1 / 26

Är det på väg utför med Sverige? Åttonde Nationella Skadekonferensen Borås 12-13e November, 2008

Är det på väg utför med Sverige? Åttonde Nationella Skadekonferensen Borås 12-13e November, 2008 Leif Svanström, WHO CC Community Safety Promotion. Skadepanoramat- den känsligaste indikatorn för folkhälsoutveckling

orinda
Download Presentation

Är det på väg utför med Sverige? Åttonde Nationella Skadekonferensen Borås 12-13e November, 2008

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Är det på väg utför med Sverige? Åttonde Nationella Skadekonferensen Borås 12-13e November, 2008 Leif Svanström, WHO CC Community Safety Promotion

  2. Skadepanoramat- den känsligaste indikatorn för folkhälsoutveckling Det är allmänt konstaterat att den snabbaste indikatorn på folkhälsoutveckling är hur skadepanoramat utvecklas. Flera skäl till detta: -Ingen tidsskillnad mellan exponering och utfall som vid andra folksjukdomar -Nära koppling till förändringar i exponering inom de flesta samhällssektorer -Nära koppling till ändringar i social fördelning av resurser och miljöförändringar

  3. Skadepanoramat- • den känsligaste indikatorn för folkhälsoutveckling • Sverige: god utveckling under lång tid samt alltid ledande i världen när det gäller låga skadetal- i arbetslivet, i trafiken och ibland barn. • Trots NYA varningstecken har denna självgodhet lett till att tecknen ej tagits på allvar: • Andra OECD länder har numera en snabbare nedgång i barnskadetal än Sverige även om Sverige hitintills behåller sin ledande position. • Självtillfogade skador (utan dödlig utgång) uppvisade en närmast epidemisk karaktär

  4. Skadepanoramat- den känsligaste indikatorn för folkhälsoutveckling 3. Det nationella skadeförebyggande programmet har avvecklats i byråkratiskt icke- transparenta processer. Vart tog de statliga medlen vägen? 4. Internationella samarbetet har nedmonterats när alla andra länder bygger upp. (WHO: Focal Points inom hälsosektorn) 5. Var och när stannade utvecklingen av ”Safe Communities”?

  5. Säkerhetsfrämjande arbete Sektor Samhällsnivå 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Internationell Nationell Lokalsamhälle Organisation Grupp Individuel Säkerhetsfrämjande arbete på lokal nivå “Safe Community” Community Safety Promotion

  6. Säkerhetsfrämjande arbete Sektor Samhällsnivå 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Internationell Nationell Lokalsamhälle Organisation Grupp Individuel Tvärsektoriellt arbete på nationell nivå Säkerhetsfrämjande arbete på lokal nivå “Safe Community” Community Safety Promotion

  7. Säkerhetsfrämjande arbete Sektor Samhällsnivå 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Internationell Nationell Lokalsamhälle Organisation Grupp Individuel Tvärsektoriellt arbete på internationell nivå, WHO,ILO,UNICEF etc Tvärsektoriellt arbete på nationell nivå avvecklat?????? Säkerhetsfrämjande arbete på lokal nivå “Safe Community”- på lågfart?? Community Safety Promotion Säkra o trygga skolor, arbetsplatser etc På lågfart??

  8. Behövs det organiserat arbete längre?

  9. Behövs det organiserat arbete längre? 1. Den långsiktiga trenden för dödsfall till följd av skador har sedan 1970-talet varit nedgående- minskningen har emellertid stannat av! 2000-talet medförde ett trendbrott och mellan 1999 och 2003 ökade antalet dödsfall från 2503 till 2941 eller med drygt 15%. 2. Det är inte bara antalet dödsfall pga fall som ökat, ssk hos äldre kvinnor, utan också dödsfall till följd av förgiftningsolyckor har ökat kraftigt (Socialstyrelsens dödsorsaksregister). 3. Under 2004 omkom sammanlagt 5 116 personer till följd av skador. Av dessa omkom 3 387 personer till följd av olyckor, 1 154 till följd av självmord, 97 personer till följd av våld, 236 till följd av annan yttre orsak (medicinska komplikationer mm) och i 242 fall har orsaken ej kunnat fastställas. Minskningen av dödsfall pga olycksfall inom arbetslivet har planat ut. Antalet vårdade personer på sjukhus (sluten vård) minskar inte- ligger stabilt kring 10 000 per år!

  10. Behövs det organiserat arbete längre? 4. Nästan tre gånger så många som omkommer pga fallolyckor som till följd av vägtrafikolyckor. Olycks- och personskadebilden domineras i dag framförallt av äldre, sjuka, missbrukare, socialt och ekonomiskt marginaliserade, samt i viss mån av ungdomar- inte minst pga ökad alkoholkonsumtion. Drygt 20 % av alla dödsfall till följd av skador hos barn 0-17 år är självmord- ca 20 per år. Drygt 5% av alla barn som vårdas på sjukhus till följd av skador gör det efter självdestruktiva handlingar- ca 1000 barn per år(nästan samtliga 13-17 år, ¾ flickor). Ökningen har för kvinnor 15-24 år varit 50% på 10 år (1995-2005).

  11. Behövs det organiserat arbete längre? Internationell utveckling Numera ligger Storbritannien, Holland, Tyskland, Spanien, Italien och Grekland lägre än Sverige när det gäller döda till följd av olycksfall per 100 000 inv (medelvärde 1997-2002).

  12. Safe Communities Ett WHO begrepp och en världsomfattande rörelse

  13. Safe Communities Ett WHO begrepp och en världsomfattande rörelse 1975- Falköping startar 1980- en världsomfattande rörelse startar långsamt 1989- WHO etablerar ”The Safe Community Program” Stockholm Manifesto on Safe Communities antaas.

  14. Chair Leif Svanström Co-ordinator Moa Sundström

  15. Countries with designated Safe Communities China Hong'qiao Huamu Jianwai Community Jing Ge Zhuang, Kailuan Jing’an Kangjian Lu´an Community Maizidian Qianjiaying, Kailuan Wangjing Xicheng District, Beijing Yayuncun Youth Park Community Yuetan, Beijing Sweden Arjeplog Borås Falköping Falun Katrineholm Krokom Lidköping Ludvika Mariestad Motala Nacka Skövde Smedjebacken Staffanstorp Tidaholm Töreboda Uddevalla Canada Brampton Brockville Calgary Rainy River Valley Sault Ste. Marie Wood Buffalo Norway Alvdal Årdal Bergen Fredrikstad Harstad Høyanger Klepp  Kvam Larvik Os Rakkestad Ski Sogn and Fjordane Spydeberg Stovner Trondheim Vågå Finland Hyvinkää Kouvola Estonia Rapla USA Dallas Anchorage Omaha Springfield Denmark Horsens Korea Jeju Songpa Suwon Poland TarnowskieGóry Iran Arsanjan Bardaskan Kashmar The Netherlands Rotterdam Czech Republic Kromeriz Republic of Serbia BackiPetrovac Japan Kameoka Austria State of Vorarlberg Bosnia and Herzegovina Konjic Vietnam Da Trach Dong Tien Lang Co Loc Sonh Xuan Dinh 6. Duc Chinh China (Province of Taiwan) Alishan Dungshr Fongbin Neihu Israel Raanana Hong Kong Kwai Tsing Sham Shui Po Tai Po Tsuen Wan Tuen Mun Tung Chung Peru San Borja (Lima) Sp. Australia Denmark Hume City Latrobe Mackay/Whitsunday Melbourne Noarlunga Northcott Palmerston Ryde SHOROC Townsville New Zealand Christchurch New Plymouth North Shore Porirua Tauranga Waimakariri Waitakere Wellington Whangarei South Africa Eldorado Park Nomzamo–Broadlands Park 1-4 Chile Peñaflor 5 and more In total: 120/145 in 26 countries Updated to 2nd Nov 2008

  16. Utnämnda Safe Communities efter region 45 10 3 34 2 2 24 Sum 120｛145｝ Updated to 2nd Nov 2008

  17. Regional Safe Communities’ networks European Safe Community Network est. 2009 Asia Safe Community Network – est. 2007 TANG Wah Shing, Chair Executive Director of Occupational Safety and Health Council, Hong Kong SAR, China North America Safe Community Network - ?? 45 10 3 34 2 2 24 Pacific Safe Community Network - ?? Updated to 2nd Nov 2008

  18. The Affiliate Safe Community Support Centres (ASCSC) and the Safe Community Certifying Centres (SCCC) • Sweden • Swedish Association for • Safe Communities (SCCC) • Canada • • Safe Communities Foundation • (ASCSC) (SCCC) China, Hong Kong • Occupational Safety and Health Council (ASCSC) • Czech Rebublic • Centre for Injury Prevention (ASCSC) Korea • Center for Injury Prevention and Community Safety Promotion (ASCSC) (SCCC) USA • National Safety Council (ASCSC) • Peaceful Resources Center (ASCSC) • Injury Prevention Research Center (ASCSC) • Colombia • • Instituto CISALVA (SCCC) Bangladesh• Centre for Injury Prevention and Research(ASCSC) • South Africa • University of South Africa, Institute for Social and Health Sciences (ASCSC) • Centre for Peace Action (SCCC) • Australia • • Royal Children´s Hospital Safety Centre (ASCSC) • • Austrailian Safe Communities Foundation (SCCC) New Zealand • Safe Communities Foundation (ASCSC) (SCCC) These Affiliate Centres are supporting the WHO CC in the development of the Safe Communities Program and providing advice and assistance in the field of injury prevention and safety promotion to the communities in their country and internationally. The Certifying Centres also take care of the certifying function of the WHO CC.

  19. Indicators for International Safe CommunitiesSafe Communities have:1. An infrastructure based on partnership and collaborations, governed by a cross-sectional group that is responsible for safety promotion in their community;2. Long-term, sustainable programs covering both genders, all ages, environments, and situations;3. Programs that target high-risk groups and environments, and programs that promote safety for vulnerable groups;4. Programs that document the frequency and causes of injuries;5. Evaluation measures to assess their programs, processes and the effects of change;6. Ongoing participation in national and international Safe Communities networks.Stockholm May 2002WHO Collaborating Centre on Community Safety Promotion

  20. Spreading the Safe Communities concept 1989-2008 Safe Community concept and networks introduced on location (countries) Countries with designations under preparation 2008-

  21. Duc Chinh Safe Community nr 145 2 nov 2008 Indicators for International Safe CommunitiesSafe Communities have:1. An infrastructure based on partnership and collaborations, governed by a cross-sectional group that is responsible for safety promotion in their community;2. Long-term, sustainable programs covering both genders, all ages, environments, and situations;3. Programs that target high-risk groups and environments, and programs that promote safety for vulnerable groups;4. Programs that document the frequency and causes of injuries;5. Evaluation measures to assess their programs, processes and the effects of change;6. Ongoing participation in national and international Safe Communities networks.Stockholm May 2002WHO Collaborating Centre on Community Safety Promotion

  22. Indicators for International Safe CommunitiesSafe Communities have:1. An infrastructure based on partnership and collaborations, governed by a cross-sectional group that is responsible for safety promotion in their community;2. Long-term, sustainable programs covering both genders, all ages, environments, and situations;3. Programs that target high-risk groups and environments, and programs that promote safety for vulnerable groups;4. Programs that document the frequency and causes of injuries;5. Evaluation measures to assess their programs, processes and the effects of change;6. Ongoing participation in national and international Safe Communities networks.Stockholm May 2002WHO Collaborating Centre on Community Safety Promotion

  23. Indicators for International Safe CommunitiesSafe Communities have:1. An infrastructure based on partnership and collaborations, governed by a cross-sectional group that is responsible for safety promotion in their community;2. Long-term, sustainable programs covering both genders, all ages, environments, and situations;3. Programs that target high-risk groups and environments, and programs that promote safety for vulnerable groups;4. Programs that document the frequency and causes of injuries;5. Evaluation measures to assess their programs, processes and the effects of change;6. Ongoing participation in national and international Safe Communities networks.Stockholm May 2002WHO Collaborating Centre on Community Safety Promotion

  24. Indicators for International Safe CommunitiesSafe Communities have:1. An infrastructure based on partnership and collaborations, governed by a cross-sectional group that is responsible for safety promotion in their community;2. Long-term, sustainable programs covering both genders, all ages, environments, and situations;3. Programs that target high-risk groups and environments, and programs that promote safety for vulnerable groups;4. Programs that document the frequency and causes of injuries;5. Evaluation measures to assess their programs, processes and the effects of change;6. Ongoing participation in national and international Safe Communities networks.Stockholm May 2002WHO Collaborating Centre on Community Safety Promotion

  25. Safe Communities I Sverige - utvecklingen 1.Lidköping 1989 4.Motala 1990 5.Falköping 1991 39.Borås 1998 1989 tom 2000 Svenska 14/ 56 96. Töreboda 2005 102. Smedjebacken 2006 127. Staffanstorp 2007 NU Svenska 17/145

  26. Safe Communities I Sverige - utvecklingen Sverige på väg utför? Problemen ökar och beprövade lösningar har avvecklats! Hälsosektorn måste ta sitt samordningsansvar och alla andra sektorer måste deltaga

More Related