Miljöpåverkan från elsektorn och hur en upphandlande enhet kan hantera detta i en elupphandling

1. Miljöpåverkan från elsektorn och hur en upphandlande enhet kan hantera detta i en elupphandling Kaj Forsberg, EME Analys

2. EME Analys En fristående och oberoende konsult för aktörer på den nordiska elmarknaden Holländargatan 23 4tr 111 60 STOCKHOLM info@emeanalys.se - www.emeanalys.se Telefon: 08-440 42 50 – Fax: 08-440 42 59

3. EME Analys • Utredningar för myndigheter • Marknadsdesign, föreskrifter • Säkerhet och beredskap • Modellutveckling för prognos av priser • Rådgivning för slutkunder/köpare av el • Upphandlingar • Löpande förvaltning av avtal/prissäkringar • Marknadsbevakning – ELFORUM • Kartläggning – Energi & Miljö

4. Bakgrund • Insikterna om energiförsörjnings- och klimatproblemen i framtiden har skapat tre parallella processer (t ex inom EU) • Verka för mindre utsläpp av klimatgaser • Framför allt CO2 • Mer förnyelsebar elproduktion • Energieffektivisering

5. Bakgrund • Kraftfulla politiska målsättningar, som också backas upp med medel för forskning och utveckling • Tekniker för att minska utsläpp av eller deponera koldioxid • Tekniker för solceller, vågenergi m m • Investeringar för energieffektivisering

6. Hur berörs vi i Sverige? • Sverige (och Norden) har av tradition miljövänligt elsystem • Sverige >45% vattenkraft • Norge >95% vattenkraft • Dessutom stor andel kärnkraft (Finland och Sverige) • Endast liten del fossil förbränning, framför allt Danmark och Finland

7. Andel förnyelsebar produktion

8. Förändringsstrategier • Använda styrmedel snarare än lagtext för att stimulera effektivisering och ökat inslag av förnyelsebar produktion • Marknadsbaserade system snarare än skatter – sätta ett pris på utsläpp • Implementera på EU-nivå och globalt (Kyoto och fortsättning)

9. Elcertifikat • Ett svenskt system, som i flera avseenden liknar andra system för RECs (Renewable Energy Certificates) som finns i Europa • Utgår från lagstadgad kvot av elförbrukning som ska härröra från ”förnyelsebara” källor

10. Elcertifikat • Dessa anläggningar får elcertifikat: • Vindkraft • Solenergi • Geotermisk energi • Biobränslen • Vågenergi • Vattenkraft • Småskaliga anläggningar (max 1,5 MW) • Ökning av produktionen i befintlig vattenkraft • Ny vattenkraft

11. Elcertifikat kvoter • 2003 7,4% 10,7 TWh • 2004 8,1% 11,7 TWh • 2005 10,4% 15,1 TWh • 2006 12,6% 18,3 TWh • 2007 15,1% 21,9 TWh • 2008 17,0% 24,7 TWh • 2009 17,9% 26,0 TWh

12. Priser

13. Handel med elcertifikat • Ursprungligen fanns tre sätt för en kund att tillgodose sitt behov av elcertifikat • Låt leverantören ombesörja allt, acceptera tillsvidarepris • Låt leverantören handla och deklarera, men gör egna avrop • Sköt allt själv • Idag endast 1 och 2 möjligt.

14. Vad händer med elcertifikatpriset? • 2003 och 2004 sammanföll priset med takpriserna på 170 resp 240 SEK/MWh. • Under ett par år har överskott rådit, vilket borde ge priset 0 SEK/MWh • Möjligheten att spara certifikat lyfter priset • Kraftigt ökade krav på elcertifikat närmaste åren ger underskott • Vad blir priset då? Taket är borttaget.

15. Handel med utsläppsrätter (för CO2) • Startade februari 2005 inom ramen för det s k EU ETS (EUs Emission Trading Scheme) • Finns också på andra håll i världen • EU ETS har varit mycket turbulent • Stor påverkan på elpriset • Osäker framtid, men tydlig målsättning från EU

16. Handel med utsläppsrätter

17. Varför har prisutvecklingen på utsläpp varit så stökig? • Politiskt konstruerat system • Utgår från att man skapar ett underskott på någon procent • Tiotusentals anläggningar som ska rapportera utsläpp och deklarera rätter • Osäker historisk statistik • Politisk dragkamp mellan nationer som vill just sin inhemska industris bästa

18. Varför påverkas nordiska elpriser av CO2-handeln? • I Danmark körs kontinuerligt kolkondens, som är beroende av utsläppsrätter • Import även från Tyskland, snart även Holland • Marginalkostnadsprissättning

19. Gör CO2-handeln nytta? • För perioden 2005-2007 har handeln inte lett till några direkta utsläppsreduktioner • Men frågan har fått fokus och alla större industrier, kraftproducenter m fl måste nu börja tänka på detta som en kostnad • Viktigt med långsiktighet • Nästa period 2008-2012 inte lång nog • Feltänk gav elköpare en stor del av notan

20. Vad är egentligen ”miljöanpassad el”? • Elproduktion med mindre negativ miljöeffekt (i form av utsläpp) än traditionell produktion – ofta kondenskraft byggd på förbränning av fossila bränslen • Vindkraft • Biokraftvärme • Solenergi • Vågenergi mm

21. Hur ser man på kärnkraft? • Fråga om värderingar • Kärnkraft släpper inte ut CO2, men ger upphov till andra miljöhot • Hittills inga miljöprodukter som inkluderar kärnkraft

22. Miljöalternativ i leveransen • Alla möjliga varianter finns tillgängliga • Grön el • Bra Miljöval • EPD • Olika leverantörer lanserar egna alternativ

23. Bra Miljöval • En logotype som kopplats till ett antal krav på olika typer av produkter • Logotypen och rätten att formulera kraven för användande ägs av Svenska Naturskyddsföreningen

24. Merkostnad för miljö-el • Varierar över tid • Vattenkraft (ev med inslag av vind och biokraftvärme) – cirka 1-2 SEK/MWh • Bra Miljöval – 4-6 SEK/MWh • Observera att man handlar upp miljöalternativet som ett påslag för öronmärkning av ursprunget, dvs man betalar inte produktionskostnaden i just den typen av kraftverk!

25. Deklarera ursprung • Om man köper en miljöprodukt bör man också få en vettig redovisning/ deklaration (gärna reviderad av oberoende part) av sin leverantör • Fundera på vilka organisationer man kan stödja

26. Produktionskostnad • Vatten – billigt 50 SEK/MWh • Kärnkraft – 250 SEK/MWh • Kolkondens – från 300 SEK/MWh • Oljekondens – från 700 SEK/MWh • Vindkraft – från 300 SEK/MWh • Vågenergi/solenergi ej kommersiellt gångbara ännu

27. Effektutveckling vindkraft Källa: Vestas

28. Vattenkraft • I Sverige finns totalt 2082 vattenkraftverk • 511 av dessa är större än 1,5 MW • Sammanlagd effekt 16200 MW • Småskalig vattenkraft = < 1,5 MW • I Sverige ger 1571 verk 1,7 TWh • Beräkningar tyder på möjlighet att expandera till 10 TWh

29. Småskalig vattenkraft önskas • Huvudsakligen är det den småskaliga vattenkraften man vill stimulera till utbyggnad • Lokalt kretslopp • Jämnare vattenflöden • Minskar nätförluster • Skapar arbetstillfällen mm

30. Strategier för upphandling • Se över vilken miljöpolicy som redan finns och vad som är rimligt/relevant i elsammanhang • Absolut Bra Miljöval? • Extra hög andel förnyelsebart? • Hög ambition kan kosta mycket extra • Genom elcertifikaten ger varje elköpare bidrag till stöd för förnyelsebar produktion

31. Möjliga vägar på längre sikt • Stort intresse hos många köpargrupper för att etablera egen produktion • BasEl, industrins initiativ för att öka utbudet i Norden • Kabel från Ryssland – nej • Delägande i svensk kärnkraft – troligen inte • Investering i vindkraft – VindIn AB, ca 1 TWh

32. Möjligheter med vindkraft ”Genom att köpa in sig i vindkraftsparker kan Sveriges kommuner och landsting tjäna miljardbelopp varje år…”

33. Många detaljer att kartlägga • Regler för anslutning till lokalt nät • Skattebefrielse • Intäkter från elcertifikat • Tillstånd från kommun/länsstyrelse • Kostnad för material/installation • Seminarium med studiebesök på Gotland i juni

34. Stöd till solenergi • Cirka 150 miljoner kronor avsatt till pilotprojekt/subventionering av solenergi i offentlig verksamhet • Beloppet avsatt på tre år • Endast 50% förbrukat år 1 och 2