1 / 68

Alla ödem är renala

Alla ödem är renala. Beror alltid på att njurarna spar för mycket vätska. Primärt renal ödem. Njursvikt Nefrotiskt syndrom Renovaskulär sjukdom (njurartärstenos och/eller småkärlssjukdom). Sekundära renal ödem. Hjärtsvikt (svag pump) Leversvikt (aldosteron)

Download Presentation

Alla ödem är renala

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Alla ödem är renala Beror alltid på att njurarna spar för mycket vätska

  2. Primärt renal ödem • Njursvikt • Nefrotiskt syndrom • Renovaskulär sjukdom (njurartärstenos och/eller småkärlssjukdom)

  3. Sekundära renal ödem • Hjärtsvikt (svag pump) • Leversvikt (aldosteron) • Lågt albumin ger inte av sig självt ödem!

  4. Interstitiet 30 liter Kärlrummet 4 liter Hydrostatiskt tryck Osmotiskt tryck jämvikt albumin lymfa

  5. hypoalbuminemi Interstitiet Kärlrummet Hydrostatiskt tryck Osmotiskt tryck Ny jämvikt albumin lymfa

  6. Njurfunktion i siffror • Genomblödning 1 liter/min (20% av hjärtminutvolymen) • Filtration (primärurin) 125ml/min = 180l/dygn GFR = Glomerular Filtration Rate • Återresorption > 99% • Diures 0.5-2 liter dygn

  7. Mäta njurfunktion

  8. Mäta GFR • Inulin-clearance • Iohexol-clearance • Cr-EDTA • Cystatin C • Kreatinin-clearance • S-kreatinin

  9. kreatinin GFR (njurfunktion)

  10. kreatinin GFR (njurfunktion)

  11. s-kreatinin muskelmassa

  12. Uppskattat GFR ”eGFR” • S-krea • S-krea + ålder + kön • S-krea + ålder + kön + kroppsvikt • S-krea + ålder + kön + kroppsvikt + s-urea + s-albumin

  13. eGFR enligt MDRD eGFR = 186 x (s-krea/88.4)-1.154 x (ålder)-0.203 (Kvinnor x 0.79)

  14. Njursvikt – kardiovaskulär riskfaktor

  15. Antal patienter i DLL <15 115 15-29 160 30-45 1500 5450 46-60 60-90 42000 Beräknat GFR ml/min

  16. Antal patienter i DLL dialyspatienter <15 115 15-29 160 30-45 1500 5450 46-60 60-90 42000 Beräknat GFR ml/min

  17. Antal patienter i DLL <15 115 Pre-uremi 15-29 160 30-45 1500 5450 46-60 60-90 42000 Beräknat GFR ml/min

  18. Antal patienter i DLL <15 115 15-29 160 ”P-uremi” 30-45 1500 5450 46-60 60-90 42000 Beräknat GFR ml/min

  19. RAAS

  20. Förkortningar • RAS = ReninAngiotensin Systemet • RAAS = ReninAngiotensinAldosteron Systemet • ACE = Angiotensinconvertingenzyme • AT1 = Angiotensin I • AT2 = Angiotensin II

  21. Renin

  22. Angiotensinogen Renin AngiotensinI ACE Angiotensin II (AT(II)2-receptor) AT(II)1- receptor Aldosteron Vasokonstriktion Salt-och-vatten- retention

  23. Angiotensinogen Renin AngiotensinI 1 ACE Angiotensin II (AT(II)2-receptor) 2 AT(II)1- receptor 3 Aldosteron Vasokonstriktion Salt-och-vatten- retention

  24. RAAS blockad 1) ”ACE-hämmare” = Angiotensin Converting Enzyme-hämmare 2) ”ARB” = Angiotensin Receptor Blockare (tidigare AT1 blockere mm) 3) ”Aldosteronhämmare”

  25. Angiotensin II • Vasokonstriktion • Ökad sympatikus känslighet • Fibros hjärta och njure • Proliferation kärlmuskelceller • Frisättning av ADH (sparar vatten) • Frisättning av Aldosteron (sparar salt)

  26. Aldosteron Njuren • Sparar salt Hjärtat • Ökad känslighet för sympatikus • Minskad känslighet för parasympatikus • Fibros

  27. Angiotensinogen (kärlendotel) Renin (njuren) ACE (lunga) Angiotensin Aldosteron (binjuren) Saltretention Vasokonstriktion

  28. Parakrin RAAS Renin Angiotensinogen ACE AII Kärlmuskelcell

  29. Väska per os eller intravenöst

  30. Vätska per os • Centralnervös diuretisk effekt • Diuretiska signaler från tarmen • Hypoton ger minskad ADH frisättning

  31. Intravenös vätska • Alltid isoton … ger ingen ADH påverkan • Centralnervösa- och Mag-Tarm-reflexer kopplas förbi • Större risk för övervätskning • Kräver ofta extra diuretika

  32. Njursvikt på IVA

  33. 52 årig kvinna med diabetes typ II. Besvärlig cholecystit. Komplicerad op med perioder av hypotension. Dag 2 post-op: oliguri 250 ml/24h CRP 340 - 140, LPK 23 - 12, krea 130 - 250, urea 11 - 42, Na 135, K 4,8 Antibiotika enligt infektionskonsult och odling. + 2000 ml i vätskebalans, CVP +4mmHg, pulm rtg u.a., blodgaser u.a. Vad göra?

  34. 52 årig kvinna med diabetes typ II. Besvärlig cholecystit. Komplicerad op med perioder av hypotension. Dag 2 post-op: oliguri 250 ml/24h CRP 340 - 140, LPK 23 - 12, krea 130 - 250, urea 11 - 42. Antibiotika enligt infektionskonsult och odling. + 2000 ml i vätskebalans, CVP +4mmHg, pulm rtg u.a., blodgaser u.a. Vad göra? • Spruta diuretika (furix) • Ge mer vätska i.v. • Både vätska och furix • Exspektans • Dialys

  35. “Effects of saline, mannitol and furosemide to prevent acute decrease in renal function by radiocontrast agents” New Engl J Med 1995 78 pat med nedsatt njurfunktion (medel kreatinin 186) Infusion före och 12 timmar efter kranskärlsröntgen. Endpoint: Signifikant njursvikt (fördubbling av s-krea / 48h) 1/3 Placebo (koksalt) 3 st (11%) 1/3 Mannitol 7 st (28%) 1/3 Furosemide 10 st (40%) (p< 0.01)

  36. “Loop Diuretics in the management of acute renal failure a double-blind, placebo-controlled, randomized study” Nephrol. Dial. Transplant. 1997 Dec 92 patienter, 21 dagar 31 Torasemide 3mg/kg 4 gånger/dygn 31 Furosemide - - - - - - ”- - - - - - - 30 Placebo End point: mortalitet

  37. Mortalitet Torasemide 70% Furosemide 68% Placebo 50% “Ingen significant skillnad” (p< 0.09)

  38. Mortalitet Torasemide 70% Furosemide 68% Placebo 50% “Ingen significant skillnad” (p< 0.09) Torasemide + Furosemide vs placebo. p< 0.04 = signifikant ! Loop-diuretica samma effekt i njuren

  39. “Lack of renoprotective effects of dopamine and furosemide during cardiac surgery”. JASN 2000 Jan 126 patienter, infusion från op och 48 timmer post op 1/3 Dopamin 2ug/kg och min 1/3 Furosemide 5ug/kg och min 1/3 Placebo Endpoints: 1) kreatininstegring/ 48h och/eller 2) dialysbehov Resultat: Dopamin = Placebo Furosemide gav dubbelt så hög kreatininstegring. Samtliga patienter (7 st) som krävde dialys hade behandlats med furosemide. Statistiskt signifikant.

  40. Diuretics, mortality and nonrecovery of renal function in acute renal failure. JAMA 2002 Nov Retrospektiv studie på 552 patienter Diuretika gavs till 59% Justering för comorbiditet osv……… 1.77 gånger högre risk för “non-recovery” och/eller död vid diuretikabehandling.

  41. Diuretics and mortality in acute renal failure. Crit Care Med 2004 Aug Retrospektiv studie på 1743 patienter med etablerad njursvikt Furix gavs i 98% av fallen! Ingen statistisk signifikant skillnad i mortalitet Men 2% = 35 st jämförs med 98%=1708 st patienter (sic!) ”N.S”

  42. Ologiskt att ge diuretika vid ischemisk njursvikt • Ischemi är redan den i särklass effektivaste diuretikan

More Related