1 / 19

Utomspråkliga faktorers roll i förstaspråksattrition

Utomspråkliga faktorers roll i förstaspråksattrition. Dorota Lubińska Enheten för språk och kommunikation, ECE lubinska@kth.se. Uppläggning. Vad är förstaspråksattrition ? Forskningsfråga Metod Resultat Slutsatser Frågor och diskussion

doli
Download Presentation

Utomspråkliga faktorers roll i förstaspråksattrition

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Utomspråkliga faktorers roll i förstaspråksattrition Dorota Lubińska Enheten för språk och kommunikation, ECE lubinska@kth.se

  2. Uppläggning • Vad är förstaspråksattrition? • Forskningsfråga • Metod • Resultat • Slutsatser • Frågor och diskussion Studien följde Vetenskapsrådets forskningsetiska riktlinjer för humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (Vetenskapsrådet, 2002).

  3. Vad är förstaspråkattrition? • en förändring av kunskaper i en persons tidigare fullständigt utvecklade modersmål • förändringen inträffar vid byte från en språklig miljö (förstaspråksmiljö) till en annan (andraspråksmiljö), oftast i samband med migration

  4. Dysfunktionell vs. mild attrition • Dysfunktionel attrition – en sådan förlust av språkkunskaper som leder till försämring av förmågan att kommunicera och överföra information • Mild attrition – alla typer av påverkan på modersmålet som visserligen kan mätas, men som inte har negativa kommunikativa, sociala eller/och affektiva effekter

  5. Forskningafråga Är variationen i språkliga resultat hos de polskspråkiga individerna i Sverige beroende av: • i vilken utsträckning och i vilka sammanhang de använder polska? • vilka attityder de har till sitt språk? • hur länge de har bott i Sverige?

  6. Språkanvändning antagandet: de individer som använder sitt modersmål mer och i flera kontexter är mindre känsliga för attrition än andra begränsad språkanvändning i kombination med att individen bryter med en etablerad språkatradition leder till att språkformen påverkas samt förorsakar brister i individens språkliga repertoar i övrigt (Andersen, 1982: 87) viktig om en inte avgörande faktor i attrition (de Bot, 2001: 66) förmodligen är sambandet inte direkt, inte all språkanvändning är lika relevant , samma omfattning av kontakt med förstaspråket behöver inte ha samma effekt på alla individer och därmed graden av vidmakthållande (de Bot, 1999: 347)

  7. Attityder • ”(…) socio-affective factors favor or inhibit the operation of the brain on the linguistic material, often to the point of making the socio-affective factors the most crucial and the neuro-cognitive-linguistic factors mere backdrops to the friction that brings the machine to halt.” (Andersen: 1982, s.114)

  8. Vistelselängd ”Tänk så bra hon fortfarande pratar efter 30 år utomlands.” eller ”Jag kan inte fatta att man kan börja prata en så knagglig polska efter bara några få år utomlands. ”

  9. Metod - undersökta språkliga variabler • språklig osäkerhet * • reducerad snabbhet och ledighet* • första personens pronomen* • tredje personens pronomen • grammatikalitesbedömning

  10. Metod – undersökta utomspråkliga variabler • självrapporetrad språkanvändning • attityder • vistelselängd

  11. Metod - deltagare

  12. Metod – instrument och procedurer • Bakgrundsenkät • Grammatikalitetsbedömningstest • Återberättande av ett filmfragment • Luktassociationsuppgift • Språkanvändnings- och attitydformulär

  13. Metod: språkanvändning

  14. Attityder • en enkel definition av attityd “ (…) an attitude [is] a summary evaluation of an object of thought” (Bohner & Wänke, 2002: 5). • Konceptet attityd: 1. utilistisk komponent - innefattar nyttan av förstaspråket för yrke, status, framgång, personligt förverkligande, självkänsla, trygghet samt överlevnad; individualistisk och inriktad på jaget (Baker, 1992). 2. sammanförande komponent - inriktad på interaktion med andra, avser anknytning och/eller identifiering med talare av samma språk och med den aktuella talgemenskapens kulturella aktiviteter (Baker, ibid.) 3. bevarandeinriktad komponent 4. kulturarvskomponent –baseras på tanken om språk som kulturellt kärnvärde (Smolicz, 1980; Smolicz, 1992; Smolicz & Harris, 1977; jfr även Hofman & Cais, 1984). 5. generell komponent

  15. Metod: attityder 20 påståenden, 5 komponenter, 4 påståenden per komponent • Kulturarvskomponent • Utilistisk komponent • Sammanförande komponent • Bevarandeinriktad komponent • Generell komponent Cronbachs alpha = 0,9

  16. Resultat: utomspråkliga faktorer

  17. Slutsatser • en språklig variabel, språklig osäkerhet, kunde relateras till språkanvändning, attityder och vistelselängd

  18. Tack! Dziękuję za uwagę! Avhandlingen är tillgänglig via Stockholms universitets webbplats: http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:407915

More Related