1 / 43

Skolors kvalitet

Skolors kvalitet. Mats Ekholm Karlstads universitet. Frågor att bita i. Hur ser det ut med relativa måttstockar för gymnasieskolan? Hur ska man agera för att sprida kvalitetsmedvetenheten i hela verksamheten? Hur bedöma verksamheter där det inte finns ”mått”?

halil
Download Presentation

Skolors kvalitet

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Skolors kvalitet Mats Ekholm Karlstads universitet

  2. Frågor att bita i • Hur ser det ut med relativa måttstockar för gymnasieskolan? • Hur ska man agera för att sprida kvalitetsmedvetenheten i hela verksamheten? • Hur bedöma verksamheter där det inte finns ”mått”? • Hur få ihop kvalitetsmätning och kval redovisning till en helhet?

  3. Frågor att bita i • Lämpliga nyckeltal för stående jämförelser över tid? • Hur få fram en prioritering mellan mål som läggs till grund för kvalitetsbedömning? • Vilka områden är det bra att följa över tid från kommuncentralt håll för att stödja skolornas ansträngningar att nå fram?

  4. Frågor att bita i • Hur tänka kring att göra kvalitetsbedömningarna? • Vilka underlag fordras för att det ska vara möjligt att klara ut orsaks-verksansförhållanden?

  5. Relativ måttstock igen

  6. Relativ måttstock igen

  7. Systematiserade iakttagelser Uppföljning – att fortlöpande iaktta det mesta som händer och sker, omgående bedömning av kvalitet, snabba insatser Utvärdering – att välja ut delar av det som händer och sker, eftertänksam bedömning av kvalitet, djupgående insatser

  8. Utvärdering av den egna enheten ger lokal kunskap basera utvärderingen på idéer om förklaringar använd den för att förbättra

  9. Arvet från Dahlöf och Lundgren • Förutsättningar • Process • Resultat

  10. Vanliga förklaringar till skolresultat • Elevernas bakgrund, motivation, begåvning • Läromedel • Lärare • Arbetsklimatet

  11. Utvärderingens två arbetsdelar Granskning och Värdering Båda dessa delar kräver sin speciella metodik och sitt speciella kunande

  12. Kvaliteterna behöver fångas • Mått? • Indikatorer? • Bilder?

  13. Exempel på indikatorer • Du har varit snuvig ett par dar. Då har du varit hemma från dagis. Nu är du bra. Idag ska du gå till dagis igen. Hur ser du ut då? Tre bilder • en med ett surt uttryck, • en med ett neutralt uttryck och • ett med ett glatt uttryck på ansiktet.

  14. Svar från olika förskolor

  15. Exempel på bildunderlag

  16. Exempel på bild - Självständighetsfråga • I undervisningen får du i uppgift av läraren att så snabbt som möjligt ta reda på hur en sak tillverkas. Du ska läsa om det i en bok i biblioteket. Men på väg till biblioteket kommer du på att en granne till dig kan mycket om denna sak. Det vore enklast att ringa och fråga honom. Hur gör du?

  17. Svarsalternativ: • Går till biblioteket som läraren sagt • Frågar läraren om du får göra som du själv tänkt • Gör som du själv tänkt utan att fråga läraren

  18. Självständighet under skolåren

  19. Självständighet under skolåren

  20. Självständighet under skolåren

  21. Utvärderingens strategiska val • Resultatstudier eller sannolikhetsbedömningar? • Absolut eller relativ måttstock?

  22. Resultatstudie Matematik kunskaper i klass A år 4 år 6 förändring Medelvärde 86.14 96.56 +10.42 Spridning 13.45 8.76 - 4.69

  23. Absolut måttstock Skollagen. 4 kap 2§. Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande skall anpassas efter deras ålder och mognad.

  24. Sannolikhetsbedömning

  25. Elevinflytande år 9, 1993-2000

  26. Elevinflytande år 9, 1993-2000

  27. Elevinflytande år 9, 1993-2000

  28. Elevinflytande år 9, 1993-2000

  29. Elevinflytande år 9, 1993-2000

  30. Planeringsunderlag

  31. Planeringsunderlag

  32. Planeringsunderlag

  33. Arbetssteg i ett undersökande arbetssätt • Få eleverna att ställa egna frågor. • Få eleverna att uppfinna metoder för att belysa dessa. • Eleverna tillämpar de egna ”uppfinning-arna”. Få eleverna att söka sig fram på de vägar de tror ska löna sig. • Gör det nödvändigt för eleverna att reflektera över vad de undersökt och att ordna vad de lärt.

  34. Lärares matematikeffekt

  35. Lärares matematikeffekt

  36. Lärares matematikeffekt

  37. Lärares matematikeffekt

  38. Lärares matematikeffekt

  39. Bedömningsunderlag • Processiakttagelser • Prestationsportfölj • Prov • Prestationsstege • Tillämpning • Lärda samtal • Med mera

  40. Den lärande organisationen • Företar sig aktioner – inåt och utåt • Iakttar sig själv och andras reaktioner • Bearbetar iakttagelserna och analyserar • Ordnar vad man lärt • Utövar minne - lagrar, plockar fram, översätter till nya lägen

  41. Framtidens kunniga lärare • fortsätter att lära • sköter undervisning • diagnosticerar inlärning • leder de lärande • samarbetar med vuxna • kan den lokala organisationen • är en kugge i demokratin • uppträder i det offentliga rummet

  42. Kompetensutvecklingstid i bruk för yrkesutveckling • Satsa fem dagar per år i tre år • Identifiera utvecklingsteman som leder till yrkesutveckling • Välj ut hållbara teman • Lärare väljer sitt tema för treårsperioden • Formera intressegrupper och fördela på olika aktiviteter

  43. Organisering av kompetensutv.tiden

More Related