TAMS13 Resultatvärdering

1. TAMS13 Resultatvärdering • Helfartskurs 7.5 hp 21 nov-20 dec. 2007 • Kursansvarig: Anders Nordgaard (annor@ida.liu.se) • Kurslitteratur: • David Lucy: Introduction to Statistics for Forensic Scientists. Wiley, 2005. • Utdelat material (instruktioner till datorlaborationer, exempel, speciellt material om glasanalys) • Undervisning: • Föreläsningar, lektioner, datorlaborationer, seminarium • Examinationsmoment: • Skriftlig tentamen (4.5 hp ) • Obligatoriska datorlaborationer (1.5 hp ) • Seminarieuppgift (1 p = 1.5 hp)

2. Föreläsningar och lektioner • Enligt “klassiskt” maner. • Genomgång av centrala delar av kursinnehållet. • Lektionerna ägnas åt övningar i kursboken och på utdelade blad • Förberedelser: Läs de refererade litteraturavsnitten innan föreläsning • Föreläsningarna, datorlaborationerna och kurslitteraturen utgör tillsammans definitionen av kursen ur tentamenssynvinkel

3. Datorlaborationer • Två datorlaborationer • Obligatorisk närvaro • Ger introduktion/repetition av verktyg för att hantera data statistiskt • Illustrerar ett utvecklat verktyg för glasanalys • Om frånvaro vid något tillfälle: Kompletteringsuppgift i form av redovisning av utförd datorövning • Endast betygen Godkänd/Underkänd kan ges på detta moment

4. Seminarieuppgift • Syfte: Fördjupning i enskilda tillämpningar • Varje kursdeltagare skall läsa en tilldelad vetenskaplig artikel. Fler än en person kommer att få samma artikel. • Ett skriftlig referat av artikeln skall göras och inlämnas. • En muntlig presentation av referatet skall förberedas • Vid ett seminarium skall ett antal av kursdeltagarna ge sina muntliga presentationer. Övriga skall vara diskutanter. Vem som gör vad avgörs genom lottning. • Endast betygen Godkänd/Underkänd kan ges på detta moment

5. Skriftlig tentamen • Består av 5-6 uppgifter • Kan ge maximalt 18 poäng • 8 poäng krävs för betyget 3, 11.5 poäng för betyget 4 och 15 poäng för betyget 5 • Uppgifterna är både av “räknekaraktär” och “resonemangskaraktär” • 4 timmars skrivtid • Första tillfälle: Torsdag 20 december 08-12

6. Slutbetyg • För godkänt slutbetyg i kursen krävs • Genomförda datorlaborationer • Godkänd seminarieuppgift • Godkänt skriftligt referat • Aktiv medverkan vid seminarium (presentatör eller diskutant) • Godkänd tentamen • Betyget 3, 4 eller 5 erhålls om motsvarande betyg erhållits på tentamen

7. Vad kursen handlar om • Värdering av resultat från forensisk analys • Numeriskt och icke-numeriskt värderingsbara resultat • Resultat- (bevis-) värde utifrån ett sannolikhetsteoretiskt resonemang • Formulering av hypoteser på olika nivåer • Källnivå • Aktivitetsnivå • Brottsnivå • Skalrepresentation – Verbala uttryck • Tillämpning på olika fall • Felkällor och fallgropar • DNA: brotts- och faderskapsärenden • Glasanalys som fallstudie • Stickprovsförfaranden: Hur många tabletter, mynt, dunkar etc. skall väljas?

8. Exempel 1 • En cyklist har blivit påkörd av en bil och bilföraren har inte stannat utan åkt vidare, dvs. en smitningsolycka. • Under själva påkörningen gjorde bilen en tvärbromsning och träffade cykeln i cykelramen samt själva cyklisten. • En undersökning av brottsplatsen har bland annat gett: • ett fragment av röd billack på cykelramen • rester av gummi i bromsspåren • Enligt vittnesuppgifter var bilen en röd Volvo, som såg “relativt ny ut”. • Något senare grips en man körande en röd Volvo S80 som försöker köra ifrån en följande polisbil.

9. Komponenter för det forensiska arbetet: • lackfragmentet • gummiresterna • vittnesuppgiften • gripandet inklusive den bil han körde • Observera att dessa härrör dels från brottsplatsundersökningen (kriminaltekniskt arbete), dels från spaningsarbetet. • Idealisk situation: Alla fyra komponenter kommer in samtidigt till det forensiska laboratoriet. • Dock är detta inte en självklarhet, ofta är det komponenterna från det kriminaltekniska arbetet som kommer in i första hand.

10. Vad kan lackfragmentet ha för bevisvärde/resultatvärde? • Den bil som den gripna körde måste givetvis undersökas • Finns lackskador? • Om Ja Ett lackprov från bilen skall tas • Om Nej Skall lackprov ändå tas? • Har lackprov tagits? • Om Ja: • Analysera ämnessammansättningen i lackprovet • Jämför med ämnessammansättningen i lackfragmentet från cykeln • - “överensstämmelse”  resultatet har ett värde som talar för att färgen kommer från bilen • - “ingen överensstämmelse”  resultatet har ett värde som talar emot att färgen kommer från bilen • Om Nej beviset kan ej värderas

11. Hur högt kan resultatvärdet vara, när det finns? • Utan vittnesuppgift: • Överensstämmelsen i ämnessammansättning kan vara slumpmässig. • Hur många röda bilar med denna ämnessammansättning kan det finnas som teoretiskt sett kan ha kört på cyklisten? • Utöver den bil som körde på cyklisten, hur många föremål kan cykeln ha varit i fysisk kontakt med och vilka av dessa kan ha en lackfärg med ämnessammansättning som överensstämmer med lackfragmentets?

12. Med vittnesuppgift: • Överensstämmelsen i ämnessammansättning kan vara slumpmässig. • Hur många röda Volvobilar med denna ämnessammansättning kan det finnas som teoretiskt sett kan ha kört på cyklisten? • Utöver den bil som körde på cyklisten, hur många föremål kan cykeln ha varit i fysisk kontakt med och vilka av dessa kan ha en lackfärg med ämnessammansättning som överensstämmer med lackfragmentets? • Blir resultatvärdet högre om vittnesuppgiften finns tillgänglig?

13. Vad kan gummiresterna ha för bevisvärde/resultatvärde? • I princip görs samma steg som för lackfragmentet. • Spelar vittnesuppgiften någon roll här? • På vilken nivå har lackfragmentet resp. gummiresterna bedömts? • Källnivå? • Aktivitetsnivå? • Brottsnivå?

14. I samband med förundersökning/åtal, finns det en kombinerad effekt av bevisvärdena hos lackfragment och gummirester? Hur kommer vittnesuppgiften in? Vad står egentligen bevisvärdet/resultatvärdet för?

15. Exempel 2 • En våldtäkt har begåtts i en park och strax därefter grips på vittnesuppgifter en man. • Vaginalprov tas från våldtäktsoffret och ett blodprov tas från den gripne. • Vaginalprovet innehåller sperma. • En DNA-profilering görs på sperman och på blodprovet. Överensstämmelse erhålls i alla markörer (alla loci). • Vad är egentligen det forensiska beviset? • vaginalprovet? • sperman i vaginalprovet? • DNA-profilen på sperman? • blodprovet? DNA-profilen på detta?

16. Överensstämmelsen ger att beviset har ett värde. • Hur stort är detta? • Utan vittnesuppgift: • För hur många manspersoner skulle i teorin ett blodprov ge samma profil som spermaprovet? • Hur många manspersoner skulle i teorin kunna ha utfört våldtäkten? • Med vittnesuppgift: • För hur många manspersoner skulle i teorin ett blodprov ge samma profil som spermaprovet? • Hur många manspersoner skulle i teorin kunna ha utfört våldtäkten? Skiljer sig svaren på frågorna i de bägge fallen?

17. Olika typer av slutledning (vetenskapsteori) Deduktiv slutledning – Att gå från det generella till det specifika (från fakta till fakta) Ex. Alla individer i salen är studenter  Björn är student - I vilka sammanhang kan denna typ av slutledning tillämpas? Induktiv slutledning – Att gå från den specifika till det generella. Ex. Det finns 30 individer i salen. 10 av dessa är studenter  Förmodligen är övriga också studenter. - I vilka sammanhang kan denna typ av slutledning tillämpas?

18. Är statistisk inferens deduktiv eller induktiv? Abduktiv slutledning – Slutledning via ett kreativt element (möjligt eller troligt) Ex. Fem studenter i Forensisk vetenskap står strax utanför en sal. Inne i salen finns ytterligare 10 personer.  Det är i denna sal som kursen hålls! Finns det exempel i forensiska eller kriminaltekniska sammanhang där abduktiv slutledning används/kan användas?