Ordklasser

1. Ordklasser Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist2011-02-25

2. Morfologi • Inom morfologin studerar man ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning i olika klasser hoppa flicka inte isigt snabbt på student sola dessutom

3. Varför ordklasser? • Ordklasser är ett sätt att gruppera ord som ”ser ut” eller ”uppför sig” på ett liknande sätt. • Ordklasser låter oss generalisera över typer av ord och därmed kan vi uttrycka regler, strukturer, o.dyl. i språket. • Ordklasser låter oss prata om språk på en abstrakt nivå och jämföra olika språk.

4. Litet test: Ange ordklasser Vi träffas i en svit på Soho Hotel i London. Jeff Bridges hälsar och sätter sig i den gröna tronliknande fåtöljen. Det är han som bryter tystnaden. –Auuuuuuum, säger han med slutna ögon och fingertopparna mot varandra. Det hinduistiska mantrat slutar med att Jeff Bridges bryter ut i skratt. Han känns avslappnad och ovanligt vanlig för att vara en stor skådespelare i Hollywood. När filmen American heart hade premiär 1992 skrev en recensent i New York Times att Jeff Bridges var ”den mest underskattade skådespelaren i sin generation”. Vid årets Golden Globe-gala anspelade han skämtsamt på den benämningen när han tog emot priset för bäste skådespelare. –Nu sabbar ni verkligen min status som underskattad. Publiken gav honom stående ovationer. Han fick priset för sin medverkan i Crazy heart. I filmen spelar han den bedagade countrystjärnan Bad Blake som nu är kraftigt alkoholiserad. Han ger spelningar i bowlinghallar och på mindre barer. Övrig tid spenderar Bad Blake med att dricka whisky, kedjeröka och vara bakfull. Rollen som Bad Blake känns som gjord för Jeff Bridges.

5. Litet test: Ange ordklasser Vi träffas i en svit på Soho Hotel i London. Jeff Bridges hälsar och sätter sig i den gröna tronliknande fåtöljen. Det är han som bryter tystnaden. –Auuuuuuum, säger han med slutna ögon och fingertopparna mot varandra. Det hinduistiska mantrat slutar med att Jeff Bridges bryter ut i skratt. Han känns avslappnad och ovanligt vanlig för att vara en stor skådespelare i Hollywood. När filmen American heart hade premiär 1992 skrev en recensent i New York Times att Jeff Bridges var ”den mest underskattade skådespelaren i sin generation”. Vid årets Golden Globe-gala anspelade han skämtsamt på den benämningen när han tog emot priset för bäste skådespelare. –Nu sabbar ni verkligen min status som underskattad. Publiken gav honom stående ovationer. Han fick priset för sin medverkan i Crazy heart. I filmen spelar han den bedagade countrystjärnan Bad Blake som nu är kraftigt alkoholiserad. Han ger spelningar i bowlinghallar och på mindre barer. Övrig tid spenderar Bad Blake med att dricka whisky, kedjeröka och vara bakfull. Rollen som Bad Blake känns som gjord för Jeff Bridges.

6. Klassificeringsprinciper • Orden delas in i olika ordklasser • En ordklass kan definieras av: • form: vilka böjningsändelser orden kan kombineras med • funktion: ordens funktion i satsen • betydelse: ordens betydelse, sätt att referera på • underklasser: vilka särdrag som skiljer orden inom klassen

7. Ordklasser • Öppna/slutna • Öppna klasser • nya ord tillkommer ofta och enkelt • Substantiv • blogg, Facebookfest, app, googla • Verb • sprita, twittra, blogga • Slutna klasser • har fasta medlemmar, förändras sällan • Innehåll/form • Innehållsord (ung. de öppna klasserna) • ord med självständig betydelse • Formord (ung. de slutna klasserna) • huvudsakligen grammatisk funktion

8. Interjektioner Substantiv Verb Adjektiv Adverb Prepositioner Räkneord Pronomen Konjunktioner, Subjunktioner Ordklasser • Infinitivmärket att • Artiklarna en, ett, den, det • partiklar som brinna ned, leta upp

9. 1. Interjektioner • Uttrycker (starka) känslor, ja/nej, ljudhärmande • Böjs inte • Öppen • Utgör egna satser • Aj! Jäklar! pst! • Ja/nej.

10. 2. Substantiv • Betecknar föremål, företeelser, konkreta eller abstrakta fenomen • Öppen klass, böjs • Fungerar bl.a. som subjekt och objekt i satsen • Vilka egenskaper/åtskillnader kan vi vilja uttrycka grammatiskt?

11. Egenskaper (morfologiska särdrag) • Böjningskategorier: • singular/plural (numerus) • bestämd/obestämd (species) • grundform/genitiv (kasus) • utrum/neutrum (genus) – n-genus/t-genus

12. Singular och plural • 7 olika deklinationer (som bestämmer pluralformen): • -or flicka – flickor (utrum) • -ar pojke – pojkar (utrum) • -er sång – sånger (ofta utrum) • -r sko – skor (oftast utrum) • -n äpple – äpplen (neutrum) • -Ø träd – trädØ (neutrum + vissa avl) • -s hit – hits (utrum, inlån)

13. Bestämd och obestämdNeutrum och utrumGrundform och genitiv

14. Olika typer av substantiv

15. Sammanfattning substantiv • Böjningskategorier: • singular/plural (numerus) • bestämd/obestämd (species) • grundform/genitiv (kasus) • utrum/neutrum (genus) – n-genus/t-genus • Exempel: • cykelns • bokhyllor

16. 3. Verb • Verb uttrycker • handlingar - gå, slå • händelser - vakna, inse • tillstånd - sitta, vara • Öppen klass, böjs • Verb utgör kärnan i en sats • Vilka egenskaper/åtskillnader kan vi vilja uttrycka grammatiskt?

17. Verb • Verbens böjs (morfologiska särdrag): • Tempus, diates och modus • Verbens betydelse förutsätter olika antal och typer av argument för att ”bli hel” • transitivitet

18. Verbens böjningsformer (finita – infinita) • Finita verbformer • presens - pratar, köper • Anna springer hem. • preteritum - pratade, köpte • Anna sprang hem. • imperativ - prata, köp • Spring!

19. Verbens böjningsformer (finita – infinita) • Infinita former • infinitiv - efter hjälpverb • jag vill gå. han måste prata. • supinum - efter ha/hade • han har gått. de hade pratat om det här. • presens particip - i satsförkortningar • sjungande glada visor tågade barnen hem. • perfekt particip - ofta med passiv betydelse • han blev dömd. lektionerna blev inställda.

20. Tempus – tid • Tempus • uttrycker relationen mellan utsagans och verbhandlingens tid • samt tidsrelationer mellan utsagans olika händelseförlopp • Vi skickade brevet för en vecka sedan. • Jag sitter och läser. • När hon hade tentat klart, gick hon hem.

21. Tempusformerna • Enkla former: • jag går. (presens) • jag gick.(preteritum) • Övriga tempusformer uttrycks i kombination med olika hjälpverb: • han har varit här. perfekt • han hade varit här, ... pluskvamperfekt • hon kommer att resa till paris. Futurum • Imorgon kommer hon att ha rest. Futurum exaktum • Jag skulle gå när du ringde. Futurum preteritum • … skulle ha varit där …. Futurum exaktum preteritum

22. Diates: Aktiv/passiv • Transitiva (och bitransitiva) verb kan ha passivform • Subjektet är det som ”utsätts för” verbets handling • Aktiv: Bond jagade boven. • passiv: Boven jagades (av Bond) • Morfemet -s kan (i de flesta fall) fogas till formerna: • presens, preteritum, infinitiv, supinum • i presens stryks -r (eller -er) innan -s läggs till.

23. Modus • Indikativ – vanliga, neutrala verbformen • Jag går hem nu. • Imperativ – uppmaningsformen • Gå hem nu! • Konjunktiv • Om jag ginge hem nu skulle jag få skäll. • Vore, finge, bevare, vete, gåve, rädde (oftast i fasta uttryck)

24. Hjälpverb och verbkedjor • hjälpverb: står först, böjda • modala: anger talarens attityd (kan, vill, ska, måste) • temporala: anger tid (har, hade, kommer att) • passivbildande (bli, vara) • I en verbkedja är första verbet hjälpverbet (presens eller preteritum) och sista verbet huvudverbet, verben mellan dessa modifierar huvudverbet semantiskt • du hade kunnat försöka lösa uppgiften

25. Efterföljande småord • Reflexiva verb: alltid överensstämmelse i person mellan subjekt och pronomen • bry sig, ångra sig • Verbpartiklar har ingen självständig status. Är knutna till trycksvaga verb: • köra 'på; hålla 'emot, lägga 'av, tycka 'om; känna 'igen; ta 'hem • Verb + preposition: vissa verb behöver en preposition före sitt objekt • tvivla på något, längta efter något

26. Transitivitet • Intransitiva (inget objekt) • det regnar; han promenerade; de sov • Transitiva (med direkt objekt) • Vi köpte en ny bil; de postade ett vykort • Bitransitiva (direkt objekt och indirekt objekt) • Jan gav Maggan en julklapp; • Kopulaverb (predikativ) • transitivitet gäller inte • vara, bliva, kallas, heta • Bert har blivit pappa; hon heter Lassie

27. Intransitiva/transitiva par IntransitivaTransitiva dö döda ligga lägga slockna släcka sova söva vakna väcka

28. Sammanfattning verb • Särdrag: • presens/preteritum/ … (tempus) • indikativ/imperativ (modus) • aktiv/passiv (diates) • transitivitet • finit/infinit • Exempel: • Ställ in boken i hyllan! • Han har inte sovit.

29. 4. Adjektiv • Betecknar egenskaper, tillstånd, art- eller grupptillhörighet • Öppen klass, böjs • Fungerar oftast med ett substantiv, överensstämmer med det i böjningen • Vilka egenskaper/åtskillnader kan vi vilja uttrycka grammatiskt?

30. Böjningar (morfologiska särdrag) • Kongruensböjning: • Numerus: singular/plural • Genus: utrum/neutrum • Species: bestämd/obestämd • Komparation: • positiv/komparativ/superlativ

31. Kongruens • Adjektivets form styrs av det substantiv det bestämmer: • ett vackert slott (neut, sing, obest) • det vackra slottet (neut, sing, best) • de vackra slotten (neut, plu, best) • slottet är vackert • en liten valp (utr, sing, obest) • den lilla valpen (utr, sing, best) • de små valparna (utr, plu, best) • valpen är liten

32. Komparation • Komparation • uttrycker skillnad i grad • 3 former: • positiv: klok • komparativ: klokare • superlativ: klokast

33. Bestämningssätt Två sätt att bestämma substantivet: • predikativt (efter verb som 'vara', 'bliva') • hon är stormrik. (alltid obestämd!) • attributivt (ofta framför substantivet) • En stormrik tjej. • Den stormrika tjejen.

34. 5. Adverb • Heterogen klass • Delvis öppen, delvis sluten • Modifierar: verb, adjektiv, andra adverb, satser, textsamband • Har underklasser: • Satsadverb • TSR-adverb • Konjunktionella adverb

35. TSR • Bestämningar till verb, adjektiv och adverb • Det här slår hårt mot ungdomar. • Bodil är mycket noggrann. • Det här slår väldigt hårt mot ungdomar. • Anger semantiska förhållanden som tid, sätt, rum, grad, … • hon kommer alltidsent. • Foreman slår hårt. • De bor hemma.

36. Satsadverb • modifierar hela satsens innehåll på två olika sätt: • negera: inte, ej, icke, knappast, omöjligen • hon har inte kommit. • ange talarens attityd till sitt påstående: antagligen, egentligen, faktiskt, förmodligen, givetvis, ju, kanske, nog, väl,… • hon har väl kommit.

37. Konjunktionella adverb • Visar samband mellan meningar i en text. Binder texten. • också, dessutom, dock, ändå …

38. 6. Prepositioner • Böjs inte, sluten klass, väldigt vanliga • Anger relationer i tid, rum mm • på, i, över, under, till, med • Boken ligger på bordet. • Jag äter maten med sked. • Vag betydelse

39. 8. Räkneord • Sluten klass (men oändligt stor) • Anger antal och ordning • Användning liknar adjektivens • 2 grupper: • grundtal - en/ett, två, tre . . . • ordningstal - förste/första, andre/andra, tredje • med undantag för en/ett och förste/första, andre/andraär alla grundtal och ordningstal oböjliga

40. 9. Pronomen • Sluten klass, några böjs andra inte • Ingen egen betydelse utan får sin betydelse av kontexten • jag, den, det, dig, sådan, alla, som, många • heterogen klass - många underklasser • ”i stället för” substantiv, adjektiv, adverb

41. pronomen • pronomen fungerar som • (ersättning för) substantiv: • Bill har kommit. han verkar stressad.(betydelsen beror på sammanhanget) • adjektiv: • Många framstående politiker har uttalat sig i frågan. • han hälsade på henne varje dag. • Denna fråga kommer att väcka debatt.

42. Underklasser • 2 underklasser: • Definita pronomen syftar på något som lyssnaren förutses unikt kunna identifiera i kontexten. • "Brukar du komma hit ofta?" "När jag har råd.” • Indefinita pronomen syftar på något som lyssnaren inte förutses unikt kunna identifiera i kontexten. • Någon har varit här. • Man kan aldrig vara säker.

43. Sätt att syfta på • pronomen som får sin betydelse från den icke-språkliga kontexten har deiktisk syftning. • Där är leksakerna! • pronomen som får sin betydelse från den språkliga kontexten har anaforisk syftning: • När Bertil hade läst färdigt, gick han och la sig. • Reflexiv syftning, syftar tillbaka på subjektet: • Jag glömde min väska / hon glömde min väska • hon glömde sin väska / hon glömde hennes väska

44. Definita pronomen • Personliga och possessiva pronomen • varierar i form med avseende påperson - jag, du, det, ni, vi, de (1, 2, 3)numerus - jag, du (sing); vi, de (plur)genus – den/detkasus - jag, han, vi (grundform); mig, honom, oss (objektform)min, hans, vår (genitiv/possessiv)

45. personliga och possessiva grund possessiv objekt 1 pers singjag min/mitt/mina mig pl vi vår/t/a oss 2 pers sing du din/ditt/dina dig pl ni er/t/a er 3 pers sing han hans honom hon hennes henne det/n dess det/den pl de deras dem

46. Demonstrativa och relativa • Demonstrativa pronomen • har utpekande innebörd • Det där var väl dumt. • Den hunden vill jag ha. • I detta hus bodde Shakespeare. • Relativa pronomen • syftar på ett (eller flera) ord i samma mening och inleder en bisats • Tjejerna, som var väldigt trötta, jobbade på ändå. • Tavlan, om vilken alla experter hade åsikter, visade sig vara en förfalskning.

47. Indefinita pronomen • Allmänt indefinita • någon, man (en, ens), många, somliga • många har röstat; några är här; somliga går med trasiga skor • Interrogativa • Vad, vem… • vad gör du? vem är det? Ingen visste vems fel det var.

48. 10. Artiklar • Räknas till pronomen i SAG • Bestämd artikel • markerar en definit nominalfras, den det • Det lilla huset på prärien. • Obestämd artikel • markerar en indefinit nominalfras, en/ett • En ensam man gick på gatan.

49. Konjunktioner och subjunktioner • Visar hur händelser och företeelser hänger ihop. • Böjs inte, sluten klass. • Konjunktioner samordnar. • Subjunktioner underordnar. • Kopplar samman ord, fraser och satser.

50. Olika samband och men för Gubben var ute så gumman var inne. när om därför att