Småbarn och anknytning

1. Småbarn och anknytning Samspelets betydelse för barns utveckling Maria Svanström Socionom Föreståndare på Gryningen Barn- och ungdomspsykiatriska Klinikens faktaserie med öppna föreläsningar 2012

2. Varför? • Synen på barn – vikten av forskning! • Nya rön inom utvecklingspsykologin • Behovet av en trygg bas – anknytningsteori • Betydelsen av tidiga upplevelser

3. Gryningen • En behandlingsverksamhet för späd- och småbarnsfamiljer • Drivs i samverkan mellan Karlskoga kommun och ÖLL • Karlskoga, Laxå & Degerfors

4. Det viktiga samspelet Den sociala hjärnan finns från början men måste stimuleras för att utvecklas. Detta sker nästan helt och hållet under barnets första levnadsår i samspelet med dem som står närmast.

5. Det mänskliga spädbarnet är ofullständigt – hjärnans utveckling sker efter födelsen. Det betyder att varje spädbarn kan anpassas till de omständigheter det föds i. • Vi har alla våra nervceller vid födelsen och vi behöver inte odla fram ytterligare, men vad som behövs är att vi kopplar ihop dem och får dem arbeta för oss. • ”Usethem or losethem!”

6. aktivitetsnivå biologisk rytm stämningsläge anpassningsförmåga intensitet i reaktioner känslighet för ljud, ljus och beröring uthållighet lätt- eller svårdistraherat tillbakadraget eller närmar sig gärna Barn är olika

7. Lätta eller flexibla barn • regelbunden rytm • positiv sinnesstämning • lätt att anpassa sig till det som är nytt • låg intensitet i reaktioner • låg känslighet för sinnesintryck

8. Försiktiga eller svåruppvärmda barn • Svårt att anpassa sig till det som är nytt • tillbakadragna

9. ”Svåra”, aktiva, ”bråkiga” barn • Hög grad av aktivitet • hög grad av intensitet i reaktioner • lättdistraherade • känsliga för sinnesintryck • oregelbundna i sin rytm • lätt att bli missmodiga

10. Goodness of fit(Chess & Thomas 1984) • Ju bättre föräldrarna (och senare andra vuxna) förmår anpassa sig till barnets speciella särdrag, samtidigt som man ställer åldersadekvata krav på barnet, desto mindre roll spelar temperamentet för utvecklingen.

11. Anknytning Barnet har försetts med ett medfött beteendesystem bestående av ett antal instinktiva beteende med två syften: • Se till att det håller sig nära föräldern • Aktivera förälderns medfödda omvårdnadssystem Anknytningssystemet utlöses när barnet känner rädsla.

12. Anknytningssystem och omvårdnadssystem • Anknytningssystemet är de olika anknytningsbeteenden som underlättar för barnet att upprätta och upprätthålla fysisk närhet till föräldern; t ex leenden, gråt eller krypa till föräldern • Omvårdnadssystemet är förälderns svar på barnets signaler; lyfta upp barnet, tala

13. Anknytningen är tvingande • Anknytningen är tvingande för barnet – kan inte låta bli att knyta an till sin vårdare oavsett dennes lämplighet. Att ett barn är starkt anknutet säger ingenting om vårdarens lämplighet.

14. Anknytning • Barn kan inte låta bli att knyta an! • Anknytningen som sådan är beroende av fysisk närhet mellan barnet och dess vårdare under barnets första levnadsår. • Kvaliteten på anknytning varierar kraftigt beroende på hur lyhört och samstämt det känslomässiga samspelet mellan barnet och dess vårdare är. • Barnet gör det bästa av situationen!!!

15. Utveckling av anknytning • Anknytningen utvecklas i det vardagliga samspelet med vårdaren • Efter några månader (ca 4) börjar barnet visa att det föredrar de personer som tar mest hand om det – ler lättare åt dem , tröstas bättre • Ytterligare några månader senare (vid ca 6-8 mån) protesterar barnet om det skils från föräldrarna • När barnet börjar krypa (9-10 mån) kan det själv börja reglera avståndet. Utforskande beteende – anknytningsbeteende • Anknytning är ett livstema

16. Från vaggan till graven… • Barndom: att veta att man kan få emotionellt stöd när man behöver det • Ungdom: att träna sig i att få men också att ge emotionellt stöd till jämnåriga • ”Vuxendom”: att kunna reglera sina egna behov • Att få stöd för att kunna ge stöd till någon som inte kan klara sig själv • Att kunna växla mellan att få och ge emotionellt stöd i en jämbördig kärleksrelation • Ålderdom: att veta att man kan få emotionellt stöd av sina barn

17. Olika typer av anknytning Organiserad- samspelet med föräldrarna har varit rimligt konsekvent och barnet har lärt sig vad det kan förvänta sig i relationen med föräldern • Trygg – barnet kan använda föräldern som trygg bas och säker hamn(B) • Undvikande – barnet begränsar sin känslomässiga kontakt med föräldern av rädsla för att bli avvisad (A) • Ambivalent – barnet söker föräldern men är osäker på dennes tillgänglighet.(C) Desorganiserad (D) –samspelet bygger i hög grad på rädsla • samma person som ska skydda barnet är den som väcker rädsla • Barnet hamnar i en omöjlig konfliktsituation

18. Trygg anknytning • En trygg anknytning ger en balans mellan utforskande och trygghetssökande – en balans som människan är betjänt av hela livet….. • Med hjälp av sin kognitiva förmåga skapar barnet inre arbetsmodeller – det vill säga föreställningar om sig själv och sina relationer till andra människor.

19. Inre arbetsmodeller • Föreställningar om sig själv och om sina relationer andra • Alltså en representation av barnet själv (värd att älskas) och av föräldern (någon som barnet kan vända sig till) • Dessa modeller får betydelse för hur barnet samspelar med andra personer

20. Film!!!

21. Också otrygga inre arbetsmodeller ger ”trygghet” • Den anknytning barnet utvecklat till föräldern är barnets bästa lösning, utifrån de förutsättningar som relationen givit barnet • Även otrygg anknytning ger trygghet eftersom den ger barnet en sammanhållen ”världsbild” rörande det viktigaste som finns - hur nära relationer fungerar

22. Desorganiserad anknytning (D) • Samspelet bygger i hög grad på rädsla. • Samma person som väcker rädsla som skall skydda barnet mot fara. • Barnet hamnar i en omöjlig konfliktsituation. • Kroniskt påslagna anknytningssystem – barnet lär sig att slå av systemet • Ger en blandning av mönster samt stereotypier

29. Allt jag behöver veta för att stödja mitt barns trygghet • Alltid: var STÖRRE, STARKARE, KLOKARE och SNÄLL • När det går: följ ditt barns behov • När det krävs: ta ansvar och bestäm

30. Förutsättningar för att barnet skall utveckla en trygg anknytning är att föräldern... • inte är skrämmande för sitt barn. • är förutsägbar i sina reaktioner • är lyhörd för barnets signaler • förmår prioritera barnets behov före sina egna • accepterar och stödjer barnets behov av utforskande och trygghet

31. Faktorer som har betydelse för hur anknytningen utvecklas • Förälderns inre arbetsmodeller • ”Spöken i barnkammaren” (Fraiberg) • Faktorer i familjens livssituation och nätverk • Sårbara barn • Faktorer i barnets eget nätverk (Killén 2000)

32. Anknytning och mentalisering • Det som skapar trygg anknytning är främst anknytningspersonens förmåga att mentalisera (ha en reflekterande förmåga) kring barnet.

33. Mentalisering • Förmågan att kunna byta perspektiv! • Förmågan att leva sig in i andra personers tanke- och känslovärld • Att reflektera över och förstå hur det egna och andras beteende påverkas av mentala tillstånd, processer, tankar & känslor

34. Mentalisering • Mentalisering är att försöka förstå sig själv och andra utifrån mentala tillstånd som tankar, känslor, impulser och önskningar. • Du måste kliva ur dig själv men ändå behålla kontakten med ditt inre • Kan gälla både tankar och känslor • Kan gälla både det förflutna, nuet eller framtiden

35. Mentalisering • Bristande förmåga till mentalisering försvårar mänskligt samspel • I föräldraskapet behövs mentaliserings-förmågan

36. Mentalisera kring sina barn = reflekterande föräldrafunktion • Behandla barnen som individer • Tänk på din egen barndom • Tala med barnen • Lek med barnen • Läs för barnen • Frys inte ut barnen • Var tolerant mot dig själv!

37. Affektreglering • Reglera barnets känslor – att som anknytningsperson hjälpa barnet att hantera sina känslor, betrakta känslorna som begripliga. • Om det lilla barnet inte får hjälp av en anknytningsperson med detta blir barnet skräckslaget och försvarsbeteendet tar över. Om det händer ofta får barnet höga halter av stresshormonet i blodet vilket hämmar hjärnans tillväxt.

38. Affektreglering • Små barn reglerar sina känslor med hjälp av anknytningspersonernas mentaliseringsförmåga • större barn och vuxna får själva ta hand om huvudansvaret för känsloregleringen men kan söka hjälp av föräldrar eller när man är vuxen av sin partner

39. Den lyhörda föräldern…(Ainsworth) • kan se saker ur barnets perspektiv • är ”intonad” för att uppfatta barnets signaler, tolkar dem korrekt och besvarar dem… • …i en rytm som är anpassad till barnets • om han/hon väljer att inte ge barnet det barnet vill ha bekräftar hon ändå att hon uppfattat barnets önskan och erbjuder ett alternativ

40. Film!!!

41. Utvecklingsstödjande dialog • Vi utforskar barnet tillsammans med föräldrarna och med hjälp av att filma samspelet. • Vi tittar efter barnets initiativ och stödjer föräldern i att benämna, bekräfta och vägleda barnet.

42. Litteraturtips • Vi är våra relationer Tor Wennerberg • Mentaliseringsboken Per Wallroth • Anknytningsteori – Betydelsen av nära känslomässiga relationer förf. Anders Broberg m fl • Anknytningsteori i praktiken Anders Broberg m fl • Hemligheten Dan Josefsson, Eskil Linge • Den mörka hemligheten Dan Josefsson , Eskil Linge • Kärlekens roll Sue Gerhardt • Fem gånger mer kärlek Martin Forster • Att knyta an – en livsviktig uppgift Allmänna Barnhuset • Mötets magi Allmänna barnhuset

43. Mer information om Gryningen Besök vår hemsida www.orebroll.se/gryningen