1 / 23

Fakta och information om högskolestudier Presentationsmaterial 2012

Fakta och information om högskolestudier Presentationsmaterial 2012. Varför läsa på högskolan?. En utvecklande tid med nya vänner Du lär dig att lära Lättare att få jobb Roligare jobb? Högre lön?. Medianinkomst för några yrken. Vem kan läsa på högskolan?. Måste jag vara smart?

fell
Download Presentation

Fakta och information om högskolestudier Presentationsmaterial 2012

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Fakta och information om högskolestudier Presentationsmaterial 2012

  2. Varför läsa på högskolan? • En utvecklande tid med nya vänner • Du lär dig att lära • Lättare att få jobb • Roligare jobb? • Högre lön?

  3. Medianinkomst för några yrken

  4. Vem kan läsa på högskolan? • Måste jag vara smart? • Måste jag ha gott om pengar? • Måste jag börja läsa direkt efter gymnasiet? • Hur fungerar det om jag har ett funktionshinder?

  5. Vad krävs för att komma in? Grundläggande behörighet Får du från gymnasiet, vuxenutbildning eller folkhögskola. Särskild behörighet Skiljer sig åt mellan olika universitet, högskolor och utbildningar. • Betyg i vissa gymnasiekurser • Arbetslivserfarenhet • Annat Läs mer på universitetens och högskolornas webbplatser eller på VHS webbplats www.antagning.se

  6. Om du inte har behörighet Komplettera! • Gymnasial vuxenutbildning (till exempel komvux) • Folkhögskola • Basår Tänk på att det kan vara svårare att komma in om du kompletterar.

  7. Meritpoäng för dig som har examen från gymnasieskolan (GY2011) Du kan höja ditt meritvärde med max 2,5 meritpoäng. Du kan få meritpoäng till de flesta utbildningar om du har ett godkänt betyg (lägst E) i följande kurser: • Moderna språk (max 1,5 poäng) • Engelska (max 1 poäng) • Matematik (max 1,5 poäng) Läs mer i faktabladet För dig med examen från gymnasieskolan (Gy2011) på www.studera.nu.

  8. Information om meritpoäng På studera.nu finns olika faktablad om antagningsregler för olika grupper av sökande. • Med examen från gymnasieskolan (GY2011) • Slutbetyg från gymnasienivå • Går ut gymnasiet 2010-2013 • Går ut komvux 2010-2013 • Gått ut gymnasiet före 2010 • Gått ut komvux före 2010 • IB-examen • Har eller ska ta en IB-examen, examensår 2012-2013 • Have or willreceive an IB, graduation2012-2013 • Folkhögskola

  9. Meritpoäng för dig som gått/går ut gymnasiet 2010-2013 Du kan höja ditt meritvärde med max 2,5 meritpoäng Meritpoäng för moderna språk, engelska och matematik • Moderna språk (max 1,5 poäng) • Engelska (max 1,0 poäng) • Matematik (max 1,0 poäng) Områdeskurser, (max 1,0 poäng) • Fördjupning eller specialisering • Relevanta kurser för området • Krävs inte för behörighet Läs mer i faktabladet För dig som går ut gymnasiet 2010-2013 på www.studera.nu.

  10. Hur svårt är det att komma in? • Stor skillnad mellan olika utbildningar • Statistik finns på VHS webbplats, http://statistik.vhs.se • Gör högskoleprovet. Träna på www.studera.nu. Om du inte kommer in? • Försök igen! • Skriv om högskoleprovet!

  11. Vad läser man? Du kan inte läsa ämnet samhällskunskap på universitet och högskolor. I stället måste du välja att fördjupa dig inom till exempel statsvetenskap, sociologi eller nationalekonomi. Det här är en vanlig indelning med exempel på ämnen. En vanlig indelning • Humaniora (filosofi, historia, religion, språk och arkeologi) • Konstnärliga ämnen (dans, musik, teater, konst och slöjd) • Medicin och vård (sjukgymnastik, medicin, veterinärmedicin) • Naturvetenskap (biologi, kemi, matematik, och geografi) • Samhällsvetenskap (statsvetenskap och sociologi) • Teknik (arkitektur, kemiteknik och teknologi) • Tvärvetenskap – när ett ämne ligger i gränslandet mellan flera olika huvudområden (arbetsvetenskap och genusvetenskap)

  12. Hur går studierna till? • Sammanlagt ca 40 timmar i veckan • Eget arbete • Föreläsningar • Seminarier • Grupparbeten • Laborationer • Examination • Uppsats och exjobb

  13. Kurser och program • Du läser i kurser. Oftast ett ämne, en kurs i taget. • Program är hopsatta av kurser. Högskolan bestämmer vilka och i vilken ordning du läser dem. • Du kan gå en fristående kurs eller ett helt program.

  14. Fristående kurser eller program Fristående kurser • Välja vad du vill ha för kurser i din examen. • Läsa kurser i den ordning du vill. • Lätt att byta mellan olika lärosäten. Program • Säker på att komma in på kurser till en hel examen. • Vet i förväg precis när du ska läsa varje kurs. • Vet att kurserna är valda för att passa en viss inriktning.

  15. Andra alternativ Distansutbildning • Läsa på svensk högskola via internet. Studier utomlands • Ordna själv eller utbytesprogram. Kan få svenskt studiemedel.

  16. Vad blir man? Utbildning till ett visst yrke, till exempel: • Lärarexamen • Juristexamen • Sjuksköterskeexamen Generell examen Bred utbildning med specialisering inom ett visst ämne. • Högskoleexamen • Kandidat … • Magister … • Master … • Licentiat … • Doktor … • ... i biologi/matematik/sociologi/osv. • Konstnärlig examen • Som de generella, men inom ett konstnärligt ämne • Konstnärlig högskoleexamen • Konstnärlig kandidat … • Konstnärlig magister … • Konstnärlig master … • Konstnärlig licentiat … • Konstnärlig doktorsexamen • … i dans/konst/musik/osv.

  17. Vilken utbildning ska jag välja? • Efter intresse? • Efter arbetsmarknaden? • Efter lön? • Efter alltihop?

  18. Var ska jag välja att läsa? 50-tal universitet och högskolor Vad är viktigt för dig? • Vilka utbildningar de ger? • Vilken inriktning har utbildningen? • Hur många studenter har de? • Var i landet de ligger? • Utbildningens kvalitet? • Fritidsintressen?

  19. Universitet och högskolor Får vem som helst starta ett universitet eller en högskola? • Svar: Ja. Regeringen bestämmer vilka som får ge examen och högskolepoäng. Men orden ”universitet” och ”högskola” är inte skyddade och får användas också av dem som inte får ge högskolepoäng. Vad är det för skillnad på universitet och högskola? • I stort sett ingen. Förr hade bara universiteten tillstånd att utfärda examen på forskarnivå. Nu kan även högskolor utfärda forskarexamen.

  20. Hur anmäler jag mig till högskolan? • Anmälan görs på VHS webbplats www.antagning.se. • Vad som finns att välja på finns på www.antagning.se, www.studera.nueller universitetens och högskolornas webbplatser • Sista anmälningsdag är 15 april eller 15 oktober.

  21. Ekonomin under studierna Studiemedel • Lån: 6 124 kronor för fyra veckor • Bidrag: 2 796 kronor för fyra veckor Tillägg för barn och extra kostnader. Söks från Centrala Studiestödsnämnden (CSN), www.csn.se.

  22. Bostad – hur hittar man det? • Studentbostäder • Hyra i andra hand • Inneboende • Dela bostad • Sök bostad på: www.sokstudentbostad.se • Sök bostadsbidrag: www.fk.se

  23. Var får jag veta mer? • www.studera.nu • www.antagning.se • www.csn.se • www.arbetsformedlingen.se • universitet och högskolor Studievägledare • Universitet och högskolor (vem som helst får ringa) • Gymnasienivå • Arbetsförmedlingar

More Related