Karriäruppföljning 2011

1. Karriäruppföljning 2011 Sara Nyberg Per-Anders Östling

2. Karriäruppföljningen - fakta • Samtliga examinerade inklusive internationella alumner 2-3 år efter att de avslutat sin utbildning • Arbete efter examen, • vilken form av arbete de utför idag, • arbetsgivare, anställningsform, yrkesområde, • arbetsuppgifter, om alumnen uppnått en arbetsledande funktion, • inkomst, arbete utomlands m.m. • Alumnernas syn på utbildningen, om alumnerna studerat utomlands eller inte, hur stor relevans utbildningen har till respondentens dagliga arbete etc.

3. Karriäruppföljningen - fakta • 94 procent har haft en anställning sedan de examinerades • Bäst möjligheter på arbetsmarknaden har civilingenjörer och arkitekter -samtliga haft en anställning. • 94 procent av högskoleingenjörerna har haft en anställning • ”Sämst” möjligheter har teknologie kandidat (85 procent) och teknologie master (89 procent) • 56 procent fick arbete innan de tagit ut sin examen • 21 procent fick arbete inom 3 månader efter examen • 9 procent fick arbete mellan 3 till 6 månader efter examen

4. Karriäruppföljningen - fakta • Alumnerna fick framför allt anställning via egen kontakt med arbetsgivaren, sitt personliga nätverk, examensarbetet och platsannons • 3 procent arbetslösa -äldre studenter och personer som är födda utom Sverige • Tillsvidareanställda • 82 procent av de som har ett arbete är tillsvidareanställda • 89 procent av civilingenjörerna har en tillsvidareanställning • 83 procent av högskoleingenjörerna har en tillsvidareanställning

5. Hur man använder resultatet • Vad alumnerna efterfrågar och deras syn på utbildningen • Vad som saknas i utbildningarna • Vad som efterfrågas i arbetslivet • Utbildningens relevans i arbetslivet • Utbildningens brister • Utbildningens styrkor • Om utbildningen uppfyller utbildningsmålen • Inom vilka branscher alumnerna hamnar • Underlag för information och rekrytering • Resultat på programnivå • Skolrapporter

6. Karriäruppföljningen – vad behövs • En klar majoritet (71 procent) anser att KTH-utbildningen är relevant i det dagliga arbetet, vilket tyder på att de examinerade faktiskt får ett arbete där deras kompetens från utbildningen efterfrågas • En klar majoritet (83 procent) anser att KTH-utbildningen når upp till kompetenskravet i sitt nuvarande arbete • Viktigt i arbetslivet är att självständigt lösa problem, arbeta i team och att tänka kritiskt • Av mindre betydelse är till exempel att leda andra, att stimulera till entreprenörskap, att göra ekonomiska bedömningar m.m.

7. Karriäruppföljningen - Nöjda • Alumnerna är särskilt nöjda med utbildningen • vad beträffande att självständigt lösa problem, • skriftliga och muntliga presentationer • att arbeta i team och samarbeta med andra, • att följa kunskapsutvecklingen inom huvudområdet för utbildningen, • att utveckla kunskaper inom ämnesvetenskapliga metoder och kritiskt tänkande

8. Karriäruppföljningen – Mindre nöjda • Alumnerna är mindre nöjda med utbildningen när det gäller att • leda andra, • att planera, • budgetera och leda projekt, • att göra ekonomiska bedömningar, • att göra bedömningar med hänsyn till hållbar utveckling, • att göra bedömningar med hänsyn till etiska aspekter, • att förklara för lekmän/icke specialister samt att stimulera till entreprenörskap

9. Karriäruppföljningen – arbetslivsanknytning • Alumnerna är förhållandevis nöjda med kopplingen till arbetslivet • Studenterna önskar mer praktiskt arbete, framför allt mer eller obligatorisk praktik • Hälften av alumnerna är nöjda med inslaget av projektarbeten/fallstudier med näringslivet. En stor andel arkitekter och civilingenjörer är emellertid missnöjda eller menar att det inte förekom alls. Högskoleingenjörerna är däremot nöjda • Studenterna vill ha bättre kontakt med arbetsmarknaden under utbildningen. Äldre studenter är mer kritiska än yngre

10. Karriäruppföljningen - arbetslivsanknytning • Särskilt nöjda med kontakterna med arbetsmarknaden under pågående utbildning är de som studerat Materialdesign och Samhällsbyggnad. • Mest kritiska är de som studerat Arkitektur, Bioteknik, Mekatronik ochindustriell IT och högskoleingenjörsprogrammet i Medieteknik samt Datateknikoch elektronik

11. Karriäruppföljningen - saknar I en fråga uppmanades respondenterna att själva beskriva om de anser att något saknades i KTH-utbildningen. I sina svar önskar alumnerna framför allt att utbildningen borde innehålla • mer praktik, studiebesök, föreläsare från näringslivet, kontakt med näringslivet och större ”verklighetsförankring”. • Studenterna efterfrågar också mer utbildning i ledarskap, entreprenörskap, projektledning, förhandlingsteknik, juridik (avtal, patent med mera), presentationsteknik, statistik, skriftlig och muntlig framställning

12. Karriäruppföljningen • För att bättre kunna förbereda sig för arbetslivet vill alumnerna ha mer praktik, mer kontakt med arbetslivet, mer studiebesök, mer föreläsare från näringslivet, fler projekt i samarbete med näringslivet, mer kontakt med näringslivet, fler företagsbesök, fler projektarbeten, fler studiebesök och hjälp med att få sommarpraktik/ sommarjobb hos företag • Praktiken ses som en möjlighet att bygga upp ett värdefullt kontaktnät, att få viktig arbetslivserfarenhet och att få se hur det man lärt sig i teorin appliceras i praktiken