Vårdval - ur universitetssjukvårdens perspektiv

1. Vårdval - ur universitetssjukvårdens perspektiv Bertil Persson Överläkare Verksamhetsområde Hud-Ögon Skånes universitetssjukhus

2. Vårdvalet på SUS • Verksamhetsområde Hud-Ögon bildat 1 jan 2014 • Ny chefsstruktur • Samtidigt arbete med vårdvalsförberedelser • Hudverksamheten i Lund och Malmö organisatoriskt och ekonomiskt uppdelad i ackrediterad vårdvalsenhet och specialiserad enhet • Många oklarheter – stor påverkan på arbetsmiljön

3. Specialiserad enhet • Finansieras via traditionell rambudget • Omfattar: • Slutenvård • Dagsjukvård • Yrkes- och miljö dermatologi • Mohs kirurgi • UVA1-behandling • Vissa specialmottagningar • Svåra och komplicerade hudsjukdomar • Forskning • Ansvar för utbildning = den tyngre dermato-venereologin

4. Ackrediterade vårdvalsenheten • Verksamhet i både Malmö och Lund. • 80% av dermato-venereologin.

5. Fördelar med vårdvalet • Ekonomiskt • Ersättning per patient innebär att nyrekrytering av läkare blir ”självfinansierande” under förutsättning att de ”producerar”. • För den enskilde fler arbetsgivare och därmed möjlighet till större löneökningar, Helsingborg/Kristianstad kontra SUS • Ökad tillgänglighet • Sant??? • Nationell dermatologbrist. • Mycket litet nytillskott av dermatologer. • Antalet väntande remisspatienter fortsatt högt. Patientsäkerheten hotad? • Regionens egna anställda begränsas i möjligheterna att jobba ”övertid” medan den private kan jobba så mycket den vill vilket ger olika förutsättningar.

6. Effekter på den kliniska verksamheten • Uppdelningen på specialiserad enhet och ackrediterad enhet även lokalmässigt leder till suboptimering av ffa läkarresurserna. • Olika koder och systemuppdelningar leder till merarbete och arbetsrelaterad stress. • Fyra specialister med 100% klinisk inriktning har lämnat/lämnar inom de närmaste månaderna verksamhetsområdet. • Innebär att randutbildningsmöjligheter för ST-läkare inom allmänmedicin måste reduceras från 4 till 3 eller eventuellt 2 från och med hösten pga brist på handledare. • Om utvecklingen fortsätter kommer verksamhet på båda orterna inte längre att vara möjlig. • Om utbredd läkarflykt kommer inte heller den specialiserade vården att kunna upprätthållas – patientsäkerheten hotad

7. Effekter på forskningen • Långsiktig strategi för 15 år sedan för att öka andelen forskande läkare respektive forskningsfinansiering. • 1 april 2014 – Alla ST-läkare/vikarier (11 st) är engagerade i forskning liksom majoriteten av yngre specialister samt huvuddelen av äldre specialister. • Enheten har väsentligt mer forskningmedel än någonsin tidigare och är en av de tunga forskningsenheterna i Sverige inom hudforskning. • Förlusten av kliniska specialister minskar möjligheterna att få ut forskningstid trots att forskningsmedel finns tilldelade. • Alternativ – ökande vårdköer

8. Utbildningens förutsättningar • Ingen plan förefaller finnas för hur läkarutbildningens krav skall uppfyllas trots att vårdvalet började 1 april. • Stora frågetecken kring hur kvaliteten på utbildningen skall följas upp.

9. Kritik ur universitetssjukvårdens perspektiv • Brist på långsiktigt politiskt tänkande. • Kort förberedelsetid för att ”hinna införa före valet”. • Total avsaknad av strategi för att säkerställa en fortsatt livskraftig och välfinansierad dermatologisk forskning och utbildning. • Går snabbt att rasera, tar årtionden att bygga upp. • Rörigt, demoraliserande, kraftigt försämrad arbetsmiljö pga ”systemstress”. • Förutsättningarna för forskningen på längre sikt?