j mst lldhetsanalys f r barn och utbildningsverksamhet n.
Download
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
Jämställdhetsanalys för barn- och utbildningsverksamhet PowerPoint Presentation
Download Presentation
Jämställdhetsanalys för barn- och utbildningsverksamhet

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 34

Jämställdhetsanalys för barn- och utbildningsverksamhet - PowerPoint PPT Presentation


  • 138 Views
  • Uploaded on

Jämställdhetsanalys för barn- och utbildningsverksamhet. Utbildning i analysmetoden Sjuan. Välkommen till analysutbildningen!. Varför analys?.

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about 'Jämställdhetsanalys för barn- och utbildningsverksamhet' - reece-horton


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
varf r analys
Varför analys?

4 § I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen

5 § Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.

Skollagen (2010:800)

sjuan
Sjuan
  • Hur är uppdraget i verksamheten formulerat?
  • Vilken jämställdhetsutmaning finns inom verksamheten?
  • Vad är din fråga?
  • Vilka ledtrådar finns för att kunna besvara frågan?
  • Vad säger ledtrådarna?
  • Analysen är klar – föreslå åtgärder
  • Jämför förslagen till åtgärder
dokumentera analysen
Dokumentera analysen

För att andra ska kunna följa dina tankar behöver du dokumentera ditt arbete. Skriv ner vad du har gjort och hur du har tänkt.

  • Dokumentera varje steg av Sjuans process.
  • Beskriv med text vad grafer och tabeller visar.
  • Var noga med källhänvisningar i texten.
  • Skriv texten så att en oinsatt men intresserad läsare kan förstå.
  • Testa ditt utkast på en kollega.
1 hur r uppdraget i verksamheten formulerat
1. Hur är uppdraget i verksamheten formulerat?
  • För vem finns verksamheten?
  • Vad ska verksamheten leverera?
  • Uppdraget kanske redan finns formulerat i dina verksamhetsplaner. Annars kan du hitta det i politiskt styrande dokument eller i lagstiftningen inom gällande område.
  • Uppdraget utgör ramen och grunden för ditt fortsatta arbete.
2 vilken j mst lldhetsutmaning finns inom verksamheten
2. Vilken jämställdhetsutmaning finns inom verksamheten?
  • Du kan hitta uppslag från tidigare forskning eller så har du egna erfarenheter från verksamheten.
    • Om du inte kommer på eller hittar något, kan du försöka med att titta på verksamhetens största utmaning ur ett jämställdhetsperspektiv.
    • Om du istället har många idéer redan nu, så ska du välja en av dem.
    • Det viktiga är att välja en idé och börja arbeta med den.
3 vad r din fr ga
3. Vad är din fråga?
  • Vilken fråga vill du ha besvarad? Frågan ska utgå från den jämställdhetsutmaning som du har identifierat i verksamheten.
4 vilka ledtr dar finns f r att kunna besvara fr gan
4. Vilka ledtrådar finns för att kunna besvara frågan?
  • Det kan vara statistik, rapporter, foton, intervjuer, enkäter, observationer med mera.
    • Vad säger ditt material och vad säger det inte?
    • Har du rätt material utifrån din frågeställning?
    • Behövs ytterligare material för att besvara din fråga?
      • Ta fram mer material från tidigare undersökningar
      • Gör en egen undersökning
5 vad s ger ledtr darna
5. Vad säger ledtrådarna?
  • Beskriv de könsmönster du ser i materialet
  • Jämför om möjligt resultaten med tidigare resultat på området
  • Använd dina genuskunskaper för att tolka materialet.
  • Vad ser du för mönster? Är de ett problem? Vad beror de på? Vilka konsekvenser får de? Behöver de åtgärdas?
6 analysen r klar f resl tg rder
6. Analysen är klar – föreslå åtgärder
  • Presentera arbetet du gjort.
  • Diskutera de förslag till åtgärder som analysen visar på.
  • Åtgärderna ska
    • leda till bättre måluppfyllelse i verksamheten.
    • vara genomförbara inom verksamheten.
    • vara realistiska på kort och lång sikt.
7 j mf r f rslagen till tg rder
7. Jämför förslagen till åtgärder

Lätt

4

2

1

3

Svårt

Storeffekt

Liteneffekt

1 hur r uppdraget i verksamheten formulerat1
1. Hur är uppdraget i verksamheten formulerat?

4 § I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen

5 § Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.

Skollagen (2010:800)

1 hur r uppdraget i verksamheten formulerat2
1. Hur är uppdraget i verksamheten formulerat?

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.

Läroplanen (Lgr11)

1 hur r uppdraget i verksamheten formulerat3
1. Hur är uppdraget i verksamheten formulerat?

Kommunen ska bedriva ett systematiskt jämställdhetsarbete i all verksamhet mot brukare och personal, och aktivt arbeta med bemötande ur ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv.

Alla elever ska lämna varje årskurs med sådana kunskaper i svenska, matematik och engelska att de kan tillgodogöra sig nästkommande årskurs undervisning. Nivån ska motsvara godkänt, där detta är definierat.

Kommunens verksamhetsplan

2 vilken j mst lldhetsutmaning finns inom verksamheten1
2. Vilken jämställdhetsutmaning finns inom verksamheten?

Statistik från Skolverket visar att fler pojkar än flickor avslutar grundskolan med ofullständiga betyg i kärnämnena, svenska, matematik och engelska.

3 viken r din fr ga
3. Viken är din fråga?
  • Når kommunens flickor och pojkar i årskurs 6 minst kunskapskrav E i nationella prov i svenska?
4 vilka ledtr dar finns f r att f ett svar p fr gan
4. Vilka ledtrådar finns för att få ett svar på frågan?

Tabell 1. Elever i årskurs 6 som nått kravnivån på respektive delprov i svenska 2012

Tabell 2. Elever i årskurs 6 som nått kravnivån på delprov E i svenska efter skola 2012

5 vad s ger ledtr darna1
5. Vad säger ledtrådarna?
  • Att vara tjej är att vara duktig i skolan och lägga ner mycket tid och engagemang i skolarbetet.
  • Att vara kille är att ha bra självförtroende och tro att man inte behöver plugga och går det inte bra skyller man på yttre omständigheter.
  • Intresset för ämnet svenska skiljer sig åt mellan tjejer och killar.
  • Tjejer fostras generellt redan från förskolan att ta ansvar, vilket pojkar inte gör i samma utsträckning.
  • Kön är inte det enda som påverkar elevers resultat. Skolans resurser och förutsättningar likväl som föräldrars engagemang är lika viktiga faktorer att ta hänsyn till.
6 analysen r klar f resl tg rder1
6. Analysen är klar – föreslå åtgärder
  • Arbeta systematiskt med elevers läs- och skrivträning från åk 1
  • Utveckla pedagogiken så att den passar alla inlärningsstilar
  • Öka medvetenheten om hur tjejer och killar gör kön i skolan
  • Diskutera antipluggkultur med hjälp av metodmaterialet Machofabriken
  • Lästräning på elevens val
  • Gör ingenting
7 j mf r f rslagen till tg rder1
7. Jämför förslagen till åtgärder

Lätt

6

2

1

4

5

3

Svårt

Liten effekt

Stor effekt

vning fler flickor till fritidsg rden
Övning: Fler flickor till fritidsgården
  • Uppdraget
  • Ungdomsgården ska :
  • Bidra till en meningsfull fritid för flickor och pojkar
  • Vara en trygg och attraktiv mötesplats
  • Bidra till personlig utveckling
  • Ungdomsgården ska vara drogfri
vning fler flickor till fritidsg rden1
Övning: Fler flickor till fritidsgården
  • Uppdraget
  • Ungdomsgården ska :
  • Bidra till en meningsfull fritid för flickor och pojkar
  • Vara en trygg och attraktiv mötesplats
  • Bidra till personlig utveckling
  • Ungdomsgården ska vara drogfri

2. Jämställdhets-utmaning

Tjejer kommer inte till ungdomsgården i samma utsträckning som killar.

.

vning fler flickor till fritidsg rden2
Övning: Fler flickor till fritidsgården
  • Uppdraget
  • Ungdomsgården ska :
  • Bidra till en meningsfull fritid för flickor och pojkar
  • Vara en trygg och attraktiv mötesplats
  • Bidra till personlig utveckling
  • Ungdomsgården ska vara drogfri

2. Jämställdhets-utmaning

Tjejer kommer inte till ungdomsgården i samma utsträckning som killar.

.

3. Frågeställning

Varför väljer tjejer bort ungdomsgården?

vning fler flickor till fritidsg rden3
Övning: Fler flickor till fritidsgården
  • Uppdraget
  • Ungdomsgården ska :
  • Bidra till en meningsfull fritid för flickor och pojkar
  • Vara en trygg och attraktiv mötesplats
  • Bidra till personlig utveckling
  • Ungdomsgården ska vara drogfri

2. Jämställdhets-utmaning

Tjejer kommer inte till ungdomsgården i samma utsträckning som killar.

.

3. Frågeställning

Varför väljer tjejer bort ungdomsgården?

4. Ledtrådar

Aktiviteter, öppettider, besöksstatistik.

vilka ledtr dar finns f r att f svar p fr gan
Vilka ledtrådar finns för att få svar på frågan?
  • Öppettider
  • Jämna Veckor
  • Månd, tisd, lörd17-21, fre15-17 för åk 4-6 och kl 17-21 för åk 7 och uppåt.

Udda Veckor

Månd, tisd17-21, tors15-17 för åk 4-6 samt kl17-21 för åk 7 och uppåt.

Ändringar kan ske vid t.ex. temadagar, lov.

  • Besökare
  • 80-100 besökare per vecka.
  • Ca 85 % är från åk 7 och uppåt.
  • Fördelningen pojkar och flickor från åk 7 och uppåt är ca 65-35 % (här kan man se ökning bland flickorna den senaste tiden)
  • Fördelningen pojkar och flickor bland dom yngre är ca 90-10 %.
  • Aktiviteter
  • Pingis, nintendowii, biljard, airhockey, sällskapsspel.
  • Disco, dans, pingisturneringar, filmkvällar, armbrytningskväll, LAN.
  • Tjejkväll med manikyr, smink och fotografering.
  • Det absolut vanligaste är att sitta o prata och hänga i sofforna.
  • Fik finns med enklare fika och tilltugg. Låga priser så alla kan köpa fika
vning fler flickor till fritidsg rden4
Övning: Fler flickor till fritidsgården
  • Uppdraget
  • Ungdomsgården ska :
  • Bidra till en meningsfull fritid för flickor och pojkar
  • Vara en trygg och attraktiv mötesplats
  • Bidra till personlig utveckling
  • Ungdomsgården ska vara drogfri

2. Jämställdhets-utmaning

Tjejer kommer inte till ungdomsgården i samma utsträckning som killar.

.

3. Frågeställning

Varför väljer tjejer bort ungdomsgården?

4. Ledtrådar

Aktiviteter, öppettider, besöksstatistik.

5. Vad säger ledtrådarna?

vning fler flickor till fritidsg rden5
Övning: Fler flickor till fritidsgården
  • Uppdraget
  • Ungdomsgården ska :
  • Bidra till en meningsfull fritid för flickor och pojkar
  • Vara en trygg och attraktiv mötesplats
  • Bidra till personlig utveckling
  • Ungdomsgården ska vara drogfri

2. Jämställdhets-utmaning

Tjejer kommer inte till ungdomsgården i samma utsträckning som killar.

.

3. Frågeställning

Varför väljer tjejer bort ungdomsgården?

4. Ledtrådar

Aktiviteter, öppettider, besöksstatistik.

5. Vad säger ledtrådarna?

6. Åtgärder?

1.

2.

3.

4.

etc.

exempel p tg rder
Exempel på åtgärder
  • Entré och lokaler kan göras mer inbjudande och ombonade. Entrén kan upplevas som otrygg.
  • Vi räknar hur många tjejer och killar som kommer på olika aktiviteter och följer deltagandet över tid.
  • Idag har vi anpassat vår verksamhet efter de ungdomar (i första hand pojkar) som redan kommer till ungdomsgården. Vi behöver bredda och utveckla vår verksamhet för att nå fler.
  • Vi behöver ställa frågor i en enkät på skolan, för att höra vad alla potentiella besökare vill ha. Vi måste fråga både de som kommer och de som inte kommer om önskemål (aktiviteter, öppettider, trygghet, utformning av inre miljö, vad de som inte kommer istället gör på sin fritid.
  • Presentera resultatet och ha dialog med ungdomar om det i olika fora. Exempelvis vid ungdomskonvent.
  • Göra studiebesök och lära av andra ungdomsgårdars jämställdhetsarbete.
vning fler flickor till fritidsg rden6
Övning: Fler flickor till fritidsgården
  • Uppdraget
  • Ungdomsgården ska :
  • Bidra till en meningsfull fritid för flickor och pojkar
  • Vara en trygg och attraktiv mötesplats
  • Bidra till personlig utveckling
  • Ungdomsgården ska vara drogfri

2. Jämställdhets-utmaning

Tjejer kommer inte till ungdomsgården i samma utsträckning som killar.

.

3. Frågeställning

Varför väljer tjejer bort ungdomsgården?

4. Ledtrådar

Aktiviteter, öppettider, besöksstatistik.

5. Vad säger ledtrådarna?

6. Åtgärder?

7. Jämför åtgärderna

Lätt

Svårt

Liten Stor

effekt effekt

?

arbeta vidare
Arbeta vidare
  • Jämställdhetsutmaningar för socialt arbete (pdf)
  • Sjuan (pdf)
  • Metoder för kartläggning och analys på jämställ.nu (webb)
  • Leda och styra för hållbar jämställdhet (webb)
arbeta vidare1
Arbeta vidare
  • Jämställdhetsutmaningar för barn- och utbildningsområdet (pdf)
  • 7:an – metod för jämställdhetsanalys (pdf)
  • Metoder för kartläggning och analys på jämställ.nu (webb)
  • Leda och styra för hållbar jämställdhet (webb)
  • www.jamstalldhetilarande.fi (webb)
tack f r idag
Tack för idag!

För mer information och

kontakt:

www.skl.se/jamstalldhet