barns behov i centrum bbic l.
Download
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
Barns Behov i Centrum (BBIC) PowerPoint Presentation
Download Presentation
Barns Behov i Centrum (BBIC)

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 75

Barns Behov i Centrum (BBIC) - PowerPoint PPT Presentation


  • 400 Views
  • Uploaded on

Barns Behov i Centrum (BBIC). ett system för u tredning , planering och uppföljning av barn och unga i den sociala barnavården. Barns Behov i Centrum (BBIC). fördjupningsutbildning i uppföljning av insatser för barn och unga i den sociala barnavården. Dagens upplägg. Inledning

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about 'Barns Behov i Centrum (BBIC)' - emily


Download Now An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
barns behov i centrum bbic
Barns Behov i Centrum (BBIC)
  • ett system för
  • utredning, planering och uppföljning
  • av barn och unga
  • i den sociala barnavården
barns behov i centrum bbic2
Barns Behov i Centrum (BBIC)
  • fördjupningsutbildning i
  • uppföljning av insatser för barn och unga
  • i den sociala barnavården
dagens uppl gg
Dagens upplägg
  • Inledning
  • Erfarenheter
  • Barns deltagande
  • Uppföljningsprocessen
  • Förberedelser
  • Formulär
  • Mötets genomförande
  • Rollspel
  • Slutdiskussion
socialstyrelsen statistik 2006 barn och unga insatser r 2006 2007 9
Socialstyrelsen statistik 2006(Barn och unga-insatser år 2006 (2007:9)
  • 20 700 barn hade heldygnsinsats under år 2006
  • 1 nov 2006 fanns det 14 900 placerade barn (varav drygt 10 000 placerade i enlighet med SoL)
  • Familjehemsplacering är den vanligaste vårdformen,

80% av barnen som placerades jml SoL samt

65 % av barnen som placerades jml LVU placerades i familjehem

dartingtonprojektet sos rapport 2000 2
Dartingtonprojektet(SOS-rapport 2000:2)
  • Hälsoproblem - det mest förvånande
  • Skolproblem
  • Relationsproblem
  • Problem när det gäller identitet och känslomässig utveckling
slide7

Fosterbarn som unga vuxna – en översikt av resultat från några nationella registerstudier - Bo Vinnerljung (Socialmedicinsk tidskrift 2006;83:23-35)

I jämförelse med jämnåriga som inte fått socialtjänstinsatser

har fosterbarn höga överrisker för att

  • gå ut i vuxenlivet som lågutbildade
  • vårdas på sjukhus för suicidförsök eller med psykiatrisk diagnos i unga vuxna år eller under tonåren
  • själva bli föräldrar i tonåren
  • minst en biologisk förälder har dött innan barnet blivit myndig
l nsstyrelserna socialtj nsten och barnen granskning av sociala barn och ungdomsv rden 2006 2007
LänsstyrelsernaSocialtjänsten och barnen granskning av sociala barn- och ungdomsvården 2006-2007

128 verksamhetstillsyner av socialtjänstens utredningar och uppföljningar av familjehemsvård

l nsstyrelserna socialtj nsten och barnen granskning av sociala barn och ungdomsv rden 2006 20079
LänsstyrelsernaSocialtjänsten och barnen granskning av sociala barn- och ungdomsvården 2006-2007
  • Barnutredningarnas kvalitet har förbättrats
  • Socialtjänsten har utvecklat kompetens i att tala med barn
  • Nämnderna gör grundligare bedömningar av vad barn behöver
  • Det finns en del goda exempel på kommuner som följer lagens intentioner, arbetar med barn och föräldrars delaktighet i vården, allsidiga uppföljningar och har barnvänliga organisationer
l nsstyrelsernas iakttagelser utredning och v rdplan
Länsstyrelsernas iakttagelser:utredning och vårdplan
  • Ibland saknades familjehemsutredningar helt
  • De utredningar som fanns var av varierande kvalitet och dåligt matchade mot det specifika barnet
  • Placeringar i jourhem under lång tid
  • Vårdplaner var ibland ofullständiga eller saknades helt
  • Vårdplanerna gav inte ett tillräckligt underlag för en systematisk uppföljning av vården
  • Flera länsstyrelser uppgav att barnen och förädlarna behöver göras mer delaktiga i arbetet med planeringen av vården
l nsstyrelsernas iakttagelser socialtj nstens bes k
Länsstyrelsernas iakttagelser:socialtjänstens besök
  • Ingen självklarhet att barnen får regelbundna besök och enskilda samtal med sin socialsekreterare
  • Det finns goda exempel på kommuner där socialtjänsten träffar barnen mer än vad som föreskrivs
  • Nästan samtliga Länsstyrelser konstaterat att uppföljningarna är osystematiska och formlösa
l nsstyrelsernas iakttagelser behov
Länsstyrelsernas iakttagelser:behov
  • Innehållet i uppföljningarna är varierat och saknar struktur som säkerställer att barnets alla behov tillgodoses
  • Socialtjänsten pratar mycket om umgänget med föräldrarna men inte om hälsa och skola
  • Flera familjehem berättar att barnen hade stora problem när de placerades som inte uppmärksammades av socialtjänsten
  • I flera kommuner används BBIC vid uppföljningar av barn i familjehem vilket medför att barnens alla behov blir uppmärksammade
l nsstyrelsernas iakttagelser verv ganden och v rdnads verflyttningar g rs inte alltid
Länsstyrelsernas iakttagelser:överväganden och vårdnadsöverflyttningar görs inte alltid
  • Inte alla kommuner gör regelbundna överväganden och inte heller på annat sätt följer vården
  • Majoriteten av länsstyrelserna har sett att kommunerna inte dokumenterat särskilda överväganden om överflyttning av vårdnad
utvecklingsomr de
Utvecklingsområde…
  • Det behövs kriterier för bedömning av familjehem
  • Från den 1 april 2008 infördes krav på genomförandeplaner som, om det får genomslag, kan ge struktur för att följa barnets vård
  • En systematisk uppföljning behövs för att säkerställa att barn kompenseras för behov som han eller hon inte tidigare fått tillgodosedda
  • Från den 1 april infördes en bestämmelse i socialtjänstlagen att barn inte får vara placerade i jourhem längre tid än två månader från att utredningen avslutades
utveckling p g r l gesrapport ifo 2007 socialstyrelsen
Utveckling pågår….(Lägesrapport IFO 2007-socialstyrelsen)
  • Varje barn som placeras i heldygnsvård-obligatorisk undersökning av somatisk och psykisk hälsa (pågående diskussion bl a i Örebro)
  • Förbättra skolresultaten för placerade barn- låg- och mellanstadiet, skolpsykologisk och pedagogisk utredning. Systematiskt konstruera ett individuellt stöd till barnet, familjehemmet och barnets skola

(Helsingborg samt IMS)

slide17

Barns erfarenheter av att delta i uppföljningsmöten - England

  • Barn uppfattar att deras deltagande är viktigt
  • De finner ofta att deras erfarenheter är obekväma och är skeptiska till vilket värde erfarenheterna ges
  • De känner sig dåligt förberedda inför deltagande på möten, de vet inte vilka som ska delta, vad som ska diskuteras, vad som ska hända efteråt, när och hur man ska prata, hur de ska säga vad de verkligen tänker, särskilt när det rör personer som är närvarande i rummet
  • Barn känner att man lyssnar på dem men det som de säger har liten effekt på resultatet
sverige barns erfarenheter av uppf ljningsm ten bodil rasmusson ulf hyv nen och lina mellberg
SverigeBarns erfarenheter av uppföljningsmöten(Bodil Rasmusson, Ulf Hyvönen och Lina Mellberg)
  • Barn hade olika motiv för att delta:

-för att framföra sina önskemål

-för att lyssna

-för att få besked om viktiga frågor

-för att vuxna ville det

  • Oavsett hur barnen uppfattade mötena ville ingen avstå från att gå dit
slide20
”Barn kan ha något viktigt att lära av demokratiska beslutsprocesser, även av det som är utmanande och svårt.” (B Rasmusson, U Hyvönen, L Mellberg)
barns erfarenheter av uppf ljningsm ten sverige bodil rasmusson ulf hyv nen och lina mellberg
Barns erfarenheter av uppföljningsmöten- Sverige(Bodil Rasmusson, Ulf Hyvönen och Lina Mellberg)
  • Uppföljningsmöten bra för vissa men inte för andra
  • En del barn är bekväma med att ha huvudroll, andra kände sig underlägsna, frustrerade utifrån t ex egen osäkerhet, känsloladdade relationer eller bristande stöd och respekt
  • Viktigt att ”rätt” personer deltog
  • För att känna trygghet på mötet viktigt att känna förtroende för t ex socialsekreteraren
barns erfarenheter av uppf ljningsm ten sverige bodil rasmusson ulf hyv nen och lina mellberg22
Barns erfarenheter av uppföljningsmöten- Sverige(Bodil Rasmusson, Ulf Hyvönen och Lina Mellberg)
  • Formulären - barnen tycktes inte fästa så stor vikt vid dem
  • Garanti för regelbunden uppföljning
  • Förståelse för sammanhanget - grundläggande förutsättning för att uppleva delaktighet och kunna delta i planering och beslutsfattande
  • Genom formaliteter t ex fylla i formulär, upprätta dagordning, avtala tider, bestämma vem som skulle delta skapades möjligheter för barnens delaktighet och medbestämmande
barns erfarenheter av uppf ljningsm ten sverige bodil rasmusson ulf hyv nen och lina mellberg23
Barns erfarenheter av uppföljningsmöten- Sverige(Bodil Rasmusson, Ulf Hyvönen och Lina Mellberg)
  • Flera barn påverkade vilka frågor som berördes och vilka som skulle delta på mötet
  • Det blev tydligt för barnet vilka som finns till hands
  • Vem som ska delta - känslig fråga
  • Stödperson med på mötet kan betyda mycket för barnet
  • Bra med ordförande t ex sätta stopp för alltför känsliga och konfliktladdade diskussioner och föra mötet vidare, hålla ordning, fördela ordet
  • Gav barnet någon form av kontroll över sin situation
  • Målet är att barnet (som vuxen) känner att uppföljningen har skett på ett bra sätt
slide24
Ordförandens erfarenheter av uppföljningsmöten- Sverige(Bodil Rasmusson, Ulf Hyvönen och Lina Mellberg)
  • Viktigt med ett bra och förtroendefullt samarbete med socialsekreteraren
  • Viktigt att prata med ”vanliga ord” så att mötet blir begripligt för deltagarna
  • För barnens del kan det behövas en viss ”inskolning” i mötesformen. Ju fler möten man har desto lättare för att komma till tals och förstå sina möjligheter
slide25

”Det går lätt att tänka sig att planerings - och uppföljningsprocesser som präglas av tydlighet och goda samarbetsrelationer, kan bidra till barnets utveckling på ett positivt sätt.”

barn har r tt att delta och ha inflytande professionella r ansvariga f r att underl tta detta

Barn har rätt att delta och ha inflytande – professionella är ansvariga för att underlätta detta!

varf r r deltagande viktigt
Varför är deltagande viktigt?

För att:

  • upprätthålla barns rättigheter, barn är medborgare och serviceanvändare och har samma grundläggande rättigheter som andra människor
  • leva upp till det legala ansvaret i FN:s konvention om barnets rättigheter och Socialtjänstlagen
  • förbättra insatser och service, att involvera barn kan göra behov av insatser synliga och behov av förändringar kan definieras
  • förbättra beslutsfattandet, deltagande leder till mer precisa, mer relevanta beslut och insatser
forts ttning varf r deltagande r viktigt
Fortsättning varför deltagande är viktigt

För att:

  • förbättra den demokratiska processen, barn som ges möjlighet att delta i beslut som rör dem själva kan också tänka sig att aktivt delta i samhällslivet i framtiden
  • förbättra barns skydd. Barnets deltagande i samtal/möten underlättar och förbättrar socialsekreterarens möjlighet att upptäcka och hjälpa barn som far illa
  • förbättra barnets möjligheter att utvecklas i sin förmåga i att delta i debatter, kommunicera och delta i beslutsfattande.
  • stärka och bygga upp barnets självförtroende, ett effektivt, positivt deltagande stärker barnets självkänsla och tro på sig själva
slide30
Utöver ideologiska och legala skäl för att lyssna på och ge röst åt barn i familjehem(enligt Robbie Gilligan 2002)
  • Pragmatiska skäl: om barn blir lyssnade på och får sina synpunkter genuint beaktade blir planer bättre och mer hållbara
  • Terapeutiska skäl: om barn involveras i att påverka sitt eget öde underlättar det deras återhämtning från svårigheter, ökar självkänslan och den egna kompetensen
  • Etiska skäl: delaktighet reducerar maktobalansen mellan barn och vuxna och negativa följder därav
  • Filosofiska skäl: om man värdesätter barns välfärd och intressen måste man också värdesätta deras synpunkter och röst
barnets deltagande i olika sammanhang
Barnets deltagande i olika sammanhang
  • i utredning
  • i planering av insatser
  • i uppföljning
  • i nätverksmöten, familjerådslag m m
slide32

Samtal med barn är i hög grad till för barnet självt här och nu – för att förstå och bringa mening i sin tillvaro.

Samtal med barn är en möjlighet för vuxna att göra sig en bild av barnet och dess situation.

barns delaktighet f rb ttras n r vuxna
Barns delaktighet förbättras när vuxna:
  • informerar barnet - för att aktivt kunna delta måste barnet få information om processen som pågår.
  • konsulterar barnet – i bästa fall är konsultationen en kontinuerlig dialog. Barns möjligheter att uttrycka sina känslor ökar när de ges relevanta verktyg som underlättar samtalen.
  • förbereder barnet - det starkaste budskapet från barnen, de måste vara väl förberedda på mötet!
forts ttning barns delaktighet
Fortsättning Barns delaktighet
  • tar hänsyn till barnets agenda – de professionella måste vara flexibla i valet av tidpunkt för möte.
  • tar hänsyn till barnets val av plats – vilka hänsyn måste de professionella ta för att barnet ska känna sig komfortabelt?
  • tar hänsyn till barnets särskilda, individuella behov – behöver barnet hjälp av någon för att kunna uttrycka sin uppfattning?
forts ttning barns delaktighet35
Fortsättning Barns delaktighet
  • Tänk om/tänk nytt när det gäller mötesstil och sätt att ha möte – vilket syfte har mötet?
  • Behandla barnet med respekt - barn berättar att de känner sig ignorerade, uttråkade och att man pratar som om de inte var närvarande. Mötesordföranden har här en viktig funktion att fylla.
  • Ge feedback till barnet – barn uttrycker att de får ångest för vad som händer efter mötet/samtalet.
intressemots ttningar dilemman f r socialtj nsten
Barnets rätt

Barnets rätt att föra sin talan och uttrycka sin vilja

Barnets rätt att bli bemött som en egen individ

Barnets eventuella önskan om sekretess

Barnets eventuella önskan om enskilda samtal

Föräldrarnas rätt och ansvar för sina barn

Barnets rätt att slippa ta ansvar för svåra beslut

Barnets beroende av sina närmaste och lojalitet med föräldrarna

Socialsekreterarens skyldighet att meddela vad som framkommit i samtalet

Behovet av att vårdnadshavaren kan vara med i samtalet för att kunna ta sitt ansvar för hur barnet mår och har det

Intressemotsättningar - dilemman för socialtjänsten
forts ttning dilemman
Socialsekreterarens skyldighet att göra barnet delaktigt

Socialsekreterarens önskan att hjälpa barnet

Socialsekreterarens önskan att samarbeta med föräldrarna

Synen på barnet som kompetent

Barnets oförmåga eller rädsla för att berätta

Barnets eventuella uppfattning om samtaletsom ett straff

Barnets möjliga upplevelse av svek om socialsekreteraren samarbetar med personer som försummat eller förgripit sig på barnet

Synen på barnet som i behov av skydd

Fortsättning dilemman
subjekts och objektsyn
Subjekts- och objektsyn
  • Subjekt – rättighetsperspektiv, ser barnet som medborgare
  • Objekt - omsorgsperspektiv, synliggör maktrelationen mellan omsorgsgivare och mottagare
barnet som subjekt och akt r titti mattsson
Barnet som subjekt och aktörTitti Mattsson
  • Rättssystemet är tydligt i sitt budskap att barn ska betraktas som ett subjekt, med gradvis stigande möjlighet att kunna agera i samband med frågor som rör henne eller honom personligen.
  • Barnet ska betraktas som subjekt med fullt människovärde och med egna kunskaper och erfarenheter.
  • Barnet ska betraktas som en individ med handlingsförmåga och med gradvis stigande rätt att få påverka sitt liv. Denna syn på barnet ska råda i relationer mellan barn och offentliga organ, (socialnämnd, domstol), halvoffentliga organ, (familjehem), och i det privata förhållandet mellan barn och vårdnadshavare.
forts ttning titti mattsson
fortsättning…..Titti Mattsson
  • Lagstiftarens krav på att man ska se barn som subjekt och aktör innebär att man ska beakta barns specifika behov och intressen vid beslut som rör barnet. Det är inte tillräckligt att acceptera allmänna föreställningar om vad som skulle vara bra för barn i en viss ålder eller av ett visst kön. Det skulle vara att betrakta barnet som ett objekt för vuxnas handlande.
roger harts stege f r deltagande 1997

8. Beslutsfattande initierat av barn, delat med vuxna

7. initierat och styrt av barn

6. Beslutsfattande initierat av vuxna, delat med barn

5. Konsulterad och informerad

4. Anvisad, men informerad

3. Symbol

2. Dekoration

1. Manipulation

Roger Harts stege för deltagande (1997)
roger harts stege f r deltagande 199744
Roger Harts stege för deltagande (1997)

De första tre stegen, inget deltagande:

  • Manipulation, barn deltar i ett sammanhang utan att veta vad det går ut på.
  • Dekoration, politikern som lyfter upp ett barn under ett valmöte.
  • Symbolvärde, barnet bjuds in i ett sammanhang för att det ger ett bra intryck utåt sett. Under skenet av att barnet ska få bli delaktigt tas det inte på allvar och får inget inflytande.
roger harts stege f r deltagande 199745
Roger Harts stege för deltagande (1997)

Viss delaktighet:

  • Anvisad men informerad. Barnet blir informerat om vad saken gäller men det omfattar inget aktörskap i beslutsprocessen.

5.Konsulterad och informerad. Barnet får utrymme att yttra sig. Delaktigheten begränsas av att de vuxna har initierat situationen och tar besluten.

roger harts stege f r deltagande 199746
Roger Harts stege för deltagande (1997)

Delaktighet i någon form:

6.Beslutsfattande initierat av vuxna, delat med barn. Initiativet är de vuxnas men barnet får delta i beslutet.

7.Initierat och styrt av barn. Barnet har utrymme att ta initiativ och fatta beslut.

8.Beslutsfattande initierat av barn, delat med vuxna. Barn kan ta initiativ och besluten fattas, som för medborgare i allmänhet, tillsammans med andra.

dahlstrand 2004 s 53 refererar till hart s modell
Dahlstrand (2004, s 53) refererar till Hart’s modell
  • Barnet kan ha tre olika roller med olika grad av inflytande på det beslut som ska fattas, i familjerättsliga processer:
  • Informant (visst inflytande), barnet ges möjlighet att berätta om sin situation och om eventuella önskemål och åsikter
  • medaktör (medbestämmande) barnet bidrar inte bara med sin kunskap om sin situation utan också med sina personliga uppfattningar
  • aktör (självbestämmande) barnet anses i hög grad kompetent nog att fatta egna beslut. Det innebär att i en bedömning av vad som är barnets bästa ges barnet tolkningsföreträde.
vuxnas ansvar
Vuxnas ansvar

.

Rollen som aktör innebär att både Shier’s och Hart’s delaktighetsmodeller inkluderas vuxnas ansvarstagande .Barnet skall inte lämnas ensamt med beslut, utan ett sådan skall alltid fattas i samråd med vuxna

  • Barn skall inte ges ansvar för att ta ställning i frågor där de inte har en chans att överblicka konsekvenserna av sina val.
  • I andra sammanhang handlar det om att ge

barnet ansvar, visa förtroende och tillit till barnets egen förmåga att

handskas med sitt liv och finna egna strategier.

  • Överlämnande av ansvar skall ske successivt, i förhållande

till barnets ålder och mognad (SOU 1997:116). Rätten för barn och unga att uttrycka sina åsikter är just en rättighet, men inte en skyldighet. Barn ska inte pressas till att uttala sig (Barnombudsmannen 2002).

slide49

Principen om barnets rätt att komma till tals är enligt barnkonventionen underställd principen om barnets bästa, artikel 3. Bedömningen av vad som kan anses vara ett

  • barns eller en grupp barns bästa skall alltid göras av vuxna som har ansvar för beslutet.
roger harts stege f r deltagande 199750

8. Beslutsfattande initierat av barn, delat med vuxna

7. initierat och styrt av barn

6. Beslutsfattande initierat av vuxna, delat med barn

5. Konsulterad och informerad

4. Anvisad, men informerad

3. Symbol

2. Dekoration

1. Manipulation

Roger Harts stege för deltagande (1997)
slide51

Vilken nivå finns vår lagstiftning på?Vilken nivå finns er socialtjänst på?Var bör vi finnas utifrån FN:s barnkonvention?

barn har r tt att delta och ha inflytande professionella har ansvar f r att underl tta detta

Barn har rätt att delta och ha inflytande – professionella har ansvar för att underlätta detta!

det tredelade f r ldraskapet
Det tredelade föräldraskapet

Föräldrar-

Kunskap om

barnets förflutna

och familj/släkt

Socialtjänst-

Teoretiska

kunskaper om

familjesystem

och barns utveckling

BARNET

Vårdgivare-

Kunskaper om

att ta hand om

barn och hur

barnet fungerar

i vardagen

bbic s planerings och uppf ljningsstruktur
BBIC:s planerings- och uppföljningsstruktur
  • Fokuserar på att mål ställs upp så att barnet ska nå sin utvecklingspotential
  • Underlättar systematisk och rutinmässig informationsinsamling om barnet
  • Involverar barnet och nätverket i planerings- och uppföljningsarbetet på ett öppet och tydligt sätt
  • Ställer frågor som klargör syftet med planeringen och uppföljningen
forts ttning
fortsättning….
  • Tydliggör beslut så att det framgår vad som behöver göras, vem som ska göra det och när
  • Tar hänsyn till barnets etiska, kulturella, språkliga, religiösa ursprung
  • Säkerställer att barnet bibehåller kontakt med sin familj och nätverk
  • Inriktar sig på tidig och konkret planering för övergång till vuxenlivet
uppf ljningsprocessen57
Uppföljningsprocessen
  • Fortlöpande, dynamisk och aktiv process
  • Dialog – samarbete - återföring
  • Identifiera och dokumentera barnets behov och resurser
  • Planering för hur behoven ska tillgodoses och hur resurser ska tillvaratas
  • Skapa och underhålla relationer för att underlätta delaktighet
  • Genomföra insatser
  • Dokumentera
uppf ljningsm te
Uppföljningsmöte
  • Barnets forum – regelbundenhet ger barnet möjlighet att påverka sin situation
  • Mötet är en del i en fortlöpande process
  • Dokumentation från mötet kan användas som underlag till övervägande/omprövning
syfte med uppf ljningsm te
Syfte med uppföljningsmöte:
  • Syftet är att säkerställa att barnet mår bra och når sin utvecklingspotential inom de sju behovsområdena
  • Syftet är att stämma av om beslutade insatser genomförts och eventuellt behov av förändring
  • Syftet är att formulera nya mål för vården och eventuellt göra ändringar i vårdplan och genomförandeplan
uppf ljningsm ten n gra tankar fr n steve walker
Uppföljningsmöten-några tankar från Steve Walker
  • Ett möte är inte barnets naturliga miljö
  • Är mötet nödvändigt? - Vilka slags beslut ska/kan fattas?
  • Håll det kort och ”litet” - måste ”alla” vara där? Antal deltagare har en signifikant påverkan på barnets förmåga att tillföra något till mötet
  • Håll det informellt
  • Börja och sluta i tid
olika slags fr gor beslut och beslutsprocesser
Olika slags frågor/beslut och beslutsprocesser
  • Vardagsfrågor/beslut t. ex Utbildning/fritid; läxläsning, Tv-tittande, träning

Familj och social relationer; kamrater, Klara sig själv; egna fickpengar, bankkort, ansvar för städning, tvätt, matlagning, Hälsa; tandläkarbesök, synkontroll etc

  • Viktiga frågor/beslut t. ex Hälsa; preventivmedel, rökning Utbildning/Fritid; val av gymnasieskola, sommarjobb, semester, permission från institution Familj och social relationer; kontakt med syskon och föräldrar, relationer med familjehemsföräldrarna
  • Livsavgörande frågor/beslut t. ex utflyttning från familjehem/HVB hem i samband med inträde i myndighetsåldern, placerings längd, efterforskning av okänd pappa

Placerade barn blir involverade i fler beslut och formella beslutsprocesser än andra barn i samhället

socialsekreterarens roll och betydelse
Socialsekreterarens roll och betydelse
  • Ge barnet tillgång till en lyssnande och pålitlig person
  • Vara bärare av barnets historia
  • Bidra med engagemang
rekrytering av oberoende ordf rande
Rekrytering av oberoende ordförande

Tänk på att personen bör:

  • vara frikopplad från handläggningen vilket underlättar i att inta barnets perspektiv på mötet
  • vara insatt i socialtjänstens arbete med barn
  • ha goda kunskaper om barn
  • vara en bra förhandlare
  • ha vana att leda möten
  • kunna ha kvar uppdraget under barnets hela placeringstid
oberoende ordf rande uppdrag under m tet
Oberoende ordförandeuppdrag under mötet
  • hitta en god balans mellan det informella och det formella
  • ge plats åt barn och föräldrar
  • vara barnets språkrör och bevaka barnets rätt
  • stärka föräldrarnas starka sidor
  • hålla ihop mötet
  • se till att dagordningen följs
  • låta alla komma till tals
  • sammanfatta det som sägs
  • sätta stopp för alltför känsliga och konfliktladdade diskussioner
  • föra mötet vidare
f rberedelser socialsekreterare och ordf rande
Förberedelsersocialsekreterare och ordförande
  • Begränsa antal punkter på dagordningen
  • Välj plats för mötet med omsorg
  • Läs in dokumentationen
  • Erbjud hjälp till barnet med att fylla i samrådsdokumentet

Tänk på att:

  • vara tydlig med vilka mandat olika involverade har och vilka beslut som kan fattas
  • använda ett enkelt språk i kommunikationen med barnet (efter ålder och mognad)
  • bemöta barnet med respekt och lyhördhet. Vilka frågor är viktigast och mest meningsfulla för barnet?
forts ttning67
fortsättning………
  • Möte mellan barnet och oberoende ordförande
  • Förklara syftet med mötet för barnet
  • Förklara de olika rollerna olika personer har
  • Se till att barnet förstår sin rätt att framföra sina åsikter och vara delaktig
  • Ge barnet möjlighet att formulera dagordning och vilka som ska bjudas in
  • Förbered andra som ska delta
  • Skicka ut inbjudan till mötet
dokumentation
Konsultationsdokument

Formulär ”Samtal med Barn”

Samrådsdokument

Protokoll från Uppföljningsmöte

Övervägande/

Omprövning

Dokumentation
m tesstrukturen med koppling till formul r
Mötesstrukturen med koppling till formulär

INSATSER I ÖPPENVÅRD

Planeringsmöte

Genomförandeplan

senast samma dag

insats börjar

Uppföljningsmöte

Genomförandeplan

Protokoll uppf.möte

1:a 4 v. efter P-möte

därefter var 6:e mån

Utredning

Vårdplan

Placeringsmöte

Placeringsinformation

senast samma dag

placering börjar

Planeringsmöte

Genomförandeplan

senast 2 v. efter att

placering börjat

Uppföljningsmöte

Övervägande

Omprövning

Protokoll uppf möte

Samtal med plac barn

Samrådsdok

inom 3 mån. efter P-möte,

därefter var 6:e mån

PLACERING I SAMHÄLLSVÅRD

formul r71
Formulär
  • Vårdplan
  • Genomförandeplan
  • Placeringsinformation
  • Samrådsdokument (Barn, föräldrar, vårdgivare)
  • Samtal med placerade barn och unga
  • Konsultationsdokument (Förskola, skola, läkare)
  • Protokoll
  • Övervägande enligt SoL
  • Övervägande enligt LVU
  • Omprövning
m tets genomf rande att t nka p
Mötets genomförande - att tänka på
  • Håll tider och ha inte längre möten än två timmar med paus
  • Formulera mål och delmål så konkret som möjligt; vad förväntas och när?
  • Ge feedback, så att barnet förstår vilka beslut som fattas och vem som ansvarar för vad
  • Dokumentera barnets uppfattning och önskemål