Entreprenörskap och skattepolitik

1. Entreprenörskap och skattepolitik Tino Sanandaji

2. Vad är så bra med entreprenörskap? • Påvisad betydelse för jobbskapande och teknologisk utvecklingen, troligen även för tillväxt. • Nya teknologisk vågor i nya företag. • Ett litet antal storföretag står för merparten av Sveriges export, investeringar i F&U. Behövs fler.

3. Egenföretagande är inte Entreprenörskap • Entreprenörskap handlar inte om småföretagande, utan om framväxt av nya storföretag. • Pizzabagare, frisör, café, taxiförare, revisor och enmanskonsult ej Schumpeterianska entreprenörer • Hög entreprenörskap låg egenföretagande: USA, England, Israel, Kanada, Schweiz. • Högst egenföretagande låg entreprenörskap: Mexico, Grekland, Turkiet, Italien, Spanien, Portugal.

4. Har Sverige Entreprenörs-underskott? • Andel av 100 största företag grundande efter 1970: • USA: 30% • Kalifornien: 39% • Sverige: 2% • Sverige har mellanposition i VC-investeringar per capita, miljardärentreprenörer, företagare med minst 20 anställda. • Sveriges Förutsättningar: • högutbildad arbetskraft, många tekniskt utbildade, IT-kompetens • hög R&D, många patent, många storföretag som kan avknoppa • hög tillit, effektiva myndigheter och regleringar, • djupa finansmarknader, bra infrastruktur • historisk kreativ och entreprenöriellt land

5. Varför underpresterar Sverige? • Skatteruttjatatmen central förklaring. Utanentreprenöringenentreprenörskap. • Förmögenhetsbildningmedelklass. • Invandringspolitikfokuserarpålågochmedelutbildade, ejhögentreprenörskap. • Välfärdsektornutesluter. • Fokuspåegenföretagare?

6. Innovativt entreprenörskap • Få och annorlunda • Skiljer sig kraftigt från levebrödsföretag • Potentiella entreprenörer få och hög alternativkostnad i form av trygga och välbetalda jobb i existerande storföretag • I moderna ekonomier efterfrågar de stödstrukturer för att växa sig stora • Särskilt VC-finansiering • Krävs effektiva avtal för att hantera osäkerhet och intressekonflikt • Finansiella instrument och informella och formella institutioner utvecklades först i Sillicon Valley efter skattereform.

7. New View och relaterade teorier • Teknokratisk skatteteori utan entreprenörer i modeller. Utvecklades i slutet av 1970-tal för att analysera mogna storföretag. • Kommer fram till att höga skatter är irrelevanta eller till och med bra för entreprenörskap. Teorier, ej empiri. • Hade länge intellektuell dominans i Sverige bland skattekonomer, dock alltmer utmanad av ny forskning.

8. Utmaning främja entreprenörskap • Viktigaste skatter för entreprenörer kapitalskatter på värdeskapande, ej inkomstskatt/arbetsgivaravgift. • Enorm ökning av förmögenhetsojämlikhet, lika ojämlik som USA. • Att sänka kapitalskatter överlag skulle främst gynna passiva börssparare. Staten i underskott. • Kirurgiskt skattereform.

9. Personaloptioner Finansiell instrument som ger rätt att köpa något till en i förväg fix pris. Grant, vesting, exercise, sale. 1. Skapa rätt incitament i komplexa avtal i industri med höga transaktionskostnader. 2. Kassaflödesproblem unga företag, lova i stället en del av framtida värde som skapas. 3. Knyter anställdes intresse närmare till företaget genom delägande.

10. Förutsättningarna i Sverige • Stor utköpsmarknad, lite tidig VC • Personaloptioner av det slag som effektiva i Silicon Valley lönebeskattade och fulla sociala avgifter • 68 % skatt vid framgång • Kan ej användas för att hålla nere lönekostnaden • Personaloptioner av det slag som effektiva i Silicon Valley lönebeskattade och fulla sociala avgifter • Systematisk forskning begränsad, svår beräkna skattesats.

11. Egenföretagandeochskattersvagsamband, tex. Bruce ochSchuetze. (2004) Kapitalvinstskattermerrobustasamband: • Poterba (1989a, 1989b). USA 1969-1988 • Gompers och Lerner (1998). USA 1972-1998 • Keuschniggoch Nielsen (2003, 2004) (teori) • Da Rinm.fl. (2006) 14 Europeiskaländer 1988-2001 • Becker et al. (2013) 25 länder 1990-2008, mognaföretag • Cumming (2005), personaloptioneriKanada

12. Viktigt att mäta precist för att hitta samband

14. Beskattning av personaloptioner i 12 olika länder (utredning av PWC) • USA • Kina • Tyskland • Storbritannien • Frankrike • Italien • Spanien • Nederländerna • Singapore • Hongkong • Sverige • Danmark

15. Standardfall • Företaget startas av en grundare med låga kapitalbehov. • Intresse väcks hos ett VC-bolag efter ett år. Grundaren kan inte sätta in mer kapital. • VC-bolaget köper hela företaget. Grundaren får samtidigt option att efter sju år köpa tillbaka 25 % av företaget för nominellt pris på aktierna. • År tre rekryteras en VD. VD får option att köpa 10 % av företaget till nominellt pris. Företagets värde är då 35 mkr. • År åtta är företagets värde 130 MSEK. • Grundare och VD löser då optionerna och företaget säljs.

16. Optionsskattesats 12 länder

17. Tydligt samband skatt och entreprenörskap

18. Slutsatser • Lerner och Gompers: efterfrågan på riskkapital från entreprenörer den trånga sektorn, ej finansiär • Gäller att skapa förutsättningar för det riskvilliga kapitalet att möta och kunna sluta effektiva avtal med entreprenörer och andra bärare av nyckelkompetenser • Optioner central komponent som ej effektiva i Sverige av skatteskäl • Billigt rent statsfinansiellt

19. Policyförslag • Genomför det förslag till beskattning av personaloptioner för nyckelpersoner som tillställts Företagsskattekommittén. Det skulle ge svenska entreprenörer jämngoda förutsättningar med företagare i Sveriges främsta konkurrentländer. • Tag ej ut arbetsgivaravgifter på förmån i form av personaloption. Inkomsten är av ”windfall”-karaktär.