1 / 27

HÅLLBAR UTVECKLING

REGIONRAPPORT 2011 NYA UTMANINGAR FÖR HÅLLBAR UTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Tomas Ekberg Chefanalytiker Regionutvecklingssekretariatet Västra Götalandsregionen Varberg 2011-10-06. HÅLLBAR UTVECKLING.

urit
Download Presentation

HÅLLBAR UTVECKLING

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. REGIONRAPPORT 2011NYA UTMANINGAR FÖR HÅLLBAR UTVECKLING I VÄSTRA GÖTALANDTomas Ekberg Chefanalytiker Regionutvecklingssekretariatet Västra Götalandsregionen Varberg 2011-10-06

  2. HÅLLBAR UTVECKLING ”Hållbar utveckling handlar om att uppfylla människors behov i dag utan att begränsa kommande generationers möjligheter att förverkliga sina visioner. Det innefattar ett globalt perspektiv och förutsätter, förutom mänsklig välfärd och utveckling, en väl fungerande ekonomi och en hälsosam och livskraftig miljö.”

  3. HÅLLBAR UTVECKLING I VÄSTSVERIGE PÅ 2000-TALET VI HAR LEVT ÖVER VÅRA TILLGÅNGAR MEN VI HAR GJORT DET VÄL VÅR MILJÖPÅVERKAN MINSKAR SÅ SAKTELIGA DET RÄCKER INTE ATT MILJÖ BIDRAR TILL TILLVÄXT DE FLESTA HAR FÅTT DET SÅ MYCKET BÄTTREANDRA LEVER I DJUPARE UTANFÖRSKAP

  4. DELAKTIGHET OCH ARBETSLÖSHET

  5. ARBETSLÖSA OCH I ÅTGÄRDER AUGUSTI 2011VÄSTRA GÖTALAND • Antalet arbetslösa och i åtgärder är i dag 61.000 • Mer än en tredjedel av dessa är födda i ett annat land • På ett år har arbetslösheten minskat med 11.000 personer • För utrikes födda har den inte minskat alls • En av fyra arbetslösa är under 24 år. Gruppen minskar nu enligt huvudtrenden. Mest i Göteborgsregionen. • En av fem av de arbetslösa under 24 år är födda utomlands • För unga utrikes födda är arbetslösheten konstant

  6. HUR HANTERAR VI MILJÖN? SVERIGE

  7. GLOBALA UTMANINGAR OCH GLOBAL OSÄKEHETEKONOMI, DEMOGRAFI, ENERGI, DEMOKRATI • I omvärlden och modellvärlden är tron på Västsveriges förmåga att konkurrera i kunskapsekonomin stark • Framskrivningar pekar på stadig befolkningstillväxt och relativt god befolkningsstruktur. Tuff konkurrens det närmsta decenniet om nästa generation väl utbildad arbetskraft. Alla behövs. • Energieffektivisering och en mindre fossilberoende ekonomi ger rader av utvecklingsmöjligheter för Västsverige • Allt är i gungning. Vem kan man lita på? Kan demokratiska länder ta ansvarsfulla beslut? Diktaturer?

  8. Europeiskt konkurrenskraftsindex Ranking av 118 europeiska regioner ANM 1: Rangordning på respektive variabel i förhållande till andra Europeiska regioner. Västsverige präglas av mycket stora FoU-satsningar, många i arbete och stort beroende av fordonsindustrin. ANM 2: I 2008 års globala version som också täcker regioner i Kina Japan etc placerar sig Västsverige som mesta snabbväxare på 16 plats. Mer än 20 platser bättre än 2005 då den globala jämförelsen gjordes senast. Källa: Robert Huggins Associates (2008, 2006), World resp. European Competitiveness Index 2006/07/08.

  9. UTVECKLING ATTRAKTIVITET POTENTIAL

  10. VAD VÄLJER DE STORA UNGDOMSKULLARNA?KLARAR VI GENERATIONSVÄXLINGEN? Befolkningsutveckling Sverige, procent per år totalt samt 20-64 år Källa: SCB Statistik till 2010, prognos 2011-2020

  11. VAD VÄLJER DE STORA UNGDOMSKULLARNA?KLARAR VI GENERATIONSVÄXLINGEN? Befolkningsutveckling Sverige, ettårsklasser Källa: SCB Statistik till 2010, prognos 2011-2020

  12. REGIONALA UTMANINGAR OCH DRIVKRAFTER ”FIRST THINGS FIRST” • Hemmamarknadens storlek grunden för vår konkurrenskraft. Attraktivitet och entreprenörskap avgör vår framtid. • Globalt konkurrenskraftiga storföretag och övriga högt specialiserade verksamheter i privata och offentliga miljöer i kombination med universitet och högskolor är vår bas i dag • Attraktivitet för nya invånare nyckeln för framtidens utveckling. En attraktiv region attraherar alla som söker nya livschanser. Västsverige behöver bli mer interkulturellt. • Västsverige är inte färdigbyggt, på långa vägar. Eller järnvägar, storstäder, kuststäder, småstäder, bostäder ... . • Ansvarstagande krävs för hållbar utveckling och tillväxt

  13. TILLVÄXT OCH VÄLFÄRDMARKNADSSTORLEK – ATTRAKTIVITET – FÖRETAGSAMHET Attraktiva livsmiljöer Marknadsstorlek Entreprenörskap Socialt kapital Mer traditionell Industriverksamhet

  14. LOKALA ARBETSMARKNADSREGIONER 2009

  15. ATTRAKTIVITET – VAR VÄXER BEFOLKNINGEN?

  16. HUR FUNGERAR DAGENS UTVECKLINGSARBETE?FOKUS, SYSTEMATIK, MOD HAR LÖNAT SIG • Tio år med Sveriges mest omfattande regionala utvecklingssatsningar har gjort stora avtryck i utvecklingsarbetet och dess strukturer. • Inom de områden utvecklingsarbetet byggts upp och koncentrerats (innovation, entreprenörskap, miljöutveckling, kultur, infrastruktur) fungerar det väl. Departement och statliga verk är ofta översvallande. • Områden där tusen blommor och projekt blommar blir inte strategiskt viktiga även om de bygger på planer och program • Regioner med storlek och tyngd kan driva policy och göra skillnad med nya metoder och samlat agerande när så krävs (OECD) • Invånarna tycker det är viktigt med satsningar på högre utbildning och FoU. Men också kommunikation, vägar och branschinsatser. Evenemang, kultur, idrott kommer långt ner på listorna … .

  17. SÅ MÅNGA FRÅGOR KVAR • Hur få fler att studera vidare? • Hur behålla stort inflöde av unga talanger? Och få dem att vilja stanna? • Hur kan den högre utbildningen bli än mer attraktiv? • Hur arbetar man tillsammans för att utveckla en attraktiv region? • Hur klara integration i ett attraktivt och interkulturellt samhälle? • Hur bidra till ett samhälle med aktiva, kreativa och ansvarsfulla invånare? • Hur koppla studerande och studenter till arbetsliv och tvärtom? • Hur öka antalet avknoppningar i de mest kvalificerade företagen? • Hur få till utvecklingsarbete med större fokus på individerna i systemen? • Hur förändra en könssegregerade utbildnings- och arbetsmarknad? • Hur ska utvecklingsarbetet kunna bli än mer på allvar? Kan vi kraftsamla och samverka inom fler sektorer EU, Sverige, regioner, kommuner? • Hur ska regionen byggas samman så att allt fler invånare får goda förutsättningar att leva ett aktivt liv? • Hur ska politiker, anställda och de som finansieras av offentliga medel stimuleras att arbeta intensivt och oförtrutet för hållbar utveckling?

  18. VAD ÄR FRAMTIDENS UTVECKLINGSARBETE?”En attraktiv, internationellt konkurrenskraftig, väl sammanhållen region” • Mer fokus på attraktivitet, ungdomar, utbildning + utb/arbete, integration • SOCIALISATION, AVKNOPPNING, OUTSOURCING, UPPHANDLING, ANSVAR • Nu prioriterade områden behöver fortsatt stöd och breddad finansiering • Dagens arbetsformer fungerar bra men gå vidare med höjda ambitioner, tydligare samarbete, hårdare styrning, mer gemensamma mål och riktlinjer. • Mer innovativt och modigt och samtidigt mer bestämt och prioriterat till långsiktiga och koncentrerade insatser. 80 – 20? • Nationellt prioriterad sektorspolitik bör efterhand allt oftare få möjlighet att möta regionalt avvägd sektorspolitik (idag infrastruktur, kultur, innovation?) • Innovativ och hållbar upphandling i kommun, region, stat ett verktyg som tydligare bör stå i centrum för tillväxt och utveckling. Regionen bör samlas. En gemensam region är en omistlig del av visionen

  19. ATTRAKTIVITET PRODUKTIVITETKREATIVITET SOLIDARITET

More Related