Varf r b r vi som bor och verkar p landsbygden agera i vargfr gan nu
Download
1 / 75

- PowerPoint PPT Presentation


  • 170 Views
  • Uploaded on

Varför bör vi som bor och verkar på landsbygden agera i vargfrågan nu?. Vi har en hög vargtillväxt och nu skall en ny vargförvaltning beslutas av riksdagen. Källa Rovdjurscenter. Svenljungagruppen arbetar för att vi skall få till ett vargtak på max 160 individer. Vargtak. Max 160 st.

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about '' - niabi


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
Varf r b r vi som bor och verkar p landsbygden agera i vargfr gan nu

Varför bör vi som bor och verkar på landsbygden agera i vargfrågan nu?

Vi har en hög vargtillväxt och nu skall en ny vargförvaltning beslutas av riksdagen.


Varf r b r vi som bor och verkar p landsbygden agera i vargfr gan nu

Källa Rovdjurscenter vargfrågan nu?


Varf r b r vi som bor och verkar p landsbygden agera i vargfr gan nu

Svenljungagruppen arbetar för att vi skall få till ett vargtak på max 160 individer.

Vargtak. Max 160 st


Vi har f tt en rovdjursutredning som f resl r ett golv p minimum 450 vargar i sverige

Vi har fått en rovdjursutredning som föreslår ett golv på minimum 450 vargar i Sverige.

Inga begränsningar sätts i vargtillväxten!


Varf r reagerar vi s stark att vi genomf r en efters ksstrejk

Varför reagerar vi så stark att vi genomför en eftersöksstrejk?

För att hela jakten är hotad.

Både som rekreation och näring.


Dalarna v rmland n rke v stmanland g strikland dalsland uppland h lsingland

Dalarna, Värmland, Närke, eftersöksstrejk?Västmanland, Gästrikland, Dalsland, Uppland, Hälsingland

Här är jakten med drivande hund eller med älghund över på mycket stora områden.


V sterg tland sterg tland sm land s rmland

Västergötland, Östergötland, Småland, Sörmland, eftersöksstrejk?

Dessa landskap står i tur att bli drabbade.


S h r ser l get ut i dag

Renskötsel eftersöksstrejk?

Finland

Så här ser läget ut i dag.

Renskötsel

55% av

Sveriges

yta

Får

Skötsel

Norge


Det g r inte att bedriva rensk tsel i vargomr de

Det går inte att bedriva renskötsel i vargområde. eftersöksstrejk?

Renskötsel

Får

skötsel

Därför är renbetesområdet undantaget från vargetableringar.

Samerna hänvisar till att deras näring tar stor ekonomisk skada vid en vargetablering.


I dag s finns vargreviren p ca 30 av sveriges yta

I dag så finns vargreviren på ca 30% av Sveriges yta. eftersöksstrejk?

Renskötsel

Får

skötsel


Varf r b r vi som bor och verkar p landsbygden agera i vargfr gan nu

Förslag ligger på att vargstammen skall mer än dubbleras. eftersöksstrejk?Om vargstammen skall utökas så kommer det troligtvis att bli söderut först.

Renskötsel

55% av

Sveriges

yta

Får

skötsel


Varf r b r vi som bor och verkar p landsbygden agera i vargfr gan nu

Men om vargstammen skall dubbleras eller mer i Södra Sverige så kommer det upp så mycket varg söderifrån att renskötseln riskerar att knäckas.

Renskötsel

55% av

Sveriges

yta

Får

skötsel


Varf r b r vi som bor och verkar p landsbygden agera i vargfr gan nu

Om rennäringen knäcks så kommer det att bli tusentals vargar i Norrland. Då är jakten över där men det kommer givetvis även att bli mycket varg i mellansverige och södra Sverige.

Renskötsel

55% av

Sveriges

yta

Får

skötsel

  • Varglobbyn gör allt för att knäcka renskötseln, fårskötseln och jaktnäringen.


Varglobbyn

Varglobbyn ? vargar i Norrland. Då är jakten över där men det kommer givetvis även att bli mycket varg i

Finns det en varglobby ?

Vilka är de?


Rovdjursf reningen

Naturskyddsföreningen vargar i Norrland. Då är jakten över där men det kommer givetvis även att bli mycket varg i

Rovdjursföreningen.

WWF.

Miljöpartiet

Wolf Army

P.T.P


Varf r b r vi som bor och verkar p landsbygden agera i vargfr gan nu

En stor del av journalistkåren är medlemmar i dessa organisationer .

41% av Sveriges journalister sympatiserar med miljöpartiet.

Källa: JMG Göteborgs universitet


Varf r b r vi som bor och verkar p landsbygden agera i vargfr gan nu
Ansvariga politiker kommer att hållas ansvariga för att tusentals trafik- och vargskadade djur får ligga och lida i skogarna.

Detta kan vara en förklaring till att ansvariga politiker har utvecklat ett strutsbeteende i denna viktiga landsortsfråga.


Varf r b r vi som bor och verkar p landsbygden agera i vargfr gan nu

Den mer extrema delen av varglobbyn använder sig av hot och privata trakasserier för att få bort debattörer när argumenten inte räcker till.


Varf r b r vi som bor och verkar p landsbygden agera i vargfr gan nu

Det har skrivits enormt mycket om vargens förträfflighet i våra svenska tidningar men väldigt lite om hur mycket skada den ställer till med. Ingenting skrivs som hur mycket det kostar.

Ofta vinklas artiklarna till att vi jägare är dumma , inskränkta och mordlystna.

Samer skildras som råbarkade tjuvjägare när de skyddar sina renar.

Bönder som klagar bör flytta om de inte tål lite varg.


Varf r b r vi som bor och verkar p landsbygden agera i vargfr gan nu

Många tjänstemän på Naturvårdsverket och på länsstyrelser är också varglobbyister som inte bryr sig om vad vargen kostar oss som bor på landet.

Det avsätts miljontals skattekronor varje år till att hjärntvätta folk för att få större förståelse för vargen.

Vi tycker att detta är mycket anmärkningsvärt när det finns grupperingar i samhället som är av en annan åsikt och har andra lösningar på vargproblemet. Tillvägagångssättet känner vi igen från diktaturstater.


Varf r b r vi som bor och verkar p landsbygden agera i vargfr gan nu

Man sprider myter länsstyrelser är också varglobbyister som inte bryr sig om vad vargen kostar oss som bor på landet. om vargen.

Vargens behövs för att det biologiska systemet skall fungera.

Vargen är utrotningshotad.

Ingen behöver vara rädd för vargen.

Det är större risk för en jakthund att bli påkörd av en bil än tas av varg.

Det går att bygga rovdjursäkra stängsel runt alla beteshagar.

Vi måste ha många vargar för att rätta till inavelsgraden.

Vargen tar bra sjuka djur.


Varf r b r vi som bor och verkar p landsbygden agera i vargfr gan nu
Ansvariga politiker kommer att hållas ansvariga för att tusentals trafik- och vargskadade djur får ligga och lida i skogarna.

Men nu har Regeringspartierna börjat att ta ställning för landsbygdens människor.

Lena Ek har nu gått ut med att regeringen vill begränsa vargstammen.

Först sa hon max 180 vargar

Några dagar senare sa hon minst 180 vargar.

????????????????????????????.


Vad kan vi g ra f r att f balans i informationsfl det

Vad kan vi göra för att få balans i informationsflödet? tusentals trafik- och vargskadade djur får ligga och lida i

www.vargfakta.se

Är ett bra exempel.



F rsk tsel jakt rensk tsel h stuppf dning k ttdjursuppf dning mj lkproduktion

Fårskötsel, Jakt, Renskötsel av en för stor vargtillväxt? Hästuppfödning,Köttdjursuppfödning, Mjölkproduktion,

Detta är gröna näringar som i olika omfattningar tar stor ekonomisk skada i dag och det skulle bli extrema kostnader för dessa företagare om vargstammen dubblerades.


Varf r b r vi som bor och verkar p landsbygden agera i vargfr gan nu

Det finns 9400 företag som driver fårskötsel i Sverige och ca 250 000 får.De omsätter ca 100 milj. kr

Det skulle kosta ca 4,5 miljarder att sätt upp varg- avvisande stängsel för fårföretagarna. Med en avskrivning på 12 år så är det en kostnad på ca 375milj kr / år.

Om man inte får ersättning för dessa kostnader så måste man sluta och i stället planterar man granskog på vackra hagmarkerna.


Varf r b r vi som bor och verkar p landsbygden agera i vargfr gan nu

Det finns 24 000 gårdar som har nötkreatur i Sverige. Dessa producerar kött och mjölk .

Det är lagkrav på minst 6 timmars betesvistelse / dag för mjölkor. Övriga nöt och får skall visats ute hela dygnet under betessäsongen.

Betande djur medför fin landskapsvård och en biologiskt mångfald.

Källa LRFs hemsida, Svenska Mjölks hemsida


Varf r b r vi som bor och verkar p landsbygden agera i vargfr gan nu

Källdata: Jordbruksverket Dessa producerar kött och mjölk .


Varf r b r vi som bor och verkar p landsbygden agera i vargfr gan nu

Källdata: Jordbruksverket Dessa producerar kött och mjölk .


Varf r b r vi som bor och verkar p landsbygden agera i vargfr gan nu

Vi kan konstatera att myndigheterna inte tänker ersätta brukarna för de extra kostnader som vargavvisande stängsel medför.

Källdata: Jordbruksverket


N ringen jakt oms tter 3 4 miljarder kr

Näringen jakt omsätter 3-4 miljarder kr. brukarna för de extra kostnader som vargavvisande stängsel medför.

Detta gör jakten till en av de största gröna näringarna i landet. 35 gånger större än rennäringen.


K ttv rdet f r ekologiskt viltk tt r 5 g nger st rre n fr n f r

Större delen av viltkött riskerar att raderas. brukarna för de extra kostnader som vargavvisande stängsel medför.

Köttvärdet för ekologiskt viltkött är 5 gånger större än från får.

Källa Jordbruksverket


Tusentals personer r beroende av jakten i sin f rs rjning i sverige

Tusentals personer är beroende av jakten i sin försörjning i Sverige.

Sveriges största jaktbutik Torsbo Handels omsätter själva mer än hela svenska rennäringen.


Varf r b r vi som bor och verkar p landsbygden agera i vargfr gan nu

Näringen jakt är 1500 gånger större än rovdjursturismen ! Trots att Sverige är Europas rovdjurstätaste land!


Varf r b r vi som bor och verkar p landsbygden agera i vargfr gan nu

Uppskattningar pekar på att näringen jakt idag tappar ca 10% i omsättning.

Detta innebär att jaktnäringen i dag tappar ca 3-400 miljoner om året i omsättning. Och staten tappar därmed också 60-80 miljoner i momsintäkter


Jakten v rderas till ca 10 av en lantbruksfastighets v rde

Skogsägare och Lantbrukare tappar stora värden 10% i omsättning.

Jakten värderas till ca 10% av en lantbruksfastighets värde.

Räknat på dagens vargrevir så är det en extrem summa som troligtvis gått upp i rök.

16,5 miljarder


Varf r b r vi som bor och verkar p landsbygden agera i vargfr gan nu

Men givetvis så kommer även hästgårdar, fårgårdar, ensligt belägna fritidshus och boningshus att drabbas av stora värdeminskningar.

16,5 miljarder

Kommer inte att räcka !


Total kostnad minst 1 2 miljarder r
Total kostnad minst ensligt belägna fritidshus och boningshus att drabbas av stora värdeminskningar.1,2miljarder / år


Analys av m jlighet till jakt p varg

Analys av möjlighet till jakt på varg? ensligt belägna fritidshus och boningshus att drabbas av stora värdeminskningar.

Kan vi få jakt enligt EU:S habitatdirektiv ?


Varf r b r vi som bor och verkar p landsbygden agera i vargfr gan nu

Enligt artikel 16 i habitatdirektiven så har ensligt belägna fritidshus och boningshus att drabbas av stora värdeminskningar.Sverige har full möjlighet att begränsa antalet vargar ” för att förhindra allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten och andra typer av egendom.”


Tar v ra landsbygdsn ringar ekonomisk skada

Tar våra landsbygdsnäringar ekonomisk skada? ensligt belägna fritidshus och boningshus att drabbas av stora värdeminskningar.

Otvivelaktigt JA !

Kan vi presentera kostnader för våra gröna näringar så skall vargstammen reduceras.


Varf r b r vi som bor och verkar p landsbygden agera i vargfr gan nu

Renskötseln har med all rätt hävdat att de tar stor ekonomisk skada om de skulle få upp varg i renbetesområdet!

Detta har uppenbarligen jordbruksverkets jurister sett som möjligt att försvara mot EU kommissionen !


Varf r b r vi som bor och verkar p landsbygden agera i vargfr gan nu

Givetvis så kan övriga gröna näringar som är så mycket större än rennäringen också hävda att de tar ekonomisk skada

Men här kommer våra politikers ovilja att ta strid för oss övriga landbygdsbor in !


Varf r b r vi som bor och verkar p landsbygden agera i vargfr gan nu

Vi måste påvisa att våra gröna näringar faktiskt får stora kostnader och vi måste också sätta press på ansvariga så att något händer.

Svenljungagruppen arbetar både med information och press !


Varf r g r vi en efters ksstrejk

Varför gör vi en eftersöksstrejk stora kostnader och vi måste också sätta press på ansvariga så att något händer.?

För att vi inte kan vänta tills år 2014 innan vi kan börja förvalta vargen !

Och för att vi måste ha ett tak.


Finns det risk att vi skadar j garnas anseende om vi strejkar

Finns det risk att vi skadar jägarnas anseende om vi strejkar?

Att strejka är accepterat i samhället. Lärare strejkar, sjuksköterskor strejkar mm



Misskrediteras vi av allm nheten

Misskrediteras vi av allmänheten strejkar?

Nej !

Varför ?


Varf r b r vi som bor och verkar p landsbygden agera i vargfr gan nu

Vi har varit noga med att betona att strejkar?viinte skadat viltet och att vi faktiskt gjort denna samhällsinsats på vår fritid.När den urbaniserade delen av samhället provocerar oss som bor på landet så som nu sker i vargfrågan så är måttet rågat.


Faktum r att med en st rre vargstam s kommer djurens lidande att kas dramatiskt

Faktum är att med en större vargstam så kommer djurens lidande att ökas dramatiskt.

Många älgar går omkring med förförliga skador som vargen åsamkar.


Ofta ter vargarna av lgarna innan de r d da vilket orsakar extremt lidande f r djuren

Ofta äter vargarna lidande att ökas dramatiskt. av älgarna innan de är döda vilket orsakar extremt lidande för djuren.


Varf r b r vi som bor och verkar p landsbygden agera i vargfr gan nu

Vad är ett lidande att ökas dramatiskt.trafikeftersök?

Det sker ca 40000 viltolycker om året i Sverige. Många djur skadas så allvarligt av trafiken att de måste spåras upp och avlivas av eftersöksjägare.För att spåra upp och avliva ett skadat djur krävs en välutbildad spårhund och ofta en löshund som kan skälla ståndskall på viltet tills jägaren kan ta sig fram och avliva viltet. Vi har kanske världens effektivaste eftersöksorganisation i Sverige.


Varf r b r vi som bor och verkar p landsbygden agera i vargfr gan nu

Hur mycket är vår arbetsinsats värd? lidande att ökas dramatiskt.


R 2009 s beslutade sveriges riksdag i stor enighet att vi skulle ha ett tak p 210 vargar i sverige

År 2009 så beslutade Sveriges riksdag i stor enighet att vi skulle ha ett tak på 210 vargar i Sverige ?

Detta beslut överklagades till EU kommissionen av Naturskyddsföreningen som därmed saboterade ett demokratiskt fattat beslut.

Därmed är de också ansvariga för dagens situation


R 2009 tog ett riksdagsbeslut som var v l f rankrat att vi skulle ha ett tak p 210 vargar i sverige

År 2009 tog ett riksdagsbeslut som var väl förankrat att vi skulle ha ett tak på 210 vargar i Sverige.


Hur skall politikerna uppfatta efters ksstrejken

Hur skall politikerna uppfatta eftersöksstrejken ? vi skulle ha ett tak på 210 vargar i Sverige.

De skall se den som startskottet för fler aktioner i samma kaliber om man inte lyssnar på oss landsbygdsbor!


Varf r b r vi som bor och verkar p landsbygden agera i vargfr gan nu

Vi kommer inte att sitta stilla och ta emot provocerande pålagor som påverkar vår ekonomi och vår livsmiljö längre !

Är beslutande politiker inte beredda att förhandla så måste vi ta till strejk!


Varf r b r vi som bor och verkar p landsbygden agera i vargfr gan nu

Men det största ansvaret för detta samhällsproblem är de många politiker, både i opposition och i regering, som stödjer så provocerande utredningar som rovdjursutredningen.

Politikerna måste förstå att om vi skall kunna upprätta lag och ordning så går det inte köra över människor så som vi upplever att det görs nu.


Varf r b r vi som bor och verkar p landsbygden agera i vargfr gan nu

Vi tycker även att denna fråga ligger på helt fel departement. Då den påverkar våra gröna näringar med extrema kostnader så är det givetvis landsbygdsdepartementet som skall sköta frågan.

Då kanske vi skulle få in ett mänskligt perspektiv i frågan. Nu är perspektivet endast att vi skall uppnå bevarandestatus på världens vanligaste rovdjur.


Varf r b r vi som bor och verkar p landsbygden agera i vargfr gan nu

Är Sveriges vargstam hotad av inavel ? departement. Det finns inte några tecken på fertilitetsnedsättningar. Vargstammen har ökat sedan den kom tillbaks till Sverige.Det finns inte några övriga tecken på att vargstammen skulle vara hårt inavlad. De vargar som skjutits på skyddsjakt har varit fullt friska.


S rbarhetsanalys
Sårbarhetsanalys. departement.

  • Skandulv släppte nyligen en sårbarhetsanalys som visade att vi behöver minst behöver 40 vargar i skandinavien för att vargen skall överleva i 100 år.

  • Forskarna menar att om man även tar höjd för eventuella katastrofer så behövs minst 100 vargar i Skandinavien för att vargen skall överleva i 100 år.



Varf r b r vi som bor och verkar p landsbygden agera i vargfr gan nu

Kan vi uppnå besvarandestatus på vargen med 120 individer i Sverige ? Vargen är ett av värdens vanligaste rovdjur och den stora typ av gråvarg som vi har i Sverige finns över hela norra halvklotet.

Att Sveriges vargstam som hör samman med en vargstam som består av fler hundratusen vargar inte skulle uppnå bevarandestatus är endast ett byråkratiskt inspel från varglobbyn!


Vi kan garantera bevarandestatus helt enligt eu s direktiv med 120 vargar

Vi kan garantera bevarandestatus helt enligt individer i Sverige ? Eu:s direktiv med 120 vargar!

Vi får inflöde av invandring från Ryssland och vi kan sätta in obesläktade vargar om det skulle behövas.


Varf r b r vi som bor och verkar p landsbygden agera i vargfr gan nu

Hy individer i Sverige ?

Varg

Hybrid

.

Skall vi ha varg så måste den vara 100% renrasig. Misstänkta hybrider måste tas bort eller skickas tillbaka till Ryssland där hybrider är vanliga! Det skall inte kosta samhället miljardbelopp att sätta ut hundkorsningar i våra marker!


Varf r b r vi som bor och verkar p landsbygden agera i vargfr gan nu

Vi kräver ett tak på max 160 individer. Detta för att här går den absoluta gränsen för vad våra gröna näringar klarar av.

Vi kräver också att den vargstam som vi beslutar oss för att ha är fullt finansierad !

Det är inte enskilda näringsidkare eller privatpersoner som skall stå för de stora kostnaderna som vargtillväxten medför !


F r att f acceptans s tycker vi att ingen skall beh va ha vargrevir i mer n 3 r

För att få acceptans så tycker vi att ingen skall behöva ha vargrevir i mer än 3 år.

Efter fem år så skall reviret skjutas bort och sedan skall inget revir få etableras på 10 år.


Varf r b r vi som bor och verkar p landsbygden agera i vargfr gan nu

Tillföra nytt blod. ha vargrevir i mer än 3 år. För att få till ett tak på vargstammen på max 160 individer , så stödjer vi idén om att kunna sätta ut obesläktade vargvalpar i lyor för att minska inavelsgraden på den svenska vargstammen. .


Varf r b r vi som bor och verkar p landsbygden agera i vargfr gan nu

Det är bättre för vargens genetiska hälsa med en mindre stam. Med en mindre stam så kan vi snabbare förbättra inavelsgraden på den svenska vargstammen..

Fot o Bo Fritzén


Varf r b r vi som bor och verkar p landsbygden agera i vargfr gan nu

Olof Liberg stam. ( vår främsta vargforskare)- Att släppa vargtillväxten fri vore en katastrof.- I ett modernt, civiliserat samhälle går det inte att släppa en rovdjursstam fri. Vi har jagat rovdjur i alla tider och måste så fortsätta att göra, säger Olof Liberg..