Lite om inneh llet
Sponsored Links
This presentation is the property of its rightful owner.
1 / 55

Lite om innehållet PowerPoint PPT Presentation


  • 137 Views
  • Uploaded on
  • Presentation posted in: General

Lite om innehållet. Struktur och kognitivt stöd Funktionsbedömning/arbetsprocess Ex på svårigheter/anpassningar Lite kort om Vardagssamtal Om hinner: kort om Bemötande Lotta Ludvigsson 2014-03-10. Struktur och Kognitivt stöd. Struktur i vardagen:. i Aktivitet i Tid

Download Presentation

Lite om innehållet

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Presentation Transcript


Lite om innehållet

  • Struktur och kognitivt stöd

  • Funktionsbedömning/arbetsprocess

  • Ex på svårigheter/anpassningar

  • Lite kort om Vardagssamtal

  • Om hinner: kort om Bemötande

  • Lotta Ludvigsson 2014-03-10


Struktur och Kognitivt stöd


Struktur i vardagen:

  • i Aktivitet

  • i Tid

  • I den fysiska omgivningen

  • I Mänskliga möten


Kognitivt stöd är:

  • Produkter; hjälpmedel, egenvårdsprodukter

  • Anpassning av miljön

  • Bemötande och förhållningssätt


Almanacka

Klocka

Recept

Tvättråd i kläder

Kaffemått

Medicindosett

Telefonkatalog/Eniro

Faktaböcker/

sökmotorer - google

Underlättar för oss

Spar energi

Mindre beroende av andra

Ökad självkänsla

Ex på ”kognitivt stöd” som vi alla använder mer eller mindre


Kognitivt stöd kan syfta till att hjälpa till med:

  • Dag och veckoplanering

  • Strukturera och synliggöra aktiviteter

  • Synliggöra och strukturera tiden

  • Införa och följa rutiner

  • Komma ihåg

  • Få saker uträttade i tid

  • Passa tider och beräkna tidsåtgång


Kognitvt stöd kan syfta till att hjälpa till med:

  • Hem- och hushållsarbete

  • Hålla ordning

  • Organisera och genomföra: handla, laga mat, städa, tvätta osv

  • Komma sig för….: laga, förbättra

  • Inte störa grannar

  • Stänga plattor, strykjärn


Kognitvt stöd kan syfta till att hjälpa till med:

  • Personlig vård

  • Dygnsrytm

  • Tvätta sig, duscha, borsta tänder

  • Klä på/av sig

  • Byta kläder

  • Raka sig/make up

  • Ta sin medicin


Kognitvt stöd kan syfta till att hjälp till med:

  • Ekonomihantering

  • Sortera och betala räkningar i tid

  • Hantera pengar

  • Lägga upp budget

  • Föra kassabok

  • Förebygga utgifter, mobiltelefon, kontokort osv


Kognitvt stöd kan syfta till att hjälp till med:

  • Arbete och studier

  • Sortera och organisera

  • Komma ihåg möten och åtaganden

  • Komma igång med och avsluta uppgifter

  • Prioritera och hushålla med tiden

  • Göra en sak i taget

  • Fokusera och avgränsa sig

  • Kommunikation: uppfatta instruktioner, uppmaningar korrekt

  • Studieteknik


Kognitvt stöd kan syfta till att hjälp till med:

  • Fritid, kultur och samhälle

  • Orientera sig i information och utbud

  • Begränsa sig

  • Klara beställa biljetter osv

  • Komma ihåg aktiviteter; när, var, hur

  • Hitta

  • Komma i tid

  • Anpassning av samhällsinformation ex vid myndighetskontakter


Behoven individuella


Behoven individuella


Bristande exekutiva funktioner

  • Viktiga funktioner för att kunna planera och organisera på flera plan, att bibehålla uppmärksamheten och hejda impulser


Att se och förstå världen från ettDETALJPERSPEKTIV

  • SAMMANHANG

  • DETALJ


Överselektivitet

  • Det tar lång tid och kräver energi att utifrån en mängd detaljer arbeta sig fram till sammanhang och förståelse av omvärlden.

  • Det är lätt att ”gå vilse/ tappa tråden” när alla detaljer ska bearbetas. Vad är viktigt/oviktigt? Vad ska prioriteras?

  • Det är svårt att generalisera när alla situationer upplevs som olika


Den komplicerade tiden

TIDSUPPLEVELSE

Förskoleåldern

  • Känslan för tid, min subjektiva tid. Min inre klocka.”Hur lång tid tar det att äta frukost?” Hur lång tid vardagliga sysslor tar att utföra. Tidsord ”snart, vänta lite”, idag, igår, i morgon


Den komplicerade tiden

TIDSORIENTERING

Skolåldern

  • Orientera sig i tiden: Objektiv tid, tiden går oberoende av mig, ”skynda sig”. Relativ tid, händelsers ordning, först, sen, sist. Medveten om dag, månad, år, datum, ofta, förrgår, övermorgon. Tidsperspektiv dåtid, framtid -Hur länge sen hände det? Tidsmängd som antal dagar i en månad. Avläsa och förstå klockan.


Den komplicerade tiden

TIDSPLANERING

Tonåren

  • Beräkna faktisk tidsåtgång. Att fördela tidsåtgången för olika händelser/aktiviteter. Planera, starta, genomföra, avsluta.

    ”Timing”, NÄR en handling ska ske, social tidsanpassning, passa tider….


Att ha ”flyt”

  • STARTA

  • HÅLLA VID

  • AVSLUTA


STARTA

  • Svårt att veta när jag ska börja och att ha egen motivation för det jag kanske inte riktigt ser ”vitsen” med.


HÅLLA VID

  • Svårt att ”hålla tråden”, koncentrationen på VAD jag ska göra utan att fastna i någon enstaka detalj. Att fortskrida, att komma framåt, till slutet av en aktivitet.


AVSLUTA

  • Svårt att förbereda sig på att något tar slut när jag inte uppfattar hur fort tiden går. Svårt att BYTA syssla.

Gör tiden och planeringen SYNLIG!


Vad krävs för att kunna besvara frågan:”Vad behöver du hjälp med?”

  • Förmåga att se helhet och sammanhang

  • Förmåga att planera och organisera

  • Förmåga att prioritera

  • Förmåga att kommunicera

    Behöveristället hjälp att förstå vad man

    behöver/vill ha hjälp med

    krävertid, lyhördhet, kunskap


Kartläggning och bedömning

Personens styrkor - svårigheter

Vad är viktigt för personen själv att klara

Vad är man motiveradtill

Mål

Begränsningar, starta med max 2–3 problem

Interventioner

Förmedla tjänster och stöd

Utarbeta struktur i vardag och miljö

Använda lämplig produkt

Instruera, träna

Uppföljning

Nya mål

Bibehålla uppnådda mål

Arbetsprocess


Dag och veckoplanering:

Synliggöra och strukturera aktiviteten

Planering över tid

Prioritera, hur mycket hinner jag

Ex på stöd för bättre koll i livet


Organisera och hålla ordning:

Rensa, kasta, sortera

Var sak sin plats

Märka upp skåp, lådor, garderober

Skaffa bra förvaringssystem

Ex på stöd för bättre koll i livet


Planera:

Att-göra-lista,

matsedel, inköpslista,

städschema,

packlista inför resa, budget osv

Ex på stöd för bättre koll i livet


Skapa och upprätthålla aktiviteter:

Checklistor för olika rutiner:

kvälls-, morgonrutiner

”ta med när jag går ut”-rutin.

Hantering av post, papper, ekonomi. minipausrutin

Ex på stöd för bättre koll i livet


Passa tider:

Beräkna tidsåtgång för olika aktiviteter

Tid för att förebereda och avsluta aktiviteter

Beräkna tid för förflyttning, transport

Ex på stöd för bättre koll i livet


Fokusera på en uppgift/aktivitet:

Lugn miljö, lite stimuli

Avgränsade uppgifter, kortfattad information

Ta bensträckare, lyssna på musik, ha något för handen

Ex på stöd för bättre koll i livet


Komma ihåg:

Träna in lämpligt hjälpmedel

Måste bli en vana/rutin

Ex på stöd för bättre koll i livet


Hitta:

Förbereda genom att gå sträckan innan besök

Tydliga Väg-beskrivningar – eniro

GPS

Mobil, ex fotografera sträckan

Ex på stöd för bättre koll i livet


Ex på stöd för bättre koll i livet

  • Sova

  • Fungerande rutiner

  • Avslappning

  • Finns en uppsjö av appar

  • Tyngdtäcke (måste uppfylla vissa kriterier)

  • Ibland mediciner


Sammanfattningsvis

  • Visualisering- gör SYNLIGT! Synen är den mest pålitliga inkanalen där man får tid på sig att förstå sammanhang och idén (varför?) med saker och ting.

  • Struktur- visar en tydlig ordning på alla detaljer

  • Schema – av olika slag visar konkret NÄR? VAD? och kanske med VEM?

    Schema gör det möjligt att ÖVERBLICKA händelser och man blir FÖRBEREDD, göra synliga ändringar X

  • Tidshjälpmedel- När? Hur länge?

  • Rutiner- välkända vardags rutiner avlastar alla, ger trygghet


Gör det som är svårt, SYNLIGT

  • Synlig TID

  • Synlig PLANERING (organisera sin vardag)

  • Synliga VARDAGLIGA RUTINER

  • Synlig BELÖNING (belöningssystem)

  • Synlig PROBLEMLÖSNING

  • Synlig DISKUSSION, rita/skriv på papper, i datorn


Shorts

Tunna byxor

T-shirt el.Linne

Sandaler eller

gympaskor

Långbyxor (Jeans)

Långärmad t-shirt

Strumpor/skor

Tunn jacka

Långbyxor

Långärmad tröja

Strumpor/Stövlar

Mössa / vantar

Jacka

Långkalsonger eller strumpbyxor

Långbyxor

Långärmad tröja

Stickad- eller fleecetröja

Strumpor

Vinter kängor

Tjock jacka

Mössa/Vantar


Varje dag

  • Bädda

  • Diska

  • Plocka undan på diskbänk

  • Torka av spis, diskbänk

  • Töm sopor vid behov

  • Öppna och sortera inkommande post


Hjälpmedel för tid

  • Kom-ihåg-klocka

  • Timstock

  • Armbandsklocka med larm och textmeddelanden

  • Handdator

  • Mobiltelefon

  • Shake-Awake väckarklocka


Hjälpmedel för minnet

  • Kom-ihåg-klocka

  • Handdator

  • Armbandsklocka med larm och textmeddelanden

  • Almanacka/Filofax

  • Whiteboardtavla

  • Checklistor

  • Uppmärkning i bostaden


Hjälpmedel för struktur

  • Uppmärkning i bostaden

  • Backar och lådor

  • Checklistor

  • Kom-ihåg-klocka

  • Whiteboardtavla

  • Armbandsklocka med larm och textmeddelanden

  • Handdator

  • Mobiltelefon


Hjälpmedel för sömn/stresshantering

  • Bolltäcke

  • Spisvakt

  • Titthål i dörren

  • Nummerpresentatör

  • Handdator

  • Larm av olika slag

  • Textmeddelanden

  • Öronproppar

  • Musik i öronen (stänga ute ljud)


Hjälpmedel för att ta initiativ

  • Kom-ihåg-klocka

  • Armbandsklocka med larm och textmeddelanden

  • Handdator

  • Mobiltelefon

  • Whiteboardtavla


Hjälpmedel för delaktighet i samhället:

  • Dator

  • Internet

  • + alla andra nämnda hjälpmedel…


VardagssamtalManualbaserat programFör ungdomar och vuxna med Aspergers syndrom

”Det mesta i våra liv beror på hur vi klarar kontakten med andra människor. En del av denna kontakt består av att ”små vardagssamtal”. Småpratet är ofta viktigare än man kanske kan tro. Det fungerar ofta som en ”inkörsport” när man vill lära känna nya människor. När dessa små samtal fungerar finns möjlighet till vänskap och djupare kontakt.”


Kursen är indelad i fyra olika delar:(hämtas fritt på nätet)

  • Kroppsspråk och tal

  • Inleda ett samtal

  • Hålla igång ett samtal

  • Avsluta ett samtal


Kroppspråk och tal

  • Stoppsignaler:

     Upptagen: inga gester, tittar bort, kropp vänd bort, allvarlig, talar långsamt och med låg röst

    Arg: Gester: kanske knuten hand eller pekar,

    Ser på personen; stirrande, spänd kropp, vänd mot personen. Höjd röst och ganska snabbt tal. 

  • Gåsignaler:

     Vänlig: Livliga gester, ögonkontakt, vänd mot den andra personen, leende, vänlig röst och normal volym och hastighet.

  • Kanske både Gå- och Stoppsignaler

    Nedstämd: Böjt huvud, pannan vilar i handen, ser ned i bord/mark, hopsjunken kroppshållning, kropp riktad från andra, uttryckslöst ansiktsuttryck, inget leende, talar tyst och långsamt.


Att inleda ett samtal

  • Välj ett ämne som anknyter till vad som finns omkring er 

  • Tala om något som du och personen gör;

    Kanske står ni i kö, åker buss, äter mat

  • Ge en komplimang

  • Fråga den andra personen något – vad han hon gör, eller personens åsikt om något

  • Be om information – hur man gör ngt, hittar osv 

  • Säg helt enkelt ”hej” och presentera dig. Ibland räcker det att bara sträcka fram handen för att hälsa. Tänk på att ett fast handslag tolkas positivt och ett för slapp handslag kan tolkas om man är oengagerad


Att hålla igång ett samtal

Viktigt med balans och ömsesidighet i ett samtal. Obalans blir det om bara en person pratar om sig och sina intressen eller om en person bara svarar enstavigt utan att bjuda på sig själv.

  • Fyra användbara samtalstekniker: 

  • Aktivt lyssnande: du visar att du verkligen lyssnar och är intresserad.

  • Ställa frågor: Frågor ställs av olika anledningar

  • Associera: Att komma på nya samtalsämnen under samtalet för att samtalet ska blir mer stimulerande och mindre tråkigt.

  • Prata om dig själv: Att vara vänner innebär att man även delar med sig av personaliga händelser och känslor. Det kan vara svårt att veta vad som är lämpligt att berätta för andra.


Avsluta ett samtal

För att signalera att man tycker det är dags att avsluta samtalet och gå vidare åt varsitt håll är det vanligt att man:

  • Säger några ”avrundningsfraser”: Nu börjar jag bli trött.. Tycker du vi ska gå ?... Nu ska jag nog ta mig hemåt så det inte blir så sent..

  • Säger en eller ett par positiva kommentarer: Vad roligt det var att träffa dig idag, vi hörs snart igen!”

  • Avslutar med ögonkontakt


Sociala berättelser

  • Berätta Förklara Bekräfta –hur det ser ut idag? Objektivt utan pekpinnar, beskriv bakgrunden

  • Beskriv -Känslor -Reaktioner -Mina/Andras ser, hör, tänker, upplever

  • Önskvärda reaktioner, beteenden –Hur ska det vara för att vara bra? Förtydliga/motivera -Vad, hur ska personen göra för att lyckas

  • Positivt/uppmuntrande slutresultat lösningar, redskap

  • Skriv i ”jag” form och som personen uttrycker sig.

  • Skriv ofta-ibland, ”jag ska försöka”

  • (Skriv inte alltid, aldrig, inte)


Tips på länkar

  • http://www.hi.se/hjalpmedel/hjalpmedel-for-kognition/

  • /http://auld.hi.se/sv-se/appar-som-stod1/appar-som-stod

  • www.idetorget.se

  • www.autismforum.se

    Sök på ”Stöd vid möten


  • Login