test f r att fastst lla demenssyndrom prio1 l.
Download
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
Test för att fastställa demenssyndrom (PRIO1) PowerPoint Presentation
Download Presentation
Test för att fastställa demenssyndrom (PRIO1)

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 36

Test för att fastställa demenssyndrom (PRIO1) - PowerPoint PPT Presentation


  • 265 Views
  • Uploaded on

Test för att fastställa demenssyndrom (PRIO1). Anhörig eller närstående kan ge värdefull information som komplement till undersökning av patienten, och hörande av patientens egen berättelse. Med standardiserade intervjuskalor för anhörigintervju (Evidensstyrka 2),

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about 'Test för att fastställa demenssyndrom (PRIO1)' - talmai


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
test f r att fastst lla demenssyndrom prio1
Test för att fastställa demenssyndrom (PRIO1)
  • Anhörig eller närstående kan ge värdefull information som komplement till undersökning av patienten, och hörande av patientens egen berättelse. Med standardiserade intervjuskalor för anhörigintervju (Evidensstyrka 2),
  • Klocktest (Evidensstyrka 2) och MMT (Mini Mental Test) (Evidensstyrka 3) kan man i primärvården eller på motsvarande nivå göra ett första urval av patienter inför eventuell fortsatt utredning.
  • Psyk.status, ADL
  • Lab: TSH, Ca, Hcy.
  • Vid misstanke prov för: neuroborrelios, HIV, syfilis
2 test f r att fastst lla demenssyndrom prio2
2. Test för att fastställa demenssyndrom (Prio2)
  • Efter basal utredning kan påvisandet av atrofi av den mellersta tinningloben mätt med datortomografi (DT) respektive magnetkameraundersökning (MR), med hög säkerhet identifiera personer med Alzheimers sjukdom (Evidensstyrka 1).
  • Där diagnos ej erhållits: gå ev vidare med neuropsyk. tester, LP med biomarkörer, MR
behandling med l kemedel
Behandling med läkemedel
  • Behandling med kolinesterashämmare (donepezil, galantamin, rivastigmin) av patienter med lätt till måttligt svår Alzheimers påverkar inte sjukdomsförloppet. Däremot kan de ge viss förbättring av globala och kognitiva funktioner (Evidensstyrka 2, prio2).Kunskap om långtidseffekter (>1 år) begränsade. Bieffekter, yrsel illamående vanliga (Evidensstyrka 2).
  • Läkemedelsbeh. ger ”stabilisering” hos 57-75% av pat., placebo hos 42-56%. Statistisk signifikans ej lika med klinisk.
  • Behandling med memantin av måttlig till svår Alzheimers kan ge viss effekt på kognitiva funktioner (Evidensstyrka 3, prio3). Kunskapen om långtidseffekter är begränsad till 0,5 år.
  • Läkemedelsbeh ej aktuell vid MCI, vaskulär och frontotemporal demens (icke-göra)
behandling med l kemedel8
Behandling med läkemedel
  • Flera läkemedelsgrupper, t ex läkemedel med antikolinerg effekt och benzodiazepiner, ger oönskade effekter på kognitiv funktion (Evidensstyrka 1).
  • Det vetenskapliga stödet för att behandla depression vid demenssjukdom är begränsat (Evidensstyrka 3). SSRI-preparat kan ge viss effekt.
behandling med l kemedel9
Behandling med läkemedel
  • Hälsoekonomiska studier har metodologiska brister och är inte konklusiva. Svårt att bedöma om behandling med läkemedel är kostnadseffektiv eller inte.
konklusion
Konklusion
  • Tänk på prevention, blodtrycket i medelåldern (Prio1) och möjliggör ett aktivt liv (mentalt o socialt) hos äldre(Prio3).
  • Arbeta tvärprofessionellt och använd olika informationskällor. Patientens sjukhistoria,status och enkla test viktigast för diagnos.
  • Vid läkemedelsbehandling, ompröva den var 6;e månad. Vid utsättning kontroll/utvärdering efter 2 v. Kan vara svårbedömt då utsättningen i sig kan ge negativa effekter och demensen ofta fluktuerar.
slide11
BPSD
  • Fyra symtomkluster, enligt ny studie
    • Affektiva symtom
    • Psykossymtom
    • Hyperaktivitet
    • Apati
bpsd utredning
BPSD-utredning
  • Anamnes och kartläggning av symtom
    • symtomdebut, frekvens, tid på dygnet, sammanhang, relation till omgivning
    • använd gärna någon sorts protokoll/checklista
  • Är basala mänskliga behov tillfredsställda?
    • närhet, fysisk kontakt, meningsfull syssla, rörlighet/aktivitet, mag-tarmfunktion, vikt, nutrition, vattenkastning och sömn
bpsd utredning forts
BPSD-utredning, forts.
  • Hur är den omgivande miljön och interaktionen med personalen?
  • Medicinsk bedömning
    • fysisk och psykisk status, sanering av läkemedel, vb. riktad undersökning (lab-prover, datortomografi, neuropsykologiska bedömning)
utl sande faktorer exempel
Utlösande faktorer, exempel
  • Främmande miljö
  • Smärta
  • Obstipation
  • Urinretention
  • Fraktur
  • Överträdelse av privat sfär
  • Ångest
  • Hemlängtan
farmakologisk behandling
Farmakologisk behandling
  • Starkt kliniskt behov  risk för överanvändning på oklara indikationer
  • Stor klinisk erfarenhet – få studier
  • Systematisk handläggning och tydlig dokumentation viktig!
    • observation, analys, åtgärd, utvärdering
anv ndning av antipsykotika
Användning av antipsykotika

Demensboenden 38% (Haldol 14% och Risperdal 63%)

Sjukhem 26%

antipsykotiska l kemedel
Antipsykotiska läkemedel
  • Väldokumenterad effekt vid schizofreni
  • Inom demensvård: minskning av beteendesymtom, MEN försämring av kognitiva och motoriska funktioner
antipsykotiska l kemedel forts
Antipsykotiska läkemedel, forts.
  • Vanföreställningar/hallucinationer, aggressivitet
    • Risperidon – liten, statistiskt signifikant positiv effekt
    • Olanzapin – svagare evidens
    • Quetiapin – evidens saknas
    • Haloperidol – effekt i hög dos, men extrapyramidala biverkningar begränsar
  • Hög placeboeffekt
  • Metabola biverkningar
antipsykotiska l kemedel forts20
Antipsykotiska läkemedel, forts.
  • Ökad risk för cerebrovaskulära händelser och ökad totalmortalitet
  • Klasseffekt
    • visat för andra generationens neuroleptika, men gäller sannolikt även första generationen
effekt av uts ttning av neuroleptika norsk studie
Effekt av utsättning av neuroleptika, norsk studie

55 pat stod på Haldol, Risperdal respektive Zyprexa

Hälften fick istället plcebo under 4 veckor

Vid studieslut var 23 av 27 utan antipsykotika och alla hade förbättrats enl NPI-skalan

utv rdering
Utvärdering
  • Utvärdera effekten inom två veckor
    • utom SSRI som kräver flera veckors behandlingstid för positiv effekt
  • Regelbundet ställningstagande till utsättning/dosminskning
grunden
Grunden

Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att de initiala interventionerna vid BPSD bör vara av icke-farmakologisk art. Generellt innebär det att de första åtgärderna bör omfatta en anpassning av omgivande miljö och bemötande.

Därför är kunskap om olika demensdiagnoser och deras uttryck samt kunskap om vikten av ett nyanserat och medmänskligt förhållningssätt grundläggande i vården av personer med demenssjukdom och BPSD.

27

omv rdnadsaspekter svaga vetenskapliga underlag
Omvårdnadsaspekter (svaga vetenskapliga underlag)
  • Personcentrerad omvårdnad (PRIO1)
  • Kulturanpassad vård (PRIO2)
  • Multiprofessionellt teamarbete (PRIO1)
  • Regelbunden uppföljning av kognition, funktionsförmåga. AT, beteendeförändringar, läkemedelsbeh, biståndsinsatser samt samordna insatserna från sjukvården och kommunen (PRIO1)
  • Regelbunden bedömning av nutrition (Prio1) samt ätförmåga och vid behov ge stöd för optimering (Prio2), tillförsel av näringsdrycker (Prio5)
omv rdnadsaspekter forts 1
Omvårdnadsaspekter, forts 1
  • Urininkontinens: utred orsak. Tillhandahålla absorberande produkter (Prio1). Uppmärksamhetsträning och bäckenbottenträning (icke-göra)
  • Förstoppning: risken ökad (60% jfr med 15%). Fiberrik kost och vätska samt fysisk aktivitet (Prio1). Regelbundna toalettvanor (PRIO3). Magmassage (PRIO8)
  • Fallprevention: fallriskbedömning och prevention (Prio1). (Downtons fallriskindikatorer). Höftbyxa (Prio8).
  • Tryckssårsbeh/prevention: klinisk bed och prev (Prio1). (Nortonskalan).
  • Vanvård: indentifiera, dokumentera och rapportera (Prio1)
  • Fysiska skydds- o begränsningsåtgärder: minimera, tillsyn, utvärdera (Prio1)
omv rdnadsaspekter forts 2
Omvårdnadsaspekter, forts 2
  • Palliativ vård: FAST-skalan stadium 7c (4-5mån kvar)
  • Fysisk aktivitet (Prio1)
  • Behandlingstekniker: reminiscence, validation, realitetsoritering (Prio8)
  • BPSD: utreda orsak och anpassa vårdmiljön (Prio1). Om detta ej tillräckligt pröva: SSRI vid depression (Prio3), memantin vid Alzheimer (Prio6), kortverk bensodiazepiner vid oro/ångest (Prio6), risperdon (Prio7), haloperidol (Prio8), klometiazol till natten (Prio8). Planera kort beh.tid, utvärdera inom 2 v (Prio1)
omv rdnadsaspekter forts 3
Omvårdnadsaspekter, forts 3
  • Dagverksamhet (Prio2)
  • Flyttning: förberedelse (Prio2)
  • Demensboende. God fysisk boendemiljö (Prio1)
  • Anhörigstöd: utbildning (Prio1), avlösning (Prio2).
ekonomiska konsekvenser
Ekonomiska konsekvenser
  • Ökad utredning, ca 350 fler i ÖLL, kostnad per fall 5900 kr
  • Ökad läkemedelsbeh med 50%, kostnadsök 6 milj (tot 17)
  • Minsk. av antipsyk. läkem., ökade omvårdnadsinsatser
  • Utbild o handledning, dagverksamhet, särskilt boende, anhörigstöd mm ger kostnadsök.