1 / 38

Offentlig kontroll av livsmedel

Offentlig kontroll av livsmedel. LIVSMEDELSVERKET Kontrollerar större livsmedelsindustrier t ex Melkers och Milko LÄNSSTYRELSEN Länsveterinären utför viss kontroll åt SLV KOMMUNEN - miljökontor eller motsvarande Kontrollerar bryggerier, restauranger, skolkök, butiker och vattenverk mm.

devaki
Download Presentation

Offentlig kontroll av livsmedel

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Offentlig kontroll av livsmedel LIVSMEDELSVERKET Kontrollerar större livsmedelsindustrier t ex Melkers och Milko LÄNSSTYRELSEN Länsveterinären utför viss kontroll åt SLV KOMMUNEN - miljökontor eller motsvarande Kontrollerar bryggerier, restauranger, skolkök, butiker och vattenverk mm 1

  2. Lagstiftningens uppbyggnad • EU – förordningar t ex EU-förordning nr 178/2002 - innehåller grundläggande krav för all livsmedelshantering • Livsmedelslagen (LL) (SFS 2006.804) Livsmedelsförordningen (SFS 2006:813) kompletterar EU –förordningarna • Föreskrifter Vissa EU-regler samlas i föreskrifter t ex Dricksvattenföreskrifterna 2001:30 2

  3. Syftet med lagstiftningen • Helhetssyn inom kontrollarbetet • Hela livsmedelskedjan ”Från jord till bord”, ”Från brunn till mun” • Risk • Livsmedelsföretagaren ansvarar för säkra livsmedel • Konsumentens rätt till säkra livsmedel och inte bli lurad 3

  4. Vad använder vi vatten till? Varje dygn använder varje person i genomsnitt 180 liter vatten, fördelat på följande sätt: ·10 liter för dryck och mat ·35 liter för WC-spolning ·35 liter för disk ·25 liter för tvätt ·65 liter för personlig hygien ·10 liter för övrig användning 4

  5. Vad är dricksvatten? 1 § Dricksvatten - vatten som är avsett för dryck, till matlagning och till beredning av livsmedel. Även vatten som används för vissa andra ändamål på livsmedelsproducerande företag är dricksvatten • Varmt kranvatten är räknas inte som dricksvatten 5

  6. Dricksvattenföreskrifterna 2001:30 • Dricksvattenföreskrifterna innehåller bl a: - Krav på egenkontroll, provtagning, åtgärder vid kvalitetsbrister - 4 bilagor (processkemikalier, gränsvärden, kontroll och analyser) • Vägledning till dricksvattenföreskrifterna Hjälp för tolkning och användning av föreskrifterna Riktar sig till producenter, tillhandahållare och användare av dricksvatten och kontrollmyndigheter d v s miljökontor eller motsvarande 6

  7. Vilka omfattas av föreskrifterna? • 2 § Föreskrifterna omfattar Vattenverk som producerar över 10m3/dygn eller förser fler än 50 personer med dricksvatten (sk 50/10 – regeln) eller • Dricksvatten som används i kommersiell och offentlig verksamhet, t ex restauranger och gruppboenden omfattas av föreskrifterna om de har eget vatten OBS! Mindre vattenledningsföreningar och privatpersoner med egen brunn omfattas inte. De bör följa Socialstyrelsens råd och riktlinjer 7

  8. Godkännande och registrering • Alla vattenverk som uppfyller 50/10 – regeln eller är offentliga eller kommersiella ska godkännas eller registreras • Krav på godkännande: Vattenverk med beredning av dricksvatten som utgår från ytvatten, från ytvattenpåverkat grundvatten eller från grundvatten som pH-justeras och/eller desinfekteras • Övrigaregistreras pga små hygieniska risker 8

  9. Beredning (behandling) och distribution • 3 § Vid beredning av dricksvatten ska särskild hänsyn tas till: - råvattnets egenskaper - risken för kvalitetsförändringar under distributionen • Beredningsprocessen bör vara så enkel som möjligt • Syfte med beredning: - hälsomässigt säkert och estetiskt tilltalande dricksvatten tekniskt lämpligt för distribution och användning - motverka mikrobiologisk tillväxt och korrosion 9

  10. Larm 4 § Krav på larm och dokumentation • Syftet med larm är att varna med marginal. Gör det möjligt att hinna åtgärda problemen i tid • Larm vid pH-justering (nedre och övre gränsvärde) • Larm UV-ljus (strömavbrott, trasig lampa) • Larm vid förhöjd turbiditet (grumlighet) • Beskrivning av vattenverket och driftsinstruktion 10

  11. Driftsinstruktioner Exempel på vad som bör ingå i driftsinstruktioner • Arbets- och beslutsordning med ansvarsfördelning • Arbetsbeskrivningar för ansvarig person • Doseringsanvisningar av ev processkemikalier • Larmgränser • Rutiner för åtgärder vid driftsstörningar och utlöst larm - Funktionskontroll av utrustning som är avgörande för beredningens säkerhet t ex pumpar, doserings-utrustning 11

  12. Driftsansvarig Driftsansvarig ska: - ha grundläggande utbildning i livsmedelshygien - vara insatt i egenkontrollen - vara väl insatt i hur anläggningen ska skötas - kunna rycka in snabbt vid driftsstörningar - ha befogenhet att vidta nödvändiga åtgärder 12

  13. Distributionsanläggning 6 § Utformning, underhåll och skötsel • ”En distributionsanläggning skall vara utformad, underhållas och skötas på sådant sätt att dricksvattnet uppfyller kvalitetskraven när det når användarna” • Några förutsättningar för att uppfylla kraven är att: - vattenomsättningen är bra - rengöra reservoaren - planera för underhåll och förnyelse av ledningsnätet - motverka föroreningar pga korskoppling och återströmning - motverka korrosion och mikrobiologisk tillväxt 13

  14. Kvalitetskrav • 7 § Dricksvatten ska vara hälsosamt och rent Hälsosamtinnebär att dricksvattnet inte orsakar sjukdom Rent innebär att dricksvattnet är estetiskt acceptabelt 14

  15. Egenkontroll - system • Ansvarig för vattenverket ska utforma egenkontrollen som består av: - Förebyggande åtgärder t ex upprättande av skyddsområde för vattentäkt, larm, underhåll - Kontroll i efterhand t ex provtagning 15

  16. Egenkontroll • Grundförutsättningar: bl a krav på lokaler, utrustning, personlig hygien, skadedjurs- bekämpning, utbildning • Provtagningspunkter och -frekvenser för regelbundna undersökningar • Rutiner för övriga undersökningar av dricksvattnets kvalitet • Rutiner för informationsutbyte 16

  17. Egenkontroll • Den som ansvarar för en vattenanläggning är skyldig att bedriva egenkontroll och därigenom se till att miljöbalkens bestämmelser följs. • Viktiga punkter att dokumentera i egenkontrollen • Analysera vattenkvaliteten. Bör göras minst en gång per år för enskilda anläggningar (mindre än 50 personer) • Brunnens lokalisering. Pågår det någon verksamhet som kan påverka vattentillgång och kvalitet. • Vattennivån i brunnen. • Yttre påverkan på anläggningen. • Förändring av konstruktionen • Kontinuerligt underhåll av utrustningen. T ex skötsel av filter. Gör checklistor. • Ansvarsfördelning och beskrivning av vattenanläggningen är viktigt att dokumentera. Detta måste uppdateras regelbundet. Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 17

  18. Mindre anläggningar (max 50 pers) – miljöbalken • Mindre vattenanläggningar omfattas av miljöbalken • Tillsynsansvaret ligger hos den kommunala nämnd som utövar tillsyn över miljö- och hälsoskyddet. • Allmänna hänsynsregler i miljöbalken som riktar sig till alla, verksamhetsutövare och enskilda människor. • Bevisbörderegeln. Omvänd bevisbörda • Kunskapskravet • Försiktighetsåtgärder • Lokaliseringsprincipen • Hushållnings och kretsloppsprinciperna • Produktvalsprincipen • Skälighetsregeln • Ett grundläggande begrepp i hälsoskydd är olägenhetsbegreppet. Människor skall skyddas mot störningar om innebär risk för hälsomässiga olägenheter. Detsamma gäller att risken för olägenheter för miljön skall minimeras . Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 18

  19. PROVTAGNING Bedömning av vattnets tjänlighet • Otjänligt: Begreppet är direkt eller indirekt hälsogrundat. Tex fekala (tarm) bakterier. • Tjänligt med anmärkning: Bedömningen kan vara estetisk, teknisk eller hälsomässigt grundad. • Hälsomässigt grundade anmärkningar kan bero på förekomst av mikroorganismer, förhöjda halter av ämnen som kan påverka hälsan negativt eller egenskaper som försämrar desinfektionen. • Estetiska anmärkningar kan vara lukt, smak, grumlighet och färg. • Tekniska anmärkningar kan bero på att vattnets egenskaper, t ex lågt pH, kan ge problem i samband med distributionen. Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 19

  20. PROVTAGNING • PROVTAGNING AV VATTEN • SKALL SKE OM • vattentäkten omfattas av Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten SLV FS 2001:30 • 9 § Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 20

  21. PROVTAGNING • Man omfattas av föreskriften om någon av följande villkor uppfylls: • - Försörjer mer än 50 personer eller tillhandahåller mer än 10 m3 per dygn • - Vattnet används i kommersiell eller offentlig verksamhet • 2 § Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 21

  22. PROVTAGNING • VILKA PROVER • - Anges i klartext i föreskriften • - Normalprover, bakt + kem • - Utökade prover, bakt + kem • - Utgående vatten, bakt + kem • - Undersökningar som ingår i driftsinstruktion • - Undersökningar underhåll och skötsel • 9 § , BILAGA 3 Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 22

  23. PROVTAGNING • NORMALPROVER, hos användare • MIKROBIOLOGISKA KEMISKA • Antal mikroorganismer Ammonium • Antal långsamväxande Färg • E.Coli Järn • Koliforma bakterier Konduktivitet • Lukt • pH (pH-justering) • Smak • Turbiditet • BILAGA 3 AVSNITT A Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 23

  24. PROVTAGNING UTÖKADE PROVER Samtliga parametrar i bilaga 2 med gränsvärde BILAGA 3 AVSNITT B Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 24

  25. PROVTAGNING UTGÅENDE VATTEN 4 mikrobiologiska 1 kemisk per år BILAGA 3 AVSNITT C Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 25

  26. PROVTAGNING • BEDÖMNING • Tjänligt • Tjänligt med anmärkning • Otjänligt • 14 § Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 26

  27. PROVTAGNING • PROVTAGNINGSPUNKTER • Utses av verksamhetsutövaren • - Några fast • - Några extra • Fastställs av kontrollmyndigheten • 10-11 §§ Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 27

  28. PROVTAGNING PROVTAGNINGSMETODIK Hos användare: - ta bort sil, filter etc - desinfektera - spola som brukligt Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 28

  29. PROVTAGNING TRANSPORTER KYLA VIKTIGT MED KORTA TRANSPORTTIDER Bakteriologiska analyser inom 12 TIM Kemiska analyser inom 24 TIM Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 29

  30. PROVTAGNING LABORATORIER ALCONTROL EUROFINS (Analysen) Ta hjälp av dom Skicka till dom ert provtagningsprogram Beställ provtagningspaket Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 30

  31. Skydd av vattentäkt EUs ramdirektiv för vatten (vattendirektivet) anger att alla vattentäkter som används för större uttag än 10 m3/dygn eller som försörjer fler än 50 personer med dricksvatten ges nödvändigt skydd senast år 2015 Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 31

  32. Skydd av vattentäkt Exempel på större vattenskyddsområde efter en grusås Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 32

  33. Skydd av vattentäkt VATTENSKYDDSOMRÅDE 1 Huvudmannen för vattentäkten ansöker om fastställelse för vattenskyddsområde hos länsstyrelse eller kommun. Ett förslag lämnas in med avgränsning och förslag till skyddsbestämmelser 2 Myndigheten skickar förslaget på remiss till berörda markägare 3 Myndigheten fattar beslut och vattenskyddsområdet fastställs Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 33

  34. Skydd av vattentäkt Exempel på mindre vattenskyddsområde för enskild vattentäkt (källa) Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 34

  35. Skydd av vattentäkt Skyddsområden för bergborrad brunn blir ofta mindre än skyddsområden för vattentäkt i grusås Exempel på mindre vattenskyddsområde för bergborrad brunn Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 35

  36. Skydd av vattentäkt Enklare form av skydd än vattenskyddsområden Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa Kommunen beslutar med stöd av 9 kap miljöbalken om särskilda bestämmelser för vissa områden Föreskrifterna kan t. ex. ange anmälan till kommunen för vissa åtgärder Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 36

  37. Sammanfattning Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel Ni är viktiga eftersom ni har ansvaret för att dricksvattnet uppfyller kvalitetskraven när det når användaren Egenkontroll = Riskbaserad, Förebygga, Reducera, Övervaka, Åtgärda Utvärdera och förbättra vid behov 37

  38. Länkar på internet www.svensktvatten.se www.livsmedelsverket.se www.socialstyrelsen.se www.sgu.se Utbildningen - Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – hemsida: www.lansstyrelsen.se/dalarna/dv2009 Övrigt www.boverket.se (radon)www.radonguiden.se www.stralsakerhetsmyndigheten.se (radon)www.vattenportalen.se (labb)www.miljomal.se (miljömål) 38

More Related