1 / 55

Lite om innehållet

Lite om innehållet. Struktur och kognitivt stöd Funktionsbedömning/arbetsprocess Ex på svårigheter/anpassningar Lite kort om Vardagssamtal Om hinner: kort om Bemötande Lotta Ludvigsson 2014-03-10. Struktur och Kognitivt stöd. Struktur i vardagen:. i Aktivitet i Tid

selia
Download Presentation

Lite om innehållet

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Lite om innehållet • Struktur och kognitivt stöd • Funktionsbedömning/arbetsprocess • Ex på svårigheter/anpassningar • Lite kort om Vardagssamtal • Om hinner: kort om Bemötande • Lotta Ludvigsson 2014-03-10

  2. Struktur och Kognitivt stöd

  3. Struktur i vardagen: • i Aktivitet • i Tid • I den fysiska omgivningen • I Mänskliga möten

  4. Kognitivt stöd är: • Produkter; hjälpmedel, egenvårdsprodukter • Anpassning av miljön • Bemötande och förhållningssätt

  5. Almanacka Klocka Recept Tvättråd i kläder Kaffemått Medicindosett Telefonkatalog/Eniro Faktaböcker/ sökmotorer - google Underlättar för oss Spar energi Mindre beroende av andra Ökad självkänsla Ex på ”kognitivt stöd” som vi alla använder mer eller mindre

  6. Kognitivt stöd kan syfta till att hjälpa till med: • Dag och veckoplanering • Strukturera och synliggöra aktiviteter • Synliggöra och strukturera tiden • Införa och följa rutiner • Komma ihåg • Få saker uträttade i tid • Passa tider och beräkna tidsåtgång

  7. Kognitvt stöd kan syfta till att hjälpa till med: • Hem- och hushållsarbete • Hålla ordning • Organisera och genomföra: handla, laga mat, städa, tvätta osv • Komma sig för….: laga, förbättra • Inte störa grannar • Stänga plattor, strykjärn

  8. Kognitvt stöd kan syfta till att hjälpa till med: • Personlig vård • Dygnsrytm • Tvätta sig, duscha, borsta tänder • Klä på/av sig • Byta kläder • Raka sig/make up • Ta sin medicin

  9. Kognitvt stöd kan syfta till att hjälp till med: • Ekonomihantering • Sortera och betala räkningar i tid • Hantera pengar • Lägga upp budget • Föra kassabok • Förebygga utgifter, mobiltelefon, kontokort osv

  10. Kognitvt stöd kan syfta till att hjälp till med: • Arbete och studier • Sortera och organisera • Komma ihåg möten och åtaganden • Komma igång med och avsluta uppgifter • Prioritera och hushålla med tiden • Göra en sak i taget • Fokusera och avgränsa sig • Kommunikation: uppfatta instruktioner, uppmaningar korrekt • Studieteknik

  11. Kognitvt stöd kan syfta till att hjälp till med: • Fritid, kultur och samhälle • Orientera sig i information och utbud • Begränsa sig • Klara beställa biljetter osv • Komma ihåg aktiviteter; när, var, hur • Hitta • Komma i tid • Anpassning av samhällsinformation ex vid myndighetskontakter

  12. Behoven individuella

  13. Behoven individuella

  14. Bristande exekutiva funktioner • Viktiga funktioner för att kunna planera och organisera på flera plan, att bibehålla uppmärksamheten och hejda impulser

  15. Att se och förstå världen från ettDETALJPERSPEKTIV • SAMMANHANG • DETALJ

  16. Överselektivitet • Det tar lång tid och kräver energi att utifrån en mängd detaljer arbeta sig fram till sammanhang och förståelse av omvärlden. • Det är lätt att ”gå vilse/ tappa tråden” när alla detaljer ska bearbetas. Vad är viktigt/oviktigt? Vad ska prioriteras? • Det är svårt att generalisera när alla situationer upplevs som olika

  17. Den komplicerade tiden TIDSUPPLEVELSE Förskoleåldern • Känslan för tid, min subjektiva tid. Min inre klocka.”Hur lång tid tar det att äta frukost?” Hur lång tid vardagliga sysslor tar att utföra. Tidsord ”snart, vänta lite”, idag, igår, i morgon

  18. Den komplicerade tiden TIDSORIENTERING Skolåldern • Orientera sig i tiden: Objektiv tid, tiden går oberoende av mig, ”skynda sig”. Relativ tid, händelsers ordning, först, sen, sist. Medveten om dag, månad, år, datum, ofta, förrgår, övermorgon. Tidsperspektiv dåtid, framtid -Hur länge sen hände det? Tidsmängd som antal dagar i en månad. Avläsa och förstå klockan.

  19. Den komplicerade tiden TIDSPLANERING Tonåren • Beräkna faktisk tidsåtgång. Att fördela tidsåtgången för olika händelser/aktiviteter. Planera, starta, genomföra, avsluta. ”Timing”, NÄR en handling ska ske, social tidsanpassning, passa tider….

  20. Att ha ”flyt” • STARTA • HÅLLA VID • AVSLUTA

  21. STARTA • Svårt att veta när jag ska börja och att ha egen motivation för det jag kanske inte riktigt ser ”vitsen” med.

  22. HÅLLA VID • Svårt att ”hålla tråden”, koncentrationen på VAD jag ska göra utan att fastna i någon enstaka detalj. Att fortskrida, att komma framåt, till slutet av en aktivitet.

  23. AVSLUTA • Svårt att förbereda sig på att något tar slut när jag inte uppfattar hur fort tiden går. Svårt att BYTA syssla. Gör tiden och planeringen SYNLIG!

  24. Vad krävs för att kunna besvara frågan:”Vad behöver du hjälp med?” • Förmåga att se helhet och sammanhang • Förmåga att planera och organisera • Förmåga att prioritera • Förmåga att kommunicera Behöveristället hjälp att förstå vad man behöver/vill ha hjälp med krävertid, lyhördhet, kunskap

  25. Kartläggning och bedömning Personens styrkor - svårigheter Vad är viktigt för personen själv att klara Vad är man motiveradtill Mål Begränsningar, starta med max 2–3 problem Interventioner Förmedla tjänster och stöd Utarbeta struktur i vardag och miljö Använda lämplig produkt Instruera, träna Uppföljning Nya mål Bibehålla uppnådda mål Arbetsprocess

  26. Dag och veckoplanering: Synliggöra och strukturera aktiviteten Planering över tid Prioritera, hur mycket hinner jag Ex på stöd för bättre koll i livet

  27. Organisera och hålla ordning: Rensa, kasta, sortera Var sak sin plats Märka upp skåp, lådor, garderober Skaffa bra förvaringssystem Ex på stöd för bättre koll i livet

  28. Planera: Att-göra-lista, matsedel, inköpslista, städschema, packlista inför resa, budget osv Ex på stöd för bättre koll i livet

  29. Skapa och upprätthålla aktiviteter: Checklistor för olika rutiner: kvälls-, morgonrutiner ”ta med när jag går ut”-rutin. Hantering av post, papper, ekonomi. minipausrutin Ex på stöd för bättre koll i livet

  30. Passa tider: Beräkna tidsåtgång för olika aktiviteter Tid för att förebereda och avsluta aktiviteter Beräkna tid för förflyttning, transport Ex på stöd för bättre koll i livet

  31. Fokusera på en uppgift/aktivitet: Lugn miljö, lite stimuli Avgränsade uppgifter, kortfattad information Ta bensträckare, lyssna på musik, ha något för handen Ex på stöd för bättre koll i livet

  32. Komma ihåg: Träna in lämpligt hjälpmedel Måste bli en vana/rutin Ex på stöd för bättre koll i livet

  33. Hitta: Förbereda genom att gå sträckan innan besök Tydliga Väg-beskrivningar – eniro GPS Mobil, ex fotografera sträckan Ex på stöd för bättre koll i livet

  34. Ex på stöd för bättre koll i livet • Sova • Fungerande rutiner • Avslappning • Finns en uppsjö av appar • Tyngdtäcke (måste uppfylla vissa kriterier) • Ibland mediciner

  35. Sammanfattningsvis • Visualisering- gör SYNLIGT! Synen är den mest pålitliga inkanalen där man får tid på sig att förstå sammanhang och idén (varför?) med saker och ting. • Struktur- visar en tydlig ordning på alla detaljer • Schema – av olika slag visar konkret NÄR? VAD? och kanske med VEM? Schema gör det möjligt att ÖVERBLICKA händelser och man blir FÖRBEREDD, göra synliga ändringar X • Tidshjälpmedel- När? Hur länge? • Rutiner- välkända vardags rutiner avlastar alla, ger trygghet

  36. Gör det som är svårt, SYNLIGT • Synlig TID • Synlig PLANERING (organisera sin vardag) • Synliga VARDAGLIGA RUTINER • Synlig BELÖNING (belöningssystem) • Synlig PROBLEMLÖSNING • Synlig DISKUSSION, rita/skriv på papper, i datorn

  37. Shorts Tunna byxor T-shirt el.Linne Sandaler eller gympaskor Långbyxor (Jeans) Långärmad t-shirt Strumpor/skor Tunn jacka Långbyxor Långärmad tröja Strumpor/Stövlar Mössa / vantar Jacka Långkalsonger eller strumpbyxor Långbyxor Långärmad tröja Stickad- eller fleecetröja Strumpor Vinter kängor Tjock jacka Mössa/Vantar

  38. Varje dag • Bädda • Diska • Plocka undan på diskbänk • Torka av spis, diskbänk • Töm sopor vid behov • Öppna och sortera inkommande post

  39. Hjälpmedel för tid • Kom-ihåg-klocka • Timstock • Armbandsklocka med larm och textmeddelanden • Handdator • Mobiltelefon • Shake-Awake väckarklocka

  40. Hjälpmedel för minnet • Kom-ihåg-klocka • Handdator • Armbandsklocka med larm och textmeddelanden • Almanacka/Filofax • Whiteboardtavla • Checklistor • Uppmärkning i bostaden

  41. Hjälpmedel för struktur • Uppmärkning i bostaden • Backar och lådor • Checklistor • Kom-ihåg-klocka • Whiteboardtavla • Armbandsklocka med larm och textmeddelanden • Handdator • Mobiltelefon

  42. Hjälpmedel för sömn/stresshantering • Bolltäcke • Spisvakt • Titthål i dörren • Nummerpresentatör • Handdator • Larm av olika slag • Textmeddelanden • Öronproppar • Musik i öronen (stänga ute ljud)

  43. Hjälpmedel för att ta initiativ • Kom-ihåg-klocka • Armbandsklocka med larm och textmeddelanden • Handdator • Mobiltelefon • Whiteboardtavla

  44. Hjälpmedel för delaktighet i samhället: • Dator • Internet • + alla andra nämnda hjälpmedel…

  45. VardagssamtalManualbaserat programFör ungdomar och vuxna med Aspergers syndrom ”Det mesta i våra liv beror på hur vi klarar kontakten med andra människor. En del av denna kontakt består av att ”små vardagssamtal”. Småpratet är ofta viktigare än man kanske kan tro. Det fungerar ofta som en ”inkörsport” när man vill lära känna nya människor. När dessa små samtal fungerar finns möjlighet till vänskap och djupare kontakt.”

  46. Kursen är indelad i fyra olika delar:(hämtas fritt på nätet) • Kroppsspråk och tal • Inleda ett samtal • Hålla igång ett samtal • Avsluta ett samtal

  47. Kroppspråk och tal • Stoppsignaler:   Upptagen: inga gester, tittar bort, kropp vänd bort, allvarlig, talar långsamt och med låg röst Arg: Gester: kanske knuten hand eller pekar, Ser på personen; stirrande, spänd kropp, vänd mot personen. Höjd röst och ganska snabbt tal.  • Gåsignaler:   Vänlig: Livliga gester, ögonkontakt, vänd mot den andra personen, leende, vänlig röst och normal volym och hastighet. • Kanske både Gå- och Stoppsignaler Nedstämd: Böjt huvud, pannan vilar i handen, ser ned i bord/mark, hopsjunken kroppshållning, kropp riktad från andra, uttryckslöst ansiktsuttryck, inget leende, talar tyst och långsamt.

More Related