1 / 26

Bedömning och examinationsutveckling

Bedömning och examinationsutveckling. Huvudhandledarkonferens Sahlgrenska 110519 Håkan Hult. Den pedagogiska vården. Landstinget driver en mycket stor pedagogisk verksamhet Alla studenter Exemplen neonatal, den överviktiga patienten och den opererade mannen ”Lärdomar” från exemplen:

ewa
Download Presentation

Bedömning och examinationsutveckling

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Bedömning och examinationsutveckling Huvudhandledarkonferens Sahlgrenska 110519 Håkan Hult

  2. Den pedagogiska vården • Landstinget driver en mycket stor pedagogisk verksamhet • Alla studenter • Exemplen neonatal, den överviktiga patienten och den opererade mannen • ”Lärdomar” från exemplen: • Tyst kunskap • Gripa tillfället i flykten • ”Aldrig” patientens fel

  3. 2 kulturer • Kvalitetssäkringskultur • Kvalitetskultur • McDonalds – 3-stjärnig restaurang

  4. Att baka en kaka • Simple • Complicated • Complex

  5. Bedöma (enligt ordboken) • Värdera • Anse • Uppskatta • Döma • Värdera, anse, uppskatta kan göras utan att en definierad nivå/ribba finns • Döma görs genom att ställa något mot en norm/standard • Värderar eller dömer ni?

  6. Vad är det som ska bedömas? • Skills (skicklighet), regelföljande, kan öva själv, fysiska färdigheter, automatiserade beteenden • Know-how kräver träning och omdöme • Competence är know-how i kombination med reflektion, kan anpassa sina färdigheter efter situation

  7. MILLERS PYRAMID GÖRA VISA HUR VETA HUR VETA ATT

  8. Aristotelse kunskapsformer • Episteme. Vetenskaplig/teoretisk kunskap. Veta att • Techne. Praktisk, produktion och skapande. Veta hur • Fronesis. Etisk, klokskap (kroppslig kunskap). Veta när • Vad kan VFU ge?

  9. Community of practice • Yrkesgemenskap där man delar mål, värden och metoder • Man ingår i flera communities of practice • Identitetsskapande • Novis och medlem, lära av varandra • Legitimt perifert deltagande • Hur ser din comm. of practice på noviser? • Ser universitet novisen som en tillgång för att utveckla universitetet?

  10. Handleda • Handleda innebär att genom fysisk kontakt hjälpa någon att komma dit han/hon ska • Supervise innebär att övervaka och ha tillsyn över någon i dennes arbete att komma dit han/hon ska • Betyder skillnaden att vi har svårare att kritiskt bedöma, d v s svårare med myndighetsutövandet och lättare med medmänskligheten?

  11. Utgångspunkten vid bedömning och återkoppling i handledningsarbetet • Personen • Prestationen • Professionen

  12. Kompetensutveckling • Handlingsberedskap eller kompetens • Dreyfus & Dreyfus’ stegmodell: Novis, avancerad nybörjare, kompetent, kunnig, expert • Horisontalitet – vertikalitet (Dall’Alba & Sandberg)

  13. Likheter och skillnader mellan olika roller (T. Stenfors-Hayes) En bra lärare En bra klinisk handledare Visar hur man gör Delar med sig av hur det är att vara X Stimulerar studenternas utveckling • Förmedlar kunskaper • Svarar på studenternas frågor • Fokuserar på studenternas lärande

  14. Vilka är det som ska bedömas? • Generation Y (70-80talister):Cyniska, självförverkligande, ifrågasättande, världsvana, skjuter upp vuxenlivet, jobbet mindre viktigt. Kräver stor frihet, arbetet ska ge personlig behållning • Generation Z (90-00-talister): Protesthungriga, första internetgenerationen, curlinggeneration som förutsätter service

  15. Resultat från NSI-studie vid HU • Cue seeking – gue giving • Man skiljer mellan lärande för yrket och lärande för examinationen • Vill ha mer individuell återkoppling • Studenterna har gått från att ha varit delägare till att se sig som kunder • Studenterna utgår från sig själva (jag-lojala)

  16. Studenter och lärare i samma båt • Lärarna blir alltmer bedömda • Lärarna vill ha mer individuell återkoppling • Lärarna börjar uppleva sig som kunder/gäster snarare än delägare i den egna akademin • Hur ser situationen ut för er?

  17. Examination: Från historien • Humboldt – Newman • Ämne – yrke (profession)

  18. Från politiken • Bolognaprocessen • Betygssystem • Rättssäkerhet • Från förädlingsverk till kraftcentrum • Resurstilldelningssystem

  19. Från samhällsutvecklingen • Datorer och internet • Globalisering • Student = kund, på kundens villkor

  20. Examinationsutveckling (Boud) • Konventionell examination till 60-talet: kvantitativ, kontroll, ”enkel” återkoppling • Utbildningsmätning 60-80-talet: som konventionell men ”rationell”, lätträttad, kostnadseffektiv • Kompetens och autentisk examination: egenproducerade svar, inte enbart kontroll, ofta formativ, mer realistisk

  21. ”Fakta” om examination • Examination styr studenternas lärande • Betygssystemet styr examinationen som styr studenternas lärande • Utbildning driver till ytinlärning • Två vägskäl enligt studenterna: muntlig – skriftlig resp problem – vanlig tenta • SCE har drivit fram nya former • Akademisk retorik om höga krav på tentor • Alternativa former viktiga men riskfyllda

  22. Examinationstrender Från: Till: Kursarbete Studentledd examination Explicita kriterier Process/formativ Läranderesultat Kompetens • Skriftlig examination • Lärarledd examination • Implicita kriterier • Produkt/summativ • Mål • Ämnesinnehåll

  23. Rättssäker examination • Rättssäkerhet bör ställas mot relevans • Examination handlar om bedömning (simple – complex) • Kvalitetsarbete leder ofta till kvalitetssäkring som driver fram det mätbara som kan leda till att vi säkrar trivialiteter • För kvalitetskultur i utbildning krävs motiverade lärare och studenter, tydlig constructivealignment och delägarskap • Examinerandet kan jmf med konståkningen

  24. Vad har gjorts för att höja rättssäkerheten? • Tydligare mål och koppling mål – examination • Tydliga rättningsmallar • Anonyma prov • ”Objektiva” prov • Urkund • MEN grupptentor och hemtentor

  25. Hur få pedagogiskt relevanta & rättssäkra examinationer? • Tillit/förtroende är nyckeln • Låt studenterna vara med och bedöma • Låt studenterna ha synpunkter på vad de vill bli bedömda på • Designa ut sådant som lockar till fusk • Gör tentorna så bra det går och under VFU gör fler än en enda slutbedömning vid längre VFU • Bra mål och examinera på den nivå målen kräver • Tydliggör att fler rättar/bedömer i tveksamma fall

  26. 2 examinationsmodeller Kompetensmodell Performativ modell Tydligt reglerat Prov ”tillhör” läraren Rättning av fel Standardiserad feedback • Otydligt reglerad tid/plats/ innehåll • Prov ”tillhör” studenten • Bedömning av helhet • Personlig feedback

More Related