver – nya bokstäver • Absoluta betyg – Relativa betyg – Målrelaterade betyg

    33. De nya kursplanernaEx. matematik - en fråga om struktur

    34. Lpo-94 2.2 KUNSKAPER Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan skall bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra en grund för undervisningen. Lärarna skall sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former.

    35. Lgr-11 • 2.2 Kunskaper Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former.

    36. Lpo-94 Mål att uppnå i grundskolan Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola • behärskar grundläggande matematiskt tänkande och kan tillämpa det i vardagslivet,

    37. Lgr-11 Mål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,