1 / 51

Evolution

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner. Idéhistoria. Aristoteles 384-322 f.kr. Carl von Linné 1707-1778. Georges de Buffon 1707-1788. Jean Babtiste Lamarck 1744-1829. De fem rikena. Växter. Svampar. Djur. Bakterier och arkéer. Protister. Idéhistoria. Cuvier. Malthus.

ovidio
Download Presentation

Evolution

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Evolution Hur arter uppstår, lever och försvinner

  2. Idéhistoria Aristoteles 384-322 f.kr Carl von Linné 1707-1778 Georges de Buffon 1707-1788 Jean Babtiste Lamarck 1744-1829

  3. De fem rikena Växter Svampar Djur Bakterier och arkéer Protister

  4. Idéhistoria Cuvier Malthus Lyell Alfred Wallace 1823-1913 Charles Darwin 1809-1882

  5. Geologi

  6. Geologi

  7. Galapagos

  8. Artificiellt urval

  9. Resurserna är begränsade

  10. Naturligt urval Inom varje art finns variation Varje individ är unik I livsmiljön råder konkurrens Fortplantning urval De som överlever fortplantar sig deras avkomma ärver de ”bra ” egenskaperna. Detta leder till en anpassning till miljön De bäst anpassade individerna har störst överlevnadschans

  11. Mikroevolutionära skeenden förklarar hur arter bildas och utvecklas Begrepp: variation, naturligt urval,re-produktionsbarriärer anpassningar, populationer Makroevolution behandlar hur olika huvudgrupper av organismer uppstått Begrepp: utdöenden, artbildning, biogeografisk utbredning Makroevolutionen förklaras till stor del av mikroevolution Mikroevolution och makroevolution

  12. Morfologisk art Definierade efter deras morfologi (utseende) Brister, en art kan se mycket olika ut, olika fenotyper Flesta arter har dock särskiljts efter morfologiska skillnader Biologisk art Population eller grupper av populationer som kan para sig och få fertil avkomma Fungerar inte på asexuella arter Fungerar inte på utrotade arter Artbegreppet

  13. Populationsbegreppet • Alla individer av en art som lever i ett område och har möjlighet att reproducera sig med varandra sägs tillhöra samma populationDvs de individer mellan vilka ett utbyte av gener sker

  14. Samma art?

  15. Förutsättningar för evolution • Olika ärftliga egenskaper hos individer som ger • Olika livsduglighet (fitness) • De individer som bär på bäst kombinationerna av gener (är bäst anpassade till miljön) ger i genomsnitt upphov till en större avkomma vilket gör att • Deras gener blir vanligare

  16. Fitness • Olika livsduglighet kan omfatta • beteenden • tolerans • färg • form • etc • Alla egenskaper som kan påverka den egna avkommans storlek och reproduktivitet

  17. Förutsättningar för evolution • Olika ärftliga egenskaper hos individer som ger • Olika livsduglighet (fitness) • De individer som bär på bäst kombinationerna av gener (är bäst anpassade till miljön) ger i genomsnitt upphov till en större avkomma vilket gör att • Deras gener blir vanligare

  18. Orsaker till mikroevolution • Genetisk drift • Flaskhalseffekten • Pionjäreffekten • Genflöde • Mutationer • Ej slumpvis parning • Naturlig selektion

  19. Flaskhalseffekten

  20. Flaskhalseffekten

  21. Pionjäreffekten

  22. Urvalet (selektionen) • Bland de kombinationer av gener som finns hos olika individer finns alltid skillnader i livsduglighet. • De individer som har bäst genkombinationer ger upphov till en större fertil avkomma i genomsnitt • De gener som de bär på blir vanligare i populationen

  23. Björkmätare- exempel på naturligt urval

  24. Björkmätare

  25. Olika former av naturligt urval • Riktat urval-ger anpassningar till förändrad miljö • Stabiliserande urval-sker i stabil miljö • Diversifierande urval • Sexuell selektion

  26. Tre typer av urval Riktat urval Stabiliserande urval Diversifierande urval

  27. Sexuell selektion Guppyhanne Fitness? Sjöelefanthanne Fitness? Påfågelshanne Fitness?

  28. Livets ursprung • Var? • Hällkar? • Djuphavsvulkaner • Sprickor i berggrunden • Hur? • Informationsöverföring mellan generationer (arv) eventuellt DNA molekyler

  29. Millers experiment

  30. Mikroevolution • Evolutionen verkar på individnivå • Det är dock populationer som evolverar, inte individer. • Den totala mängden gener i en population kallas populationens genpool. • Evolution sker då frekvensen av alleler i en population förändras (mikroevolution)

  31. Orsaker till mikroevolution • Genetisk drift • Flaskhalseffekten • Pionjäreffekten • Genflöde • Mutationer • Ej slumpvis parning • Naturlig selektion

  32. Reproduktionsbarriärer- Artbildning

  33. Prezygotiska barriärer • Habitat isolering • Tids isolering • Beteende isolering • Mekanisk isolering • Gamet isolering

  34. Postzygotiska barriärer • Hybrid invaliditet • Hybrid sterilitet • Hybrid nedbrytning

  35. Artbildning När reproduktionsbarriärer uppstår och populationen följer en ny evolutionär väg. • geografisk isolering (reproduktiv isolering) kombinerad med riktat urvalDvs att två populationer går skilda vägar och sparar på olika alleler • hybridisering (främst mellan växter) • polyploidicering (kromosomtals fördubblingar)

  36. Arvet • Det mesta är ärftligt, till större eller mindre del, till och med beteenden är delvis ärftliga • förvärvade egenskaper går inte i arv • halva arvet från vardera föräldern hos organismer med dubbel kromosomuppsättning

  37. Arvet uttrycks i proteiner Transkription Translation DNA(Gener) mRNA Proteiner Replikation Ribosomer DNA iDotterceller

  38. Strukturproteiner muskelfibrer hår, naglar, klor, fjäll flageller Cellskelett Antikroppar i immunförsvaret Enzymer kemiska katalysatorer, ”kemikalie maskiner” som tillverkar ämnen celler behöver Transportproteiner pumpar i membraner mm Proteiner kan vara

  39. Men generna har små skillnader • Vilket gör att proteinerna inte kan se riktigt likadana ut de heller. Några är mer effektiva, andra fungerar inte alls. • Det räcker vanligen att man har en fungerande gen (av två) för att tillräckligt mycket protein ska kunna bildas

  40. Förändringar i generna uppkommer genom mutationer • Inom populationer finns flera olika varianter av samma gen, olika alleler • De olika allelerna ger proteiner med samma funktion, men de skiljer sig i alltid lite i sin effektivitet • Tex förmåga att producera ögonpigment, tillväxtfaktorer, etc.

  41. Homolga organ • har samma ursprung, men olika funktioner • primathand, fågelvinge

  42. Analoga organ • Har olika ursprung men samma funktioner • Fågelvinge, insektsvinge

  43. Rudimentära organ • Organ som funnits hos en föregångare men ej tillbakabildats fullständigt då de förlorat sin funktion • T ex rester av bakben hos valarter och ormarter

  44. Det har funnits fler arter • Idag finns troligen mellan 5 och 50 miljoner arter • Det motsvarar cirka 1 % av de arter som har levat i historisk tid • Många utdöda arter representerar former av organismer som ligger mellan de arter som lever idag (mellanformer)

  45. Utdöenden • Normalt har mellan 2 och 5 familjer dött ut under 1 miljon år • 250 mås, 90% av alla arter • 65 mås, 75 % av alla arter • Ger lediga nischer, snabb utveckling av nya arter som utnyttjar lediga resurser • Idag är utdöendetakten högre än någonsin!!!

More Related