Barnperspektiv och barns perspektiv - PowerPoint PPT Presentation

jana
slide1 n.
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
Barnperspektiv och barns perspektiv PowerPoint Presentation
Download Presentation
Barnperspektiv och barns perspektiv

play fullscreen
1 / 30
Download Presentation
Barnperspektiv och barns perspektiv
587 Views
Download Presentation

Barnperspektiv och barns perspektiv

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript

    1. Barnperspektiv och barns perspektiv Institutionen fr barn- och ungdomsvetenskap

    2. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen fr barn- och ungdomsvetenskap

    3. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen fr barn- och ungdomsvetenskap Vad r ett barn en ungdom? Vad knnetecknar barndomen ungdomen betraktad som socialt, historiskt och kulturellt konstruerad. Uppfattningar om barnet och barndomen ungdomen - visar sig i behandlingen av och attityder till barn/unga.

    4. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen fr barn- och ungdomsvetenskap Olika teorier olika barn Vardagsteoretiska barnet/ungdomen Det utvecklingspsykologiska barnet/ungdomen Det barndomspsykologiska barnet/ungdomen Det ekologiskt systemteoretiska barnet/ungdomen OSV

    5. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen fr barn- och ungdomsvetenskap Barnperspektiv, barns villkor; hur r det att vara barn hr? (Problematisera) Barns perspektiv vad visar sig fr barnet? Barns perspektiv kan frn en fenomenologisk frstelse vara det som visar sig fr barnet, barns intentioner och uttryck fr mening (Johansson, 2003). (Problematisera)

    6. Barnperspektiv vuxnas syn p Barns perspektiv barnen sjlva mste bidra

    7. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen fr barn- och ungdomsvetenskap Att ha ett barnperspektiv kan ses som; Att vrna en tidigare underprivilegierad grupps intressen. Att f bttre redskap fr praktiskt pedagogiskt eller socialt arbete. Den vetenskapliga kunskapsbildningen; att se fenomen ur flera perspektiv, frn flera aktrers utsiktspunkt, och att drmed ge fylligare och djupare kunskaper om centrala fenomen och freteelser (Qvarsell, s. 102, 2003).

    8. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen fr barn- och ungdomsvetenskap Barns perspektiv tar i Johanssons (2003) arbeten sin utgngspunkt i livsvrldsfenomenologi. Fenomen det som visar sig Med barns perspektiv avses d; det som visar sig fr barnet, barnets erfarenheter, intentioner och uttryck fr mening (ibid.).

    9. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen fr barn- och ungdomsvetenskap Det som visar sig fr barnet tar sig uttryck i barnets stt att vara, i kroppsliga, sinnliga och sprkliga uttryck, i gester och tonfall, i en situation, i ett sammanhang dr ocks forskaren ingr (Johansson, s. 44, 2003).

    10. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen fr barn- och ungdomsvetenskap Om barns perspektiv, deras livsvrld, ska bli mjliga fr forskaren eller pedagogen att upptcka, krvs fr det frsta en ontologi, ett synstt, som tillter fenomenen att framtrda och att granskas Det handlar ena sidan om att ta fasta p de villkor under vilka barn lever och vad dessa innebr fr barns erfarenheter, andra sidan om att ska frst barns intentioner och meningsuttryck. (Johansson, s. 54, 2003)

    11. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen fr barn- och ungdomsvetenskap Fr fenomenologin kan det inte finnas ngot som visar sig utan att det samtidigt finns ngon som det visar sig fr (Bengtsson 1998, 1999 i Johansson, 2003). Subjekt (mnniska) och vrld r s sammanfltade i varandra att mnniskan saknar distans till vrlden (Husserl,1989).

    12. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen fr barn- och ungdomsvetenskap Vi kommunicerar med andra genom att delta i varandras vrldar. Frutsttningen fr att frst andra mnniskor r mtet eller interaktionen med dem (Merleau-Ponty, 1962). .

    13. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen fr barn- och ungdomsvetenskap Kommunikation formar en helhet som berttar om mnniskors tankar och stt att vara orden som sgs, den andres existens, gester, tonfall, ansiktsuttryck (Johansson, s. 45, 2003).

    14. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen fr barn- och ungdomsvetenskap Det r inte frga om inlevelse, eller att knna som den andre utan mer en strvan att frst den andres varande i vrlden (Johansson, s. 45, 2003).

    15. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen fr barn- och ungdomsvetenskap Vi kan inte till fullo frst andra mnniskor, vi inte kan kliva ur vr egen kropp och in i den andres och f tillgng till dennes hela erfarenhet och frstelse av vrlden/tolkningsraster.

    16. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen fr barn- och ungdomsvetenskap Det finns alltid ngot kvar hos den andre som vi inte kan f tillgng till (Merleau-Ponty 1962).

    17. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen fr barn- och ungdomsvetenskap Vi r alltid en del av den vrld vi studerar, vi br alltid med oss vra egna erfarenheter och frstelse.

    18. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen fr barn- och ungdomsvetenskap Men vi har ven en mjlighet att frst p ett nytt stt

    19. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen fr barn- och ungdomsvetenskap Vra mjligheter att fullt ut frst barns perspektiv, intentioner och uttryck fr mening, r allts begrnsade och den kunskap som kan erhllas r komplex och knappast fullstndig. I tolkningen av barns agerande gller det drfr att se hela situationen dr andra barn och forskaren ingr och att vara ppen fr den tvetydighet och komplexitet som r karaktristisk fr livsvrlden. ven om forskaren eller barnpedagogen definierar vad som studeras, kvarstr fenomenet och dess innebrd fr barnet som en ppen frga (Johansson, s. 44, 2003).

    20. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen fr barn- och ungdomsvetenskap Ska mten och perspektivbyten mjliggras krvs en nrhet i fysisk och psykisk bemrkelse till subjekten, till barnen. En intresserad instllning, en ppenhet dr barnens agerande tolkas men inte vrderas, r d viktig (Johansson, s. 44, 2003).

    21. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen fr barn- och ungdomsvetenskap Samtal med barn mste ske p barnens villkor och forskarens fokus, kameran eller blickfnget, i jmnhjd och i nrhet med barns horisont. Det gller att kroppsligt vara nra, frska se det barnet ser och frst barns olika uttryck, stt att vara som uttryck fr deras livsvrld dr ocks forskaren r en del. Det fordras tid p forskningsfltet fr att lra knna barnen och vinna deras frtroende. (Johansson, 2003).

    22. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen fr barn- och ungdomsvetenskap Barnperspektiv Forskning om barn, fr deras bsta, har ofta fokuserat barns antaget generella behov. Sedan har denna forskning kunnat bli vgledande fr pedagogiskt och socialt arbete med barn.

    23. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen fr barn- och ungdomsvetenskap Med barnrttskonventionen fljde en diskussion om behovens relation till barnets rttigheter. Barnets rtt till respekt kom, som vrdegrund, att bli ett alternativ till betonandet av barns behov (Qvarsell, s. 109, 2003).

    24. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen fr barn- och ungdomsvetenskap Det generella barnet det situerade barnet Problemet r att den professionelle har sina frestllningar och kunskaper om (generella) barns behov och hur de br mtas (Qvarsell, s. 101, 2003).

    25. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen fr barn- och ungdomsvetenskap Man vet genom utbildning och erfarenhet vad barnet behver. Man knner ocks till barns behov som generellt fenomen. Men att vidta tgrder utifrn frestllningar om generella barns behov kan i den praktiska situationen vara raka motsatsen till att visa den respekt som barn och unga har rtt till (Qvarsell, s. 103, 2003).

    26. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen fr barn- och ungdomsvetenskap Empati och respekt gller konkreta personer, inte teoretiska objekt. Respekten fr barnets rttigheter kan allts medfra etiska problem i det konkreta pedagogiska arbetet, liksom i forskningen. (Qvarsell, s. 103, 2003)

    27. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen fr barn- och ungdomsvetenskap Kritiken gr ut p att utvecklingspsykologin ger en standardiserad bild av barnen, att den anvnds som en norm fr vad som r godtagbar utveckling, oavsett i vilka kulturer och kontexter barnen befinner sig. (Qvarsell, s. 103, 2003)

    28. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen fr barn- och ungdomsvetenskap Detta universalistiska tnkande om barn kan ifrgasttas, kanske srskilt nr det anvnds i globala dokument om barns rttigheter. Vad som kan kritiseras r allts frestllningen om det globala generella barnet dr man bortser frn variation och kultur. (Qvarsell, s. 103, 2003)

    29. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen fr barn- och ungdomsvetenskap Fokus p barnet kan ta bort kontexten och p s stt f motsatt effekt.

    30. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen fr barn- och ungdomsvetenskap Tnkta behov - eller andra frestllningar om vad som r bra fr barn - kan komma i konflikt med barnets rtt att sga sin mening eller att ge sin uppfattning om en situation (Qvarsell, s. 111, 2003).

    31. Kontext Historiskt Socialt Kulturellt

    32. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen fr barn- och ungdomsvetenskap Nr det gller kontextualisering som mjlighet att stta bilderna av barnet i relation till omvrldens villkor kan Reeds (1993) distinktion mellan olika slag av handlingsutrymmen (free and promoted fields of action) vara en ingng till frstelsen av vad barn uppfattar som menings- och handlingsinbjudande (Qvarsell, s. 104, 2003).

    33. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen fr barn- och ungdomsvetenskap Mellanrummet Kunskapsbildning handlar inte om frmedling utan om (re)konstruktion, och det r i mellan-rummet mellan individ och omvrld som kun- skapandet sker (Qvarsell, s. 104, 2003).

    34. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen fr barn- och ungdomsvetenskap Barnet internaliserar allts omvrlden och konstruerar den, en msesidig process mellan barnet och omgivningen. Omvrlden inne i barnet och p samma gng barnet i omvrlden. (Qvarsell, s. 104, 2003)

    35. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen fr barn- och ungdomsvetenskap In short, society reproduces itself not by transmission from one generation to the next, but instead by each new generation constructing a new society for itself (Meacham, s. 259, 1993).

    36. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen fr barn- och ungdomsvetenskap http://www.youtube.com/watch?v=LZDQMeBL6Rk

    37. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen fr barn- och ungdomsvetenskap Frskolepedagogers samspel med barn mot bakgrund av nrhet och distans till barns perspektiv, till det som visar sig fr barnet (Johansson, s. 43, 2003).

    38. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen fr barn- och ungdomsvetenskap Barnsyn - Mnniskosyn Hur barn definieras har betydelse fr den omsorg och det bemtande som de fr, skriver Hundeide (2001). Barnsyn kan ocks ses som perspektiv p barn som i sociologin har polariserats i tv

    39. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen fr barn- och ungdomsvetenskap Human becomings Barn betraktas som mer ofullkomliga n vuxna. barndom blir en brist, ngot som ska tgrdas genom utveckling och socialisation (Johansson, 2003).

    40. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen fr barn- och ungdomsvetenskap Barn blir representanter fr sin lder, barnets uttryck tolkas som tecken p att det har en viss lder eller befinner sig p ett visst utvecklings-steg, medan andra faktorer som kn, familje-tillhrighet och personlighet tonas ner (Johansson, 2003).

    41. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen fr barn- och ungdomsvetenskap Human beings medmnniskor med intentioner och frmga till mening ven om barn inte har vuxnas begreppsapparat, eller samma kroppsliga och verbala frmga (Johansson, 2003).

    42. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen fr barn- och ungdomsvetenskap Barn antas barn i hg grad delaktiga i en livsvrld som de ocks delar med vuxna, och det r denna gemensamma vrld som utgr frmsta inspirationskllan fr barns aktiviteter tillsammans med varandra (Johansson, 2003).

    43. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen fr barn- och ungdomsvetenskap BARN R MEDMNNISKOR Pedagogerna riktar sig till barnet som en person med behov, nskningar, vilja och skilda frmgor som det gller att frska frst och ta hnsyn till. Man strvar efter att mta barnet p dess egna villkor, frsker f en insikt i barns upplevelser, behov och individualitet (Johansson, s. 48, 2003).

    44. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen fr barn- och ungdomsvetenskap Utgngspunkten tycks vara barns erfarenheter och knsla av kontroll. De vuxna har en ambition att ge barn upplevelser av verblick och kontroll ver sin tillvaro. Pedagogerna frhller sig till barns intentioner och uttryck fr mening genom att lta barns perspektiv komma till uttryck alternativt flja barns intention (Johansson, s. 48, 2003).

    45. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen fr barn- och ungdomsvetenskap VUXNA VET BTTRE Pedagogerna agerar i frsta hand agerar utifrn sitt eget perspektiv p vad som r bra fr barnet. Pedagogerna tycks se sina ml som de bsta fr barnet. Det betyder inte ndvndigtvis att de vuxna saknar knsla fr eller insikt i barns perspektiv. (Johansson, 2003).

    46. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen fr barn- och ungdomsvetenskap De vuxna ifrn att barn har perspektiv, har intentioner som de uttrycker, men de vuxnas ider om vad som r rtt eller gott gr fre barnets frstelse och upplevelse av situationen. Det blir d inte mjligt eller ndvndigt att flja barns perspektiv (Johansson, 2003).

    47. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen fr barn- och ungdomsvetenskap Pedagogerna kan ibland utg ifrn att barn fr sin egen skull behver vara med om, va eller lra sig vissa saker, ven om barnen visar att de inte alls har samma instllning till detta som de vuxna. Barnen ska lra sig att ta upp, tla motgngar och flja regler. Detta lrande, menar de vuxna, r till fr barnens eget bsta. Uttryck som att barn mste lra sig tla motgngar och man ska bara behva sga till en gng illustrerar ett sdant synstt (Johansson, 2003).

    48. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen fr barn- och ungdomsvetenskap Dilemmat som pedagoger har att hantera r att barn inte alltid kan frst sitt eget bsta, men att det r vuxnas uppgift att se till att barn underordnar sig vissa beslut. Den normativa avsikten r att barn ska lra sig tla motgngar vilket innebr att barns perspektiv explicit bryts eller underordnas andras, ofta de vuxnas (Johansson, 2003).

    49. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen fr barn- och ungdomsvetenskap BARNS INTENTIONER R IRRATIONELLA De vuxna har varken ngon avsikt att nrma sig, se ngon frtjnst med eller anvnda sig av barnets perspektiv i sitt pedagogiska uppdrag. Vuxna frefaller att ta sitt perspektiv fr givet och barns intentioner som vore de utan rationell mening, alternativt att barn agerar fr att utmana vuxna eller de regler som verksamheten bygger p (Johansson, 2003).

    50. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen fr barn- och ungdomsvetenskap Mjligheten att frst barns perspektiv handlar i grunden om vra egna perspektiv, vare sig vi r forskare eller pedagoger (Johansson, 2003).

    51. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen fr barn- och ungdomsvetenskap Barns perspektiv p villkor i sin omvrld, p andra mnniskor, p fysiska ting och p sociala frhllanden, kan ge vsentlig kunskap fr bde den pedagogiska kunskapsbildningen och det praktiska pedagogiska arbetet. Det kan sga ngot om vrlden som sdan (Qvarsell, 2003).

    52. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen fr barn- och ungdomsvetenskap Metod Observation - deltagande observation. Fltanteckningar. Etik

    53. Barnperspektiv och barns perspektiv Institutionen fr barn- och ungdomsvetenskap