Rådet för kommunal redovisning (RKR)

1. Rådet för kommunal redovisning (RKR) Aktuella frågor

2. Agenda • RKR:s uppgift • Nya ledamöter i styrelse och expertgrupp • Nya och reviderade rekommendationer • Utkast till ny rekommendation • Komponentavskrivning • Övriga frågor på agendan

3. Rådet för kommunal redovisning (RKR) • RKR är ett oberoende ideellt organ som bildades 1997 av staten, Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet. • Utgångspunkten för RKR:s arbete är lagen om kommunal redovisning som trädde i kraft den 1 januari 1998.

4. Rådet för kommunal redovisnings uppgift RKR har som huvuduppgift att främja och utveckla god redovisningssed i kommuner och landsting i enlighet med lagen om kommunal redovisning. RKR skall inom ramen för huvuduppgiften • göra uttolkningar av god redovisningssed • utarbeta rekommendationer • sprida innehållet i sina rekommendationer och uttolkningar • följa upp den egna verksamhetens genomslag på kommuners och landstings externa redovisning • följa utvecklingsarbetet på redovisningsområdet i Sverige och internationellt.

5. Styrelsen OrdförandeNicholas Prigorowsky, ekonomidirektör, Landstinget SörmlandVice ordförandeLennart Hansson, sektionschef, Sveriges Kommuner och LandstingÖvriga ledamöterJan-Åke Troedsson, ekonomidirektör, Malmö stadKlara Cederlund, departementsråd, FinansdepartementetChristin Wrangstedt, revisionsdirektör, Stadsrevisionen i Göteborgs stadGunvor Pautsch, kanslichef, Bokföringsnämnden Anette Ömossa, ekonomidirektör, Upplands Väsby kommun

6. Expertgruppen OrdförandeAnders Haglund, partner, PWCÖvriga ledamöterPerÅke Brunström, partner och certifierad kommun, PWCMaud Eriksson, redovisningschef, Södertälje kommun Mikael Sjölander, aukt. revisor, Ernst & YoungKarin Gustafsson, ämnesråd, Finansdepartementet Kajsa Jansson, ekonom, Sveriges Kommuner och Landsting (t o m 131231)Curt Johansson, expert redovisning, EkonomistyrningsverketAnders Nilsson, ekonom, Sveriges Kommuner och LandstingIngela Karlsson, ekonomichef, Övertorneå kommunTorbjörn Tagesson, professor i företagsekonomi, Linköpings UniversitetAnnika Hjertkvist Nilsson, redovisningschef, Landstinget i Östergötland Nya ledamöter fr.o.m 2014 Bo Ädel, aukt revisor, KPMG Leo Ruostejoki, ekonom, Sveriges Kommuner och Landsting

7. Nya och reviderade rekommendationer • RKR 21 Redovisning av derivat och säkringsredovisning (ny) • RKR 22 Delårsrapport (ny) • RKR 13.2 Redovisning av hyres-/leasingavtal (reviderad)

8. Förtydligande avseende Avtal med en löptid om högst tre år: Förutsatt att leasingobjektets nyttjandeperiod inte väsentligt överstiger leasingkontraktets avtalstid samt att det sammantagna beloppet för flera avtal inom samma tillgångskategori inte är väsentligt, får leasingavtal med en avtalstid om högst tre år redovisas som ett operationellt avtal, oavsett om det annars uppfyller kriterierna för ett finansiellt avtal. RKR 13.2Redovisning av hyres-/leasingavtal (reviderad)

9. En delårsrapport ska som minimum innehålla följande delar: Förkortad förvaltningsberättelse Med hänsyn till kravet på snabb information och med beaktande av kostnadsaspekter behöver delårsrapporten emellertid inte innehålla en fullständig förvaltningsberättelse. 7 punkter med obligatorisk information Balansräkning (jämförelse närmast föregående räkenskapsårs utgång) Resultaträkning (jämförelse motsvarande period föregående år, helårsårspronos, budget) Vissa andra upplysningar (Hänvisning till ÅR om redovisningsprinciper, ändringar ska kommenteras, cykliska effekter kommenteras) RKR 22 Delårsrapport

10. Samma redovisningsprinciper ska tillämpas i delårsrapporterna som i årsredovisningarna. När byte av redovisningsprincip sker, ska den redovisningsprincip som kommer att tillämpas i efterföljande årsredovisning tillämpas även i delårsrapporterna. Definitionen av tillgång, skuld, intäkt och kostnad måste vara uppfylld för att en post ska tas in i balans- eller resultaträkningen. I delårsrapporter accepteras att värderingar i större utsträckning grundar sig på uppskattningar och bedömningar och en något lägre grad av precision, än vad som tillämpas i årsredovisningen. Värdering och klassificering

11. Ja, om väsentligt. Minst ett av nedanstående villkor uppfyllt: De kommunala koncernföretagens andel av kommunkoncernens intäkter, vilket omfattar såväl verksamhets som skatteintäkter och statsbidrag, uppgår till minst 30 % De kommunala koncernföretagens balansomslutning uppgår till minst 30 % av kommunkoncernens balansomslutning. I de fall en sammanställd redovisning inte upprättas, bör delårsresultat samt helårspronos redovisas för respektive bolag. Sammanställd redovisning

12. Utkast • Kostnadsredovisning av pensionsförmåner som intjänats före år 1998 samt redovisning och värdering av vissa externt förvaltade pensionsmedel • Remisstid fram t.o.m. 31 december 2013

13. Utkast pensioner forts… Vad säger blandmodellen? 5 kap. 4 § En förpliktelse att betala ut pensionsförmåner som intjänats före år 1998 skall inte tas upp som skuld eller avsättning. Utbetalning av pensionsförmåner som intjänats före år 1998 skall redovisas som kostnader i resultaträkningen. Utbetalning till vem?

14. Utkast pensioner forts… Rimlig tolkning: Pensionsförpliktelser som intjänats före 1998 samt andra pensionsförpliktelser som redovisas som ansvarsförbindelser ska kostnadsföras först i samband med att förpliktelsen regleras och utbetalning sker till den pensionsberättigade.

15. Utkast pensioner forts… Olika sätt att förvalta pensionsmedel: • Egen regi • Försäkring • Stiftelse

16. Utkast pensioner forts… Teoretiska problem • Blandmodellen avviker från de grundläggande antagandena i redovisningsmodellen (varför speciallösning krävs) • Bruttoredovisning och jämförbarhet vs Absolut kontroll • Skillnader i förhållande till privat sektor: • Skillnad i lagstiftning • Kommuner inget skattesubjekt • Kommuner kan ej gå i konkurs

17. Utkast pensioner forts… Föreslagen lösning: • Har medel placerats i en pensionsstiftelse, pensionsförsäkring eller motsvarande, ska de överförda medlen redovisas som pensionsmedel bland omsättningstillgångar i balansräkningen. I samband med realisation av pensionsmedel (genom att kommunen erhåller gottgörelse eller att förpliktelsen regleras gentemot den pensionsberättigade) minskar tillgångsposten. • Särskild löneskatt som utlöses i samband med att medel placeras i pensionsstiftelse eller pensionsförsäkring, redovisas som förutbetald särskild löneskatt. Särskild löneskatten kostnadsförs i samband med att förpliktelsen regleras gentemot den pensionsberättigade.

18. Utkast pensioner forts… • Pensionsmedel som utgörs av pensionsförsäkring ska värderas till ett värde som motsvarar den del av pensionsförpliktelsen som den avser att täcka samt värdet av eventuella överskottsmedel. • Pensionsmedel som utgörs av medel överförda till pensionsstiftelse ska värderas till kommunens nettoandel av stiftelsens förmögenhet, då stiftelsens finansiella instrument värderats utifrån anskaffningsvärde. • Förändring av tillgångspostens värde, som inte är hänförbar till reglering av pensionsförpliktelse, ska redovisas som finansiell intäkt eller kostnad.

19. Komponentavskrivning • Uppdatering RKR 11.3 Materiella anläggningstillgångar • Explicit krav på komponentavskrivning • Yttrande om övergång

20. Komponentavskrivning forts…. • Rimligtvis krävs komponentavskrivning redan med dagens normering: • vald avskrivningsmetod ska ”… spegla hur tillgångar värde och/eller servicepotential successivt förbrukas”. • Då linjär nominell avskrivningsmetod använts, är komponentavskrivning i praktiken det enda alternativ som går att tillämpa för att uppfylla rekommendationens krav på att avskrivningarna ska spegla hur tillgångens värde och eller servicepotential förbrukas. • Praxis skiljer sig emellertid åt från normeringen

21. Komponentavskrivning forts… • Förslag på förtydligande: • Förväntas skillnaden i förbrukningen av en materiell anläggningstillgångs betydande komponenter vara väsentlig, ska tillgången delas upp på dessa. Respektive komponent ska skrivas av separat. • Återanskaffning av komponent redovisas som anskaffning av ny anläggningstillgång och eventuellt kvarvarande redovisat värde för den ersatta enheten kostnadsförs.

22. Komponentavskrivning forts… • Princip vid övergång till komponentavskrivning • Av det konceptuella ramverket för finansiell rapportering i kommuner och landsting framgår det att ”[m]ed hänsyn taget till den kommunala sektorns förutsättningar och de finansiella rapporternas syfte, har balansräkningen en underordnad och resultatutredande roll. Värderingen av tillgångar syftar i första hand till att åstadkomma en rättvisande periodisering av inkomster och utgifter…”. • Följaktligen bör den grundläggande utgångspunkten vid övergången till komponentavskrivning vara, att den sker på ett sådant sätt att felaktigheter vad gäller avskrivningar, dvs. periodisering av anskaffningsutgifter, i framtida resultaträkningar minimeras. • Detta synsätt skiljer sig något från FAR och SABO:s råd!

23. Övriga frågor på agendan • Uppdaterad idéskrift Tilläggsupplysningar • Ny idéskrift Sammanställd redovisning • EPSAS • Framgent ta ett samlat grepp om pensionsredovisningen och arbeta samman de olika rekommendationerna så att vi får en heltäckande rekommendation

24. Tack!