r folkh lsan s mre i gr nsregionen
Download
Skip this Video
Download Presentation
Är folkhälsan sämre i gränsregionen?

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 47

Är folkhälsan sämre i gränsregionen? - PowerPoint PPT Presentation


  • 141 Views
  • Uploaded on

Är folkhälsan sämre i gränsregionen?. En studie av ett antal folkhälsoindikatorer i Västra Götalands län och Östfold fylke September 2012.

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about 'Är folkhälsan sämre i gränsregionen?' - torn


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
r folkh lsan s mre i gr nsregionen
Är folkhälsan sämre i gränsregionen?

En studie av ett antal folkhälsoindikatorer i Västra Götalands län och Östfold fylke

September 2012

slide2
Temagrupp Folkhälsa:Hege Marie Edvardsen, Fredrikstad kommuneSofia Reimbert, Uddevalla kommunGöran Carlsson, Trollhättans StadTormod Lund, Fylkesmannen i ÖstfoldKnut-Johan Rognlien, Östfold fylkeskommune
slide3
Valda indikatorer:
  • Andel avhoppare från gymnasieutbildning
  • Valdeltagande
  • Utbildningsnivå
  • Arbetslöshet
  • Dödsrisk
  • Självupplevd hälsa
  • Brottslighet
slide4
Innehåll och metod
  • Geografiskt mönster
  • Utveckling över tid
  • Kombination av indikatorer
  • Frågeställningar för fortsatta studier
  • Indexering
avhopp fr n gymnasieskola
Avhopp från gymnasieskola
  • Val av indikator
  • Absoluta tal och Indexerad statistik för att studera om avhoppen är större i gränsregionen än i övriga landet.
  • Tillgänglig statistik från 2006-2010.
  • Avhoppen är generellt sett högre i Norge än i Sverige
slide6
Andel avhopp från gymnasieskolan 2006

Andel avhopp från gymnasieskolan 2010

avhopp fr n gymnasieskola geografi
Avhopp från gymnasieskola – geografi
  • I Östfold har avhoppen för nästan alla kommuner ökat under perioden.
  • I Västra Götaland är det mer variationer.
  • Bengtsfors har minskat andelen avhopp medan Dals-Ed har ökat från men i perioden mellan haft låga siffror med avhopp.
  • 15 av 18 kommuner i Östfold har ett index över 100 år 2010
  • Höga indexsiffror på svensk sida men här är bilden inte lika tydlig
slide8
Avhopp från gymnasieskolan 2006 - indexerat

Avhopp från gymnasieskolan 2010 - indexerat

resultat och slutsatser avhopp fr n gymnasieskolan
Resultat och slutsatser - avhopp från gymnasieskolan
  • Man kan knappast urskilja något enhetligt mönster kopplat till gränstrakter vare sig i Östfold eller Västra Götaland.
  • Det finns i norra Fyrbodal extremvärden åt båda hållen.
  • En hovedforskjell synes å gå mellom landene: Det er høyest andeler frafall i videregående skole i Norge, og andelen øker.
f r fortsatta studier avhopp fr n gymnasieskola
För fortsatta studier – avhopp från gymnasieskola
  • Vad ligger bakom extremvärden vissa år i vissa kommuner och varför verkar vissa kommuner ha kunnat förbättra sina siffror? Har man vidtagit speciella åtgärder?
  • Utbildningssystemen skiljer sig åt i de båda länderna, liksom möjligheten att få arbete för ungdomar. Medverkar det till att Norge generellt har högre andel avhoppare?
  • Östfold bör jämföras med Oslo och Akershus för att ett eventuellt gränsmönster ska framträda.
valdeltagande
Valdeltagande
  • Kan visa på delaktighet och engagemang
  • Definition: Andel av de röstberättigade som röstat i de tre senaste kommunvalen i Norge och Sverige.
  • Valdeltagandet är generellt högre i Sverige än i Norge
  • Indexering till respektive lands genomsnitt tar bort den effekten
valdeltagande geografi
Valdeltagande - geografi
  • Fyrbodal: Lågt deltagande i Dalsland och Norra Bohuslän, även jämfört med andra perifera områden av länet.
  • Fyrbodal: Strömstad, Dals Ed och Bengtsfors har lägst index i hela länet.
  • Östfold: 12 av 18 kommuner har under 100. Högst valdeltagande i öster, mer splittrat i väster.
  • Östfold: Aremark, Römskog och Marker utmärker sig positivt liksom Hvaler och Råde.
  • Variation över åren, men ett visst mönster kan sägas bestå mellan de tre valen
valdeltagande 2002 indexerat
Valdeltagande 2002 indexerat

Valdeltagande 2010 indexerat

resultat och slutsatser valdeltagande
Resultat och slutsatser - valdeltagande
  • Valdeltagandetär lägre i svenska gränsregionen än i andra delar av Västra Götaland.
  • Detta kan delvis kopplas till andra indikatorer som hör samman med folkhälsa, men inte helt.
  • Östfolds kommuner har ofta lågt valdeltagande.
  • Intressanta undantag med högt valdeltagande finns i Östfold, dock inte i Fyrbodal.
f r fortsatta studier valdeltagande
För fortsatta studier - valdeltagande
  • Varför har norra Fyrbodal det lägsta valdeltagandet i Västra Götaland? Avståndet till ”makten” i Sverige? Närheten till grannlandet?
  • Varför avviker t ex Romskog, Aremark och Öckerö med högt valdeltagande? Finns där en kultur av samhörighet? Finns något att lära av detta?
  • Vad beror Norges jämfört med Sverige låga valdeltagande på?
  • Östfold bör jämföras med motsvarande siffror för Oslo och Akershus kommuner för att ett eventuellt gränsmönster ska framträda bättre.
utbildningsniv
Utbildningsnivå
  • Kopplas samman med kunskap och delaktighet i samhällslivet.
  • Förbättrar möjlighet till arbete, god ekonomi m fl folkhälsofaktorer.
  • Definition: Den andel av befolkningen 25-74 år som inte har högre än förgymnasial utbildning.
  • Indexering har skett inom respektive land
  • Tidsperioden omfattar 2001-2010
utbildningsniv geografi
Utbildningsnivå - geografi
  • Fyrbodal: Alla kommuner har större andel lågutbildade än

genomsnittet i Sverige. Högt index även i andra perifera delar

av länet.

  • Fyrbodal: Särskilt högt index har Dalslandskommunerna

(förutom Åmål). Lägst index i Uddevalla-Trollhättan Vänersborg

  • Östfold: Även här ligger alla utom en kommun över rikssnittet

men skillnaden är inte så stor.

  • Östfold: Ett visst mönster med lägre index i kustkommunerna i

väster, främst i Hvaler. Högst värde i Marker i öster och Skiptvet.

  • Successiv höjning av utbildningsnivån under perioden
resultat och slutsatser utbildningsniv
Resultat och slutsatser - utbildningsnivå
  • Utbildningsnivån är ofta lägre i perifera delar inklusive gränsbygder.
  • Förklaringar här är näringslivsstruktur, läge och befolkningsunderlag, inte gränsen i sig.
f r fortsatta studier utbildningsniv
För fortsatta studier - utbildningsnivå
  • Vi fann ett mönster med högre utbildningsnivå i kranskommuner runt storstaden Göteborg. Finns motsvarande mönster även i Osloregionen?
arbetsl shet
Arbetslöshet
  • Val av indikator
  • Olika innehåll i statistiken
  • Indexering för att jämföra gränsområdet
arbetsl shet geografi
Arbetslöshet- geografi
  • Stora skillnader mellan Norge och Sverige
  • Hög arbetslöshet i Dalsland, Trestadskommunerna och norra Skaraborg. Låg längst kusten och Göteborgs östra kranskommuner
  • ”Hög” arbetslöshet i Sarpsborg, Fredrikstad, Halden och Moss. Låg i Römskog, Spydeberg och Trögstad
slide25
Arbetslösa i % år 2008

Arbetslösa i % år 2010

slide26
Arbetslösa 2008 - indexerat

Arbetslösa 2010 - indexerat

resultat och slutsatser arbetsl shet
Resultat och slutsatser - arbetslöshet
  • Arbetslösheten är troligtvis mer beroende av näringslivsstrukturen i kommunerna samt pendlingsavstånden än av närheten till nationsgränsen, såväl i Norge som i Sverige.
  • Arbetslösheten har stigit under perioden.
  • Stora skillnader mellan länderna
f r fortsatta studier arbetsl shet
För fortsatta studier - arbetslöshet
  • Varför verkar Strömstad påverkas positivt gällande arbetslöshet och närhet till gränsen när samma inte gäller för Dals-Ed och Bengtsfors? Beror det på andra faktorer än näringsstrukturen?
  • Är det sant att i vissa kommuner med ont om jobb flyttar folk som är eller riskerar bli arbetslösa ut (och arbetslöshetssiffrorna hinner inte bli höga) medan de arbetslösa i andra kommuner bor kvar. Om det är så, vad beror det på?
d dsrisk
Dödsrisk
  • Kan ses som en objektiv indikator på hälsoläge
  • Vi antar att en för tidig död kan vara en följd av olika folkhälsovariabler.
  • Definition: antal döda per 100 000 inv i åldrarna 0-74 år.
  • Dödlighet (0-74 år) finns för både Västra Götaland och Östfold för åren 2006-2010.
d dsrisk geografi
Dödsrisk - geografi
  • Fyrbodal: Hög dödlighet i norra delarna men även i perifera områden som norra Skaraborg och i delar av centrala Västergötland.
  • Fyrbodal: Mellerud och Strömstad hade högst index i länet näst efter Töreboda 2010.
  • Östfold: 12 av 18 kommuner i Östfold ligger över snittet för Norge.
  • Östfold: Dödligheten är högst i ett något varierande stråk i mitten och lägst i Romskog längst österut och Rygge längst i väster.
  • Ingen trend i huvudmönstret över tid i Fyrbodal, däremot en svag tendens till ökade index i Östfold. Stor variation mellan åren i mindre kommuner.
resultat och slutsatser d dsrisker
Resultat och slutsatser - dödsrisker
  • Dödligheten är ofta högre i gränskommuner men även i andra perifert belägna kommuner.
  • Det geografiska mönstret visar att dödligheten bör kunna ha en grund i strukturella problem samt levnadsvanor.
f r fortsatta studier d dsrisker
För fortsatta studier - dödsrisker
  • Har Romskog och Rygge något gemensamt som sänker dödligheten?
  • För att dra fler slutsatser om dödligheten i Östfold bör man jämföra med andra norska kommuner, t ex runt Oslo.
  • Eftersom kommuner med hög medelålder också i regel har större andel i de övre delarna av åldrarna 0-74 år är denna indikator delvis missvisande. En analys bör göras med dödligheten rensad från effekter av kommunens ålderstruktur.
upplevd d lig h lsa
Upplevd dålig hälsa
  • En subjektiv indikator på hälsoläge
  • Källor: Folkhälsoinstitutets (FHI) nationella folkhälsoundersökning i Sverige och Östfolds folkhälsoenkät.
  • Definition: Den andel som svarat dåligt eller mycket dåligt på en femgradig skala.
  • Siffror finns för svenska kommuner för fyraårsperioder från 2006. Senaste värden avser 2008-2011. För Östfold finns motsvarande uppgifter för 2011.
  • Ingen indexering har gjorts då inga rikssiffror finns för Norge.
upplevd d lig h lsa geografi
Upplevd dålig hälsa - geografi
  • Fyrbodal: Inget påtagligt mönster men i delar av området upplever man sig ha dålig hälsa, liksom även i vissa andra delar av länet.
  • Fyrbodal: Vid senaste mätningen hade Munkedal och Färgelanda upplevt dåligast hälsa, befolkningen i gränskommunen Strömstad mår dock relativt bra.
  • Östfold: Generellt mår man något sämre i Östfold än i Västra Götaland. Inget påtagligt mönster märks men tre av de östra gränskommunerna har ganska höga värden.
  • Östfold: Andelen som mår dåligt är störst i Askim, bäst mår man i Römskog i öster.
  • Värdena varierar ofta mellan åren för enskilda svenska kommuner men inte sällan återkommer samma kommun med dåligt upplevd hälsa.
resultat och slutsatser upplevd d lig h lsa
Resultat och slutsatser - upplevd dålig hälsa
  • I vissa gränskommuner har man höga värden på självupplevd ohälsa men flera undantag finns.
  • Det verkar som om man "traditionellt" mår sämre i vissa kommuner oavsett om de ligger i gränsregion eller ej.
f r fortsatta studier upplevd d lig h lsa
För fortsatta studier – upplevd dålig hälsa
  • Varför anser man sig må bra i vissa kommuner trots att dödligheten är relativt stor? Vad är det som höjer dödligheten i Strömstad trots att de anser sig mår bra där?
  • Varför mår man ”traditionellt” sämre i vissa kommuner, t ex Munkedal? Finns gemensamma orsaker eller är förklaringarna olika från fall till fall?
  • I detta material har vi endast uppgifter om den självupplevda hälsan i Östfold för år 2011. Är mönstret likartat längre tillbaka i tiden?
  • Finns möjlighet att jämföra Östfold med Oslo och Akershus för att ett eventuellt gränsmönster ska framträda?
brottslighet
Brottslighet
  • Indikatorn hör ihop med trygghet/otrygghet.
  • Definition: Antal anmälda brott per 1000 invånare
  • Uppgifter för båda länderna redovisas i materialet för åren 2008-2010.
brottslighet geografi
Brottslighet - geografi
  • Fyrbodal: Brottsligheten är relativt låg i Fyrbodal och ingen av kommunerna når över riksindex under treårsperioden. I övrigt är variationen stor i Västra Götaland. Endast Göteborg har större brottslighet än rikssnittet.
  • Fyrbodal: Strömstad och vissa år Trollhättan, Uddevalla och Mellerud har dock relativt höga siffror.
  • Östfold: Sju av de 18 kommunerna har högre brottslighet än rikssnittet i Norge.
  • Östfold: Två av kommunerna med gränsövergångar, Halden och Marker, har den högsta brottsligheten. Moss och ö-kommunen Hvaler hade också relativt hög brottslighet. Minst brottslighet hade Römskog längst i nordost. Inget påtagligt mönster märks i övrigt.
  • En del kommuner varierar avsevärt i kriminalitet mellan åren vilket delvis kan förklaras med ett lågt befolkningsunderlag i förening med speciella händelser.
  • Ingen påtaglig trend över tid framträder, treårsperioden är kort. Mönstret har hållit sig i stora drag.
resultat och slutsatser brottslighet
Resultat och slutsatser - brottslighet
  • Brottsligheten är inte generellt högre för att det är gränstrakt, flera gränskommuner och perifert belägna kommuner har låg brottslighet.
  • Det finns dock exempel på gränskommuner med relativt hög brottslighet såsom, Halden, Marker och Strömstad där också gränsövergångarna finns för E6 och E18.
f r fortsatta studier brottslighet
För fortsatta studier - brottslighet
  • Skiljer sig mönstret om man separerar olika brottstyper?
  • Finns det likheter mellan Strömstad, Marker och Halden avseende typ av brott, spelar gränsövergångarna någon roll?
  • Hur varierar brottligheten med avståndet till Oslo? I Göteborgsregionen är brottsligheten i kommunerna runt Göteborg inte hög
sammanfattning
Sammanfattning
  • Fyra av sju indikatorer hade ett geografiskt mönster i Fyrbodal som tyder på sämre folkhälsa i gränsregionen. Enbart för valdeltagande är gränsen dock ett tydligt mönster. För övriga tre finns motsvarande mönster även i andra delar av länet, främst perifert belägna.
  • Fyra indikatorer i Östfold kan tyda på sämre folkhälsa i gränsregionen. Undersökningsområdet i Norge är dock för litet för att göra motsvarande analys som i Västra Götaland av perifert belägna områden.
  • Den relativt höga brottsligheten i vissa gränskommuner kan vara kopplade till större gränsövergångar.
  • Det geografiska mönstret för valdeltagande kan tyda på ett lägre engagemang för Sverige i norra Fyrbodal p g a av längre avstånd från ”makten”, kortare avstånd till grannland samt faktorer såsom arbetsmarknad och utbildningsnivå. Högt engagemang i vissa norska kommuner är intressanta undantag.
  • Tolkning i övrigt: Det mönster vi funnit beror av bakomliggande faktorer såsom avstånd till arbete och utbildning samt kommunikationer.
ad