Demokrati på skolgården och i klassrummet

1. Demokrati på skolgården och i klassrummet Dr. Lovisa Bergdahl Lektoripedagogik, Södertörnshögskola

2. Dagsaktuella debatter • Muslimska flickors bärande av slöja… • Sikhers bärande av turban… • Matregler och faste perioder för barn… • Undantag från sim- och sexundervisning… • Skolavslutningar i kyrkan… • Luciafirande i skolan och/eller i kyrkan…

3. NYC och London

4. NYC 9/11 & London 7/7 Post 9/11 och 7/7: • Europarådets utbildningsministrar gör religion till en egen fråga 2. Religiös fundamentalism och religiösa konflikter är det största hotet mot demokrati: ”Hur ska vi hantera religion?” 3. Utbildning är nyckeln till fred och samförstånd

5. Lpo/Lpf -94 Grundläggandevärden Detoffentligaskolväsendetvilarpådemokratinsgrund. Skollagen(1985:1100) slår fast att verksamheten i skolan skall utformas i överens-stämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö (1 kap. 2 §). Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, toleransochansvarstagande.

6. ModifieringiLgr 11: Grundläggandevärden Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, toleransochansvarstagande.

7. ”Värdegrunden” specificerar • Värden(gott, rätt, eftersträvansvärt) • frihet, jämlikhet, solidaritet(människolivetsokränkbarhet, allamänniskorslikavärde, individensfrihetochintegritet, solidaritet, jämlikhet) • Dygder(karaktärsdrag) • fostran till rättskänsla, generositet, toleransochansvarstagande

8. ”Skolornas arbete med demokrati och värdegrund” Skolorna behöver utveckla ett kritiskt förhållningssätt Skolorna behöver utveckla en helhetssyn på uppdraget(demokratiuppdraget och kunskapsuppdraget skiljs åt) Lärare förmår inte att ”ta” svåra etiska diskussioner Skolinspektionen 2012:9 • Demokratiarbetet är splittrat • De demokratiska kvaliteterna i undervisningen behöver stärkas • Elevernas inflytande och delaktighet behöver stärkas

9. Forskning: En Värdefull Skola (2011-2013) Ensidigt fokus på metodfrågan Värdegrundsarbetet reduceras till enskilda dagar, ex. ”likabehandlingsdagar” eller ”värdegrundsdagar” • Externt konsulterade intressenter (RFSL, Friends, SET-utbildning, SkolKomet(KOmmunikationsMETod), Lions Quest anlitas i ökande utsträckning

10. Vad är demokrati i skolan? “Skolan skavilapå “demokratinsgrund” Skolan ärinte en riksdag…Vadärdemokrati? Vadärdemokratiiskolan? Vadär “detdemokratiska” idemokratin?

11. Utbildning och demokrati ”Skolan är det moderna samhällets motor” Vilken slags människa vill vi ha/fostra? Utbildning för demokrati: förbereda • A. kunskap – lära om demokrati • B. demokratiska färdigheter • C. demokratisk inställning – värderingar/värden Utbildning genom demokrati: träna • A. Delaktighet och deltagande (elevdemokrati) • B. Elevaktiva arbetssätt

12. ”Sweden is a liberal democracy” består av två delvis motstridiga traditioner • Liberalism – rötter i 1700-talets upplysning. I grunden moralisk, vilar på liberala värden, individualistiskt fokus. • Demokrati – rötter i antikens Grekland. ’Demos’ (folk) + ’cratos’ (kraft). I grunden politisk, betonar folkets möjlighet att förhandla.

13. Frågor 1. Är ”demokrati” något vi ”har” eller ”gör”? 2. Vad betyder demokrati på skolgården och i klassrummet? • elevinflytande i styrelser/organ? • delaktighet i lektionsplaneringen? • rätten att få uttrycka sin åsikt? 3. Är demokratiarbetet fokuserat på att befästa vissa värden eller skapa utrymme för förhandling/omförhandling?

14. Demokrati på skolgården … Ärnågot vi gör (ellerintegör!) DemokratisomhandlingDemokratilevsochhållslevandegenomliberalism & demokratiisamspel! … Demokrati(iskolan) är“attskapaförutsättningarförmänniskoratthandla” (Biesta 2006)

15. utgångspunkter • Demokrati“finns” inte • Demokratilevs (ellerlevsinte) • Påliberalavärdenvilar den svenskademokratin… “Demokratiskavärden” finnsinte! • ”Vi delar världen, inte värden” (Hannah Arendt) • Pedagogens uppdrag: att överföra vissa värden och att tillåta att deras innehåll omförhandlas!

16. Läroplanens paradoxer • Fostra till frihet? • Fostransomdisciplinering • Frihetsombefrielsefrånauktoritet, “individensfrihetochintegritet” • Fostratill tolerans? • De intolerantaskaintetolereras? • “Fostrabort” icke-tolerans Vadbetydertolerans? Hurrelaterar vi tolerans till frihet?

17. Vad är frihet? • valfrihet? b. Individens fri- och rättigheter? (frihet från och frihet till) • underordnande? (under Guds/Allahs vilja?) Ex. niqab: Den demokratiska traditionen: inte en kollision mellan frihet och ofrihet utan en diskussion om olika uppfattningar om vad frihet är.

18. Genrekunskap Vadför slags text ärläroplanens text? • En läroplanär en politisktext • En läroplenär en “strävanstext” • En läroplanärinteen pedagogiskellerdidaktisktext • En pedagogärinte en politiker • En politikerärinte en pedagog

19. Nya utgångspunkter • … ovetskap (en avlärandeprocess) • Vi vet inte vad demokrati är • Vi vet inte vad religion är Ex. Nietzsche: ”Bara det som inte har någon historia kan definieras” (historiskt kontingent) Gör demokrati till en fråga för utbildning! 2. … med människan i centrum! Hon förenar teoretiska gränser och konkretiserar debatten 3. … därolikhetärnågotannatänolikheter

20. ”Värdegrunden”- hjälp eller stjälp? • Varföribestämd form (värdegrunden)? • En önskelista? • Ettdokumentomdet vi tyckerom? • Ettsättattlösamångfalds”problemen”? • En ersättningförreligionen?

21. Till slut • Olikheter och konflikter är tecken på något viktigt- det vi anser vara värt att kämpa för… ”De små gesternas pedagogik” Det största hotet är vår egen maktlöshet… De små sakerna gör ofta störst skillnad!