1 / 49

”Vilken väg tar den kommunala hälso- och sjukvården i framtiden” Psykiatrins utveckling Ing-Marie Wieselgren Nationell P

”Vilken väg tar den kommunala hälso- och sjukvården i framtiden” Psykiatrins utveckling Ing-Marie Wieselgren Nationell Psykiarisamordning . Nationell psykiatrisamordning Anders Milton, Nationell psykiatrisamordnare Kansliet: Ing-Marie Wieselgren, Ann Tjernberg Inger Bohlin

azuka
Download Presentation

”Vilken väg tar den kommunala hälso- och sjukvården i framtiden” Psykiatrins utveckling Ing-Marie Wieselgren Nationell P

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. ”Vilken väg tar den kommunala hälso- och sjukvården i framtiden” Psykiatrins utveckling Ing-Marie Wieselgren Nationell Psykiarisamordning

  2. Nationell psykiatrisamordning Anders Milton, Nationell psykiatrisamordnare Kansliet: Ing-Marie Wieselgren, Ann Tjernberg Inger Bohlin Kristy Delisle Anna-Karin Haag Urban Markström ing-marie.wieselgren@social.ministry.se www.sou.gov.se/psykiatri

  3. Ps Psykiatrisamordning En nationell psykiatrisamordnare Uppgift: Att se över frågor som rör arbetsformer, samverkan, resurser, personal och kompetens inom vård, socialomsorg och rehabilitering av psykiskt sjuka och psykiskt funktionshindrade. Vid behov ge förslag till författningsändringar och förtydligande av gällande regelverk Tillsammans med kommuner, landsting, och berörda statliga myndigheter formulera strategier för kvalitetsutveckling för att samordna och stärka utvecklingsarbetet. Psykiatrisamordning -03

  4. Ps Samordning av vård, social omsorg och rehabilitering utifrån ett helhetsperspektiv Psykiatrisamordnare Skapa förutsättningar för En kraftsamling hos samtliga berörda aktörer för att utveckla kvaliteten i vården och omsorgen av människor med psykiska sjukdomar och psykiska funktionshinder Bra livssituation för personer med psykiska funktionshinder Psykiatrisamordning -03

  5. Mål: psykiskt funktionshindrade ska kunna leva ett gott liv i samhället Är det möjligt? Är det bra? Vems är ansvaret ?

  6. Ps Psykiatrisamordning Leva i samhället Om personer med allvarlig psykisk sjukdom och/eller psykiska funktionshinder ska kunna leva integrerat i samhället på ett bra sätt krävs VÅRD OCH OMSORG + ACCEPTANS fr kommun o. landsting i samhället efter behov. Icke tillgodosedda behov av vård → psykiskt sjukapersoner blir störande och skrämmande → allmänheten litar inte på att vården/samhället klarar dessa personer → minskad acceptans Psykiatrisamordning -04

  7. VEMS ÄR ANSVARET ? Kommunen Socialtjänst Vård o boende Psykiatrin Specialistvården Primärvården Polisen Anhöriga Allmänheten Hyresvärden

  8. Ps Vårdplatser inom psykiatrin • ca 35 000 vpl • 12 960 vpl • 1,5/1000 innevånare • 5 565 vpl varav 1 200 personer dömda till vård • 0,6/1000 innevånare • 2002 4 743 vpl, medelvårdtid 19,8 • Källa Socialstyrelsen S2003/591/HS, Landstingsförbundet Psykiatrisamordning -04

  9. Psykiatrin: Sängplatser Öppenvårdsbesök

  10. Psykiatrin: Sängplatser Öppenvårdsbesök Kommunen: särskilda boende egna lägenheter Primärvården

  11. Behov av insatser för Lätt psykisk ohälsa Svår psykisk sjukdom/ funktionshinder Stöd, rådgivning, omvårdnad, behandling, rehabilitering

  12. Vems ansvar? Kommun Företags- hälsovård Specialistpsykiatri Familj, Vänner, frivilligorg Primärvård Behov av insatser för Svår psykisk sjukdom/ funktionshinder Lätt psykisk ohälsa

  13. Ps Områden som behöver satsningar Psykiatrisamordning Sysselsättning > 50% saknar helt sysselsättning Boende Psykiskt sjuka bostadslösa, differentierade boenden, specialboenden, flexibla stödformer Specialist psykiatri Ökad tillgänglighet till psykiatriska insatser ex. ökat antal vårdplatser eller utbyggnad av öppenvård. Samverkan Psykiskt störda missbrukare, personer med omfattande behov, gemensamma nämnder m.m. Kompetensutveckling - personalförsörjning Psykiatrisamordning -04

  14. Ps Psykiatrisamordning Gemensamma mål Målsättningarna ska kännetecknas av en ökad ambitionsnivå och leda till en ökad status för såväl kunskapsområdet, som användarna och utförarna. Psykiatrisamordning -04

  15. Ps Psykiatrisamordning MÅL 1 Människor med allvarlig psykisk sjukdom och/eller psykiska funktionshinder ska ha samma rätt till vård och omsorg som människor med motsvarande kroppsliga besvär. Psykiatrisamordning -04

  16. Ps Psykiatrisamordning • Då krävs: • Att alla berörda aktörer prioriterar denna grupp • - när resurser fördelas, • - organisation och verksamheter omformas, • - i planerings arbetet, • i val av chefer, ledningsstrategier mm • Att den begränsade ”kakan” inom kommuner och landsting delas lika. • . . . eller lagstiftning och sanktioner när lagarna inte följs. • Vårdgaranti och rättighetslagstiftning

  17. Ps Psykiatrisamordning • Det ska innebära att människor med psykiska funktionshinder får möjlighet till • bra (minst acceptabelt) boende, • meningsfulla aktiviteter i vardagen • (arbete, studier, sysselsättning), • stimulerande fritid • nödvändigt stöd för att leva ett gott liv • nödvändig vård för den psykiatriska • åkomman så att sjukdomens • konsekvenser minimeras • - nödvändig vård för kroppsliga åkommor • och förebyggande insatser för att • förhindra kroppslig ohälsa

  18. Anpassning av bostad • Humanteknik i Karlstad • Överblickbart • Struktur • Sparsamt med stressande stimuli. • Märkning och kom ihåg lappar • Påminnelse hjälpmedel • Trygghet – larm, titthål, insynsskydd, • inte nedre botten

  19. HJÄLPMEDEL ATT KOMMA IHÅG – timer, almanackor, dosett som larmar, handdator, mobiltelefon, veckoschema, timstock, andra personligt utformade hjälpmedel, ATT FÅ HJÄLP MED TIDEN – timstock, olika typer av klockor som anpassas utifrån användaren ATT ANVÄNDA IT-TEKNINK – olika anpassade dataprogram, handdatorn MOBILTELFON – hjälp med påminnelse, hjälp med tid, starthjälp,

  20. BILDSTÖD – hjälp vid matlagning, tvätt, strykning, mm ORGANISATIONS/PLANERINGSHJÄLP – bildstöd vid garderober och andra skåp, veckoschema, stegvisa instruktioner, färgmärkning ANPASSNING – av arbetsplats, arbetstakt och arbetsuppgifter ANPASSNING – av bostad: struktur, organisering, bildstöd, överblickbarhet, titthål mm

  21. ANNAT SMÅTT OCH GOTT DIKTAFON – minnes och planeringshjälp NAGELKLIPPARE – istället för nagelsax FREESTYLE – hjälp mot röster ÖRONPROPP – hjälp mot röster BOLLTÄCKE - för sömnrubbningar

  22. Att vara delaktig och känna trygghet i vardagen och möten med människor förutsätter en matchning mellan Omgivningens krav och förväntningar Individens förutsättningar

  23. Ps Psykiatrisamordning MÅL 2 Metoderna som används för vård och stöd ska vara kunskapsbaserade och fortlöpande utvärderas Psykiatrisamordning -04

  24. Ps Psykiatrisamordning • Använda den kunskap som finns idag: • Vårdprogram • SBU- , SoS rapporter • Kliniska riktlinjer • Vetenskap och beprövad erfarenhet • Följa och utvärdera det vi gör. • Samlad verksamhetsuppföljning • Kvalitetsregister • Gemensam grundsyn och kunskapsbas över • organisationsgränser • För detta behövs • Strategier för att ta in ny kunskap/metoder • Strategier för att avveckla ”gamla” metoder • Gemensam kompetensutveckling • Verksamheten styrs av patienter/klienter/brukarnas • behov

  25. Metoder som är framgångsrika för att hjälpa människor med psykiska funktionshinder att klara sig bar i sin bostad? Integrerade behandlingsinsatser av samhällsbaserade multidiciplinära- team minskar återinläggningar och tid på sjukhus och ökar andelen som lever ett självständigt liv. Marshallm & Lockwood 2000.

  26. Resursgrupp Boendevärd Skötare Sjuksöterska Läkare Vänner Arbetskamrater Kurator Patienten Arbetsledare Familjen Arbetsterapeut Psykolog Boendestödjare Kontaktperson Gemensam plan, inventerar behov, olika uppdrag/uppgifter, uppföljning, gemensamt ansvar

  27. Studentprojekt Psykiatriteam Arbetsrehab Långsiktigt mål Primärvården Boendestöd Resurs- grupp

  28. Alltid en ansvarig person Stafett pinnen ska alltid lämnas till någon . . . . . . .

  29. Missbruk Psykos Behandling för missbruk förhindra återfall Behandling för att påverka sjukdomen minska symtom Rehabilitering förbättrad funktion minskade konsekvenser av sjukdom/ skada Individuellt anpassade behandlings- insatser av skilda slag Utveckling av: färdigheter och resurser hos den enskilde stödfunktioner, anpassningi samhället Wieselgren -04

  30. Ps Psykiatrisamordning MÅL 3 De lagar som finns ska användas och tillämpas på ett sådant sätt att även personer med psykiska funktionshinder, där svårigheterna innebär att man har svårt att bejaka sitt hjälpbehov, får de insatser de har behov av och rätt till. Psykiatrisamordning -04

  31. Vill Du ? Ja Nej

  32. Ps Psykiatrisamordning Förändrad syn på psykiska funktionshinder och allvarlig psykisk sjukdom. Kunskapen måste öka i hela samhället Kompetensen höjas hos alla professionella Metoder utvecklas för att ”handikappanpassa” myndigheters bemötande, information till brukare, tillgängligheten osv Anpassa utbudet av insatser efter dem det ytterst berör. Uppsökande verksamhet mm

  33. Ps Psykiatrisamordning MÅL 4 • Myndighetsgränser eller regelverk: • - får inte förhindra att personer med • psykiska funktionshinder får den • vård och stöd de behöver • motverka återhämtning eller • delaktighet i samhället. Psykiatrisamordning -04

  34. Ps Psykiatrisamordning • Kommuner och landsting • stöd i hemmet • särskilda boenden • utskrivningsklara • rehabilitering • habilitering • Hjälpmedel • - Missbruk • - Skolan • Barn till psykiskt sjuka • Primärvården Sekretesslagen • Försäkringskassa • - Ersättning vid studier, • arbetsrehabilitering • Samordningsansvar • - Samverkansansvar Arbetsmarknadsverket - arbetsrehabilitering Universitetet CSN Statens institutionsstyrelse - Missbruksvård - Vård av unga • Kriminalvården • Vård till intagna • - Skyddstillsyn med vård

  35. Ps Psykiatrisamordning MÅL 5 Planering och beslut på såväl organisations- som individnivå skall präglas av ett långsiktigt och samhällsekonomiskt effektivt helhetstänkande. Psykiatrisamordning -04

  36. Ps Psykiatrisamordning Organisations nivå: Samverkansavtal som garanterar samarbete under längre tidoch handlingsplaner Struktur för samverkan och samarbetsprojekt Politiker, tjänstemän och chefer på alla nivåer måste ta ansvar för att skapa trovärdighet och ge legitimitet för en långsiktigt fungerande och utvecklande samverkan. Styrsystem som stödjer detta. För individen: Personliga ombud, case manager, arbete i nätverk, eller resursgrupper

  37. Gemensam nämnd Bakgrund: Behovet av samverkan mellan kommuner och landsting har blivit allt tydligare. Inriktningen är att utöka landstingens och kommunernas befogenheter att utforma arbetet utifrån de lokala förutsättningarna. Prop. 2002/03:20 Samverkan mellan kommuner och landsting inom vård- och omsorgsområdet. Lag om gemensam nämnd inom vård och omsorgsområdet FSF 2003:192. F.o.m. 1 juli 2003

  38. Gemensam nämnd Samarbetsformerna kan anpassas efter lokala behov och förutsättningar. Huvudmannaskapet och det politiska inflytandet ligger kvar hos respektive part. Personalen kan vara anställd hos respektive huvudman eller hos värdlandsting/kommun.

  39. Lag om gemensam nämnd inom vård och omsorgsområdet: verksamheter: inom landstingest hälso- och sjukvård, tandvård inom kommunens hälso- och sjukvård, socialtjänst, enligt LSS, med tvångsvård enligt LVU, LVM, LPT, LRV

  40. Gemensamt ta ansvar för verksamheter som • har ett naturligt samband med varandra. • Vilka områden • Vem ska vara värd- kommun/landsting • Avtal-överenskommelse om ekonomi • Var ska personalen vara anställd • Vem ska vara chef

  41. Ett sätt att organisera vård och stöd

  42. Redskap för att lösa vårt uppdrag Gemensam nämnd Gemensamt team Kräver samarbete Gemensam uppgift

  43. För att bry sig om att städa Måste man finnas i samma värld Som skiten Ur Klinisk blick av Pia Dellson

  44. VISION Lika vård och omsorg Kunskapsbaserade metoder Anpassat samhälle Rehabiliteringsfrämjande regelverk o organisation Helhetssyn och Långsiktighet Ett bra liv HUR SKA VI GÖRA Attityd påverkan Politisk enighet Förändring av regler och lagar Mer resurser Riktlinjer o handlingsplaner Bra uppföljningsredskap Förbättra produktivitet och effektivitet DAGSLÄGET Kartläggningar Inventeringar Praxisundersökningar Utredningar och Analyser

  45. Ligga i kunskapens framkant Vad är psykiatrins kunskapsområde? Hjärnan och dess funktioner i möte med omgivningen, skeenden och händelser i och utanför kroppen. Så mångfacetterat att det behövs ett tvärvetenskapliga angreppssätt. Aktuellt kunskapsläge inom: Medicin Teknik Pedagogik Psykologi Sociologi Samhällsvetenskap m.m.

  46. Höja psykiatrins status För att förstå hjärnan - behöver vi de bästa hjärnorna Vi måste bli tillräckligt attraktiva för att rekrytera riktigt bra folk Vi måste skapa förutsättningar för att de ska komma till sin rätt

  47. Vision Att medmänniskan full av hopp kan formulera sina egna mål i vissheten att hon kommer att få hjälp att utveckla färdigheter och den kompetens hon behöver för att fullfölja de roller hon tycker är viktiga i ett samhälle som ser henne som en resurs och anpassar sig efter hennes behov

  48. Vad behöver göras ? • Systematiskt förändringsarbete så att vård och • omsorg: • motsvarar befolkningens behov, • är anpassad efter det aktuella samhällets läget, • bygger på aktuell kunskap, • har potential för att följa och utvecklas i takt med nya vetenskapliga landvinningar, • är en så attraktivt arbetsplats att ”de bästa” professionella rekryteras till området och • premierar att sätta individens behov och långsiktigt bästa före regler, huvudmannagränser, kortsiktiga ekonomiska vinster

More Related