slide1 n.
Download
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd PowerPoint Presentation
Download Presentation
Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 76

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd - PowerPoint PPT Presentation


  • 170 Views
  • Uploaded on

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Carina Gustafsson, projektledare, Socialstyrelsen. Pågående riktlinjearbeten. Stroke Depression och ångestsyndrom Diabetes Demens Psykosocialt omhändertagande vid schizofreni Lungcancer

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about 'Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd' - yannis


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
slide1

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Carina Gustafsson, projektledare, Socialstyrelsen

slide2

Pågående riktlinjearbeten

  • Stroke
  • Depression och ångestsyndrom
  • Diabetes
  • Demens
  • Psykosocialt omhändertagande vid schizofreni
  • Lungcancer
  • Metoder för att förebygga sjukdom
  • Rörelseorganens sjukdomar
  • Tandvård

Preliminära versioner

Regionala seminarier

Slutversion 2009 /2010

Prioriteringsfas

Preliminära versioner 2010

Regionala seminarier

Slutversion 2010/11

Prioriteringsfas 2010

Preliminära versioner

Regionala seminarier

Slutversion 2011

slide3

Nationell strategi för god vård och omsorg

        • Bästa tillgängliga kunskap
        • Systematiska
        • kunskapsöversikter
  • Nationell uppföljning Nationella riktlinjer
  • och öppna jämförelser
  • Uppföljning och analys Lokal/regional styrning
  • på lokal/regional nivå och systematiskt
  • förbättringsarbete
  • God vård
  • och omsorg
slide4

Indikatorer

  • Mått för att följa utvecklingen och förbättringen av socialtjänsten och hälso- och sjukvården inom det psykosociala området
  • Viktig del av riktlinjerna
  • Utgår från riktlinjernas viktigaste rekommendationer
  • Preliminära – vi behöver era synpunkter till den slutliga versionen
nationella riktlinjer olika dokument
Nationella riktlinjer – olika dokument
  • Stöd för ledning och styrning
  • Vetenskapligt underlag Webbaserade tillstånds- och åtgärdslistor: http://www.socialstyrelsen.se/AZ/Sakomraden/nationella_riktlinjer/
  • Populärversion
slide6

Vad är riktlinjerna?

  • Rekommendationer på gruppnivå
  • Stöd till styrning och ledning av landsting och kommuner
  • Bidrar till öppna och systematiska beslut om resursfördelning
slide7

Vem riktar sig riktlinjerna till?

  • Politiker, tjänstemän och verksam-hetschefer
  • Vård- och omsorgspersonal
  • Patienter, brukare och anhöriga
slide8

Nationella riktlinjer - schizofreni

Förutsättningar för arbetet

Regeringsuppdrag (2008)

Syfte:

- underlag för beslut om fördelning av resurser

- främja utveckling av evidensbaserad praktik inom området

  • Avgränsning:
  • psykosociala insatser ges i tillägg till lämplig läkemedelsbehandling

- riktlinjerna utgår från de metoder inom området där det finns vetenskapligt underlag

slide9

Förutsättningar för arbetet, forts.

Vissa insatser berör flera aktörer – kommun, landsting, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan

Förtydligande i lagstiftning (HSL och SoL) 1 jan 2010

psykosociala insatser
Psykosociala insatser

bidra till att individen kan

- behålla eller öka sin delaktighet i samhället

- behålla eller förbättra sin funktion inom viktiga livsområden som boende, arbete och mellanmänskliga relationer.

- behålla eller förbättra den subjektiva livskvaliteten samt minska symtom.

- ges i tillägg till adekvat läkemedelsbehandling.

tillst nd tg rdslistans roll i riktlinjearbetet
Tillstånd/ åtgärdslistans roll i riktlinjearbetet
  • Ger en struktur för det systematiska arbetet med bedömning av det vetenskapliga och hälsoekonomiska läget
  • Underlag för disposition av och innehåll i det medicinska och hälsoekonomiska faktadokumentet
  • Definierar de områden där vi kommer att lämna rekommendationer
slide13

Vetenskapligt underlag och centrala preliminära rekommendationer

Agneta Öjehagen, professor, Lunds universitet

Lena Flyckt, docent, Norra Stockholms psykiatri

Lotta Persson, socialchef, Botkyrka kommun

slide14

Fakta om schizofrenisjukdom

Livstidsrisken är cirka 0,8 procent

Mellan 30 000 – 40 000 personer behöver samhällets insatser till följd av sjukdomen

Debuterar ofta i unga år (män insjuknar mellan 15-25 års ålder och kvinnor mellan 25-35 års ålder)

det vetenskapliga underlaget inkluderar
Det vetenskapliga underlaget inkluderar
  • Systematiska översikter (av god kvalitet)
  • Primärstudier om insatsers effekter (av god kvalitet)

Olika kvalitetsaspekter på översikterna och studierna vägs in och leder fram till bedömning av evidensstyrka

slide16

Sammanfattning evidens

  • Evidensstyrka 1 – Hög vetenskaplig evidens
  • Arbetslivsinriktad rehabilitering (Supported employment)
  • Psykologiska insatser (KBT)
  • Familjeinsatser (ett flertal olika)
  • Samordnade vård och stödinsatser (ACT)
  • Kognitiv träning (Integrerad Psykologisk Terapi, IPT)

Evidensstyrka 2 - Måttlig vetenskaplig evidens

  • Social färdighetsträning (Liberman ”Ett självständigt liv”)
  • Psykoedukativa program (anhöriga/patienter)
slide17

Sammanfattning evidens, forts.

  • Evidensstyrka 3 - Låg vetenskaplig evidens
  • Brukarinflytande i vård och stöd
  • Tidig intervention/insatser för förstagångsinsjuknade
  • Insatser för att öka deltagande i vård och stöd
  • Eget boende och Boendestöd (Bostad först)

Evidensstyrka 4 - Otillräckligt vetenskapligt underlag

  • Daglig sysselsättning
slide18

Samtidigt missbruk, beroende

- otillräckligt vetenskapligt underlag

Metoder riktade mot missbruket:

  • Inga specifika metoder (KBT, MI) har ännu visat bättre resultat utöver sedvanlig behandling för psykossjukdomen
  • Samordningsmodeller (över längre tid):
  • ACT och intensiv case management
  • viss effekt missbruket
  • påverkar ej avbrott (hög vet evidens)
slide19

Delkomponenter vid prioriteringar

Patientnytta

(effekt av åtgärd)

slide20

Tre typer av rekommendationer

  • Rekommendationer om vad som böreller kangöras
    • 10-gradig skala
  • Rekommendationer om vad som inte bör göras
  • Rekommendationer om fortsatt forskning

 inte tvingande, men stark vägledning

slide21

Samordnade vård- och stödinsatserCase management

  • Intensiv case management ”Assertive Community Treatment”
  • Team med aktivt uppsökande arbetssätt
  • Små case loads 10-15 klienter/CM
  • Icke tidsbegränsade insatser
  • Koordination av alla interventioner, merparten interventioner genomförs av teamet
  • Interventioner i klientens miljöer
  • Mobilt krisstöd dygnet runt
  • Hög grad av tillgänglighet
slide22

Effekter

  • Färre inläggningar
  • Kortare vårdtider
  • Färre som avbryter kontakt
  • Fler i självständigt boende
  • Mindre risk för hemlöshet
  • Fler i arbete
  • Färre symtom
slide23

Preliminära rekommendationer:

Samordnade vård och stödinsatser

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör

- erbjuda intensiv case management enligt ACT-modellen för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som är högkonsumenter av vård, riskerar att ofta bli inlagd på psykiatrisk vårdavdelning eller avbryter vårdkontakter (prioritet 1)

- erbjuda mindre intensiv case management enligt resursmodellen för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd med omfattande kontakter med vårdsystemet och komplexa behov av insatser (prioritet 6)

slide24

Familjeinterventioner

  • Gemensamma drag i effektiva familjeinsatser:
  • Skapa en positiv allians med anhöriga
  • Minska negativa aspekter i familjeklimat (fientlighet, kritik, överengagemang)
  • Öka kunskaper om sjukdom, behandling, återfall, familjens roll
  • Öka kapacitet för problemlösning och krishantering
  • Skapa rimliga förväntningar på den sjuke familjemedlemmen
  • Skapa ett system med ändamålsenliga gränser i familjen
slide25

Effekter

  • Reducerar återfall med ca 1/3 (1-årsuppföljningar)
  • Minskar återinläggningar på sjukhus
  • Fler patienter stannar kvar i behandling
  • Förbättrar det känslomässiga klimatet i familjen
slide26

Preliminära rekommendationer:

Familjeinterventioner

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör

- erbjuda familjeinterventioner till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som har kontakt med sin familj eller närstående (prioritet 1).

slide27

Psykologisk behandling -Psykoterapi

  • Kognitiv beteendeterapi
    • Korrigera felaktiga uppfattningar/föreställningar om symptom
    • Undersöka och ge stöd till alternativa tolkningar
    • Förbättra coping/stresshantering
    • Förbättra problemlösningsfärdigheter
slide28

Effekter

  • Minskar symtom
    • positiva och negativa symtom
    • stämningsläge och ångest
  • Förbättrar psykosocial funktion
slide29

Psykologisk behandling -Psykoterapi

  • Psykodynamisk terapi
    • Kan inkludera en mångfald av flexibelt använda strategier och
    • Kan vara utforskande, insiktsorienterande, stödjande
    • Metod: att arbeta med överföring och motstånd
slide30

Effekter

  • Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av psykodynamisk terapi
slide31

Psykologisk behandling -Psykoterapi

  • Musikterapi
    • Hjälper personen att kommunicera
    • Personen behöver vara motiverad att arbeta aktivt med musik (som lyssnare eller medverkande)
    • Kan ske i grupp eller individuellt
slide32

Effekter

  • Har positiva effekter på symtom och funktionsnivå
slide33

Psykologisk behandling -Psykoterapi

  • Bildterapi
    • Hjälper personen att kommunicera
    • Kan ske i grupp eller individuellt
slide34

Effekter

  • Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av bildterapi
slide35

Psykologisk behandling -Psykoterapi

  • Stödterapi
    • Syftar till att personen ska behålla sin nuvarande funktion
    • Viktigt att skilja åtgärden stödterapi från de stödjande samtal som sker i samband med uppföljning av pågående behandling eller insats
slide36

Effekter

  • Stödterapi tycks vara mindre effektiv i jämförelse med KBT och jämfört med annan specifik behandling
slide37

Preliminära rekommendationer:

Psykologisk behandling

Hälso- och sjukvården bör

- erbjuda individuell kognitiv beteendeterapi till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd med kvarstående symtom (prioritet 1).

Hälso- och sjukvården kan

- erbjuda musikterapi till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd med kvarstående symtom när behov av icke-verbala terapiformer finns (prioritet 4)

- erbjuda bildterapi till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd med kvarstående symtom när behov av icke-verbala terapiformer finns och musikterapi inte är lämplig (prioritet 8) .

slide38

Preliminära rekommendationer:

Psykologisk behandling, forts.

Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall

- erbjuda psykodynamisk terapi till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd med kvarstående symtom (prioritet 10).

Hälso- och sjukvården bör inte

- erbjuda stödterapi i syfte att minska kvarstående symtom vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd (däremot bör man ge stödjande samtal som sker i samband med uppföljning av pågående behandling eller insats).

Hälso- och sjukvården bör

- erbjuda kognitiv beteendeterapi i grupp till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd med kvarstående symtom endast inom ramen för vetenskapliga studier (FoU).

slide39

Arbetslivsinriktad rehabilitering

  • Två traditioner för arbetslivsinriktad rehabilitering
    • Arbetsinriktade träningsmodeller
    • Arbete med stöd (Supported employment/ Individual placement and support)
slide40

Arbetsinriktad rehabilitering

  • Arbetsförberedande
  • träningsmodell
  • Ursprung i institutionernas arbetsterapi
  • Skyddade träningsmiljöer
  • Stegvis arbetsträning för att nå konkurrensutsatt arbete
  • Generalisering av färdigheter kan ske från träningssituation till arbetssituation
  • Supported employment
  • Baserad på individens personliga val
  • Direkt fokus på konkurrensutsatt arbete med lön
  • Inga krav på mer omfattande bedömningar ”Place then train”
  • Integrerad del av andra psykiatriska eller övriga stödinsatser
  • Individualiserat stödanpassat till den enskildes behov och förmåga
  • Ej tidsbegränsat stöd
slide41

Effekter

  • Arbete med stöd effektivare än arbetsinriktad träning
    • Fler erhåller konkurrensutsatt arbete (65% vs 26%)
    • Fler behåller arbete (34 vs 12 % vid 18 månaders uppföljning)
    • Högre månadsinkomst, fler arbetstimmar
  • Arbetsinriktad träning inte effektivare än ”vård som vanligt”
slide42

Preliminära rekommendationer:

Arbetslivsinriktad rehabilitering

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör

- inom ramen för sitt ansvar och i kontakt med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan erbjuda supported employment enligt IPS-modellen till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som står utanför arbetsmarknaden och som har en vilja och motivation till ett reguljärt arbete (prioritet 1).

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör inte

-erbjuda arbetsförberedande träningsmodeller till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som står utanför arbetsmarknaden och som har en vilja och motivation till ett reguljärt arbete.

slide43

Preliminära rekommendationer:

Sysselsättning

Socialtjänsten bör

- erbjuda dagverksamhet som är anpassad och har individuell målsättning och uppföljning till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd (prioritet 3)

slide45

Eget boende och boendestöd

”Housing first” (Bostad Först)

- att nå och erbjuda hemlösa personer med psykisk sjukdom (ofta med samsjuklighet) en långsiktig boendelösning. Erbjudandet ges utan några krav på att personen först har genomgått behandling eller uppvisat nykterhet och drogfrihet

slide46

Eget boende och boendestöd

Trappstegsmodellen

- att avhjälpa hemlöshet på sikt genom motivera hemlösa personer att acceptera ett temporärt lågtröskelboende (härbärge eller annat övergångsboende). Klientens kliniska tillstånd och grad av följsamhet kopplas till boendet inom denna modell.

slide47

Effekter

  • Långsiktigt boende av olika utformning till tidigare hemlösa personer i målgruppen innebär minskat behov av sjukhusvård
  • Att erbjuda boende utan krav på behandlingsföljsamhet eller annan meritering enligt housing first-modellen tycks avhjälpa hemlöshet i större utsträckning än om erbjudandet om boende följs av sådana krav.
slide48

Eget boende och boendestöd

Boendestöd till personer i målgruppen som inte befinner sig i konkret hemlöshet

-i ordinärt boende

- bostad med särskild service

slide49

Effekter

  • Stabilitet i boendet oavsett boendelösning tycks minska inläggningar på psykiatrisk vårdinrättning
  • Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att avgöra om stöd i ordinärt boende eller bostad med särskild service ger bättre resultat
slide50

Preliminära rekommendationer:

  • Eget boende och boendestöd
  • Socialtjänsten bör
  • erbjuda en långsiktig boendelösning till hemlösa personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd (prioritet 1)
  • erbjuda en boendelösning enligt ”housing-first”-modellen utan krav på behandlingsföljsamhet eller annan meritering till hemlösa personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

(prioritet 3)

- i undantagsfall erbjuda bostad enligt en trappstegsmodell där målsättningen på sikt är eget boende för hemlösa personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd (prioritet 10)

slide51

Preliminära rekommendationer:

  • Eget boende och boendestöd, forts.
  • Socialtjänsten bör
  • erbjuda stöd i ordinärt boende (som är individanpassat) till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

(prioritet 2)

- erbjuda bostad med särskild service om personen har behov av sådant stöd för att klara boendet (prioritet 4)

slide52

Tidiga insatser

Utbildning till allmänläkare i tidig upptäckt av psykostecken och direkt hänvisning till specialteam

Effekter

Tiden med obehandlad psykos tycks minska

slide53

Tidiga insatser

Samordnade insatser i ett team enligt ACT-modell med case management, familjeinterventioner och social färdighetsträning i tillägg till sedvanlig behandling för personer som är nyinsjuknade i psykossjukdom

Effekter

  • Personerna tycks oftare ha tillgång till eget boende även efter avslutad insats
  • Personerna tycks tillbringa färre dagar på sjukhus även efter avslutad insats
  • Symtomen tycks minska så länge insatsen pågår
slide54

Preliminära rekommendationer:

Tidiga insatser

Hälso- och sjukvården bör erbjuda

- utbildning till allmänläkare i tidig upptäckt av psykostecken och direkt hänvisning till specialteam (prioritet 3)

- samordnade insatser i ett team enligt ACT-modell med case management, familjeinterventioner och social färdighetsträning i tillägg till sedvanlig behandling för personer som är nyinsjuknade i psykossjukdom (prioritet 3)

psykoedukativa insatser patient och anh rigutbildning
Psykoedukativa insatser -Patient och anhörigutbildning
  • Tre varianter av insatser
  • Patientutbildning
  • Patient + anhörigutbildning
  • Anhörigutbildning
  • Innehåll
    • Kunskap om sjukdom
    • Kunskap om behandling
    • Tecken på försämring/återfall i sjukdom
    • Familjens/Anhörigas roll
effekter
Effekter
  • Enbart patientutbildning
    • Inga effekter på återfall eller symtom
  • Patient och anhörigutbildning
    • Minskar risk för återfall
    • Minskar symtom hos patienten
  • Enbart anhörigutbildning
    • tycks minska risk för återfall
psykoedukativa insatser
Psykoedukativa insatser –

Illness management and recovery-modellen (IMR-modellen)

Innehåll

  • Psykopedagogisk metod
  • syftar till att öka personens kunskap om sin sjukdom, dess behandling och dess konsekvenser för livssituationen
  • Innehåller även kognitiva beteendetekniker
effekter1
Effekter
  • psykopedagogiska insatser enligt IMR-modellen tycks:
  • ge personen ökade kunskaper om sin sjukdom och större möjlighet att nå personliga mål för återhämtning
  • psykopedagogiska insatser enligt IMR-modellen som tillägg till boendestöd tycks:
  • förbättra personens vardagliga hantering av sjukdomen
  • och förbättra livskvaliteten samt minska symtom
slide59

Preliminära rekommendationer:

Psykopedagogiska insatser

Hälso- och sjukvården bör erbjuda:

- gemensam utbildning till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd och deras anhöriga (prioritet 1)

- utbildning till anhöriga till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd där gemensam utbildning tillsammans med personen inte är möjlig (prioritet 3)

- psykopedagogiska insatser enligt IMR-modellen (sjukdomsåterhämtning) till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd (prioritet 4).

kognitiv tr ning
Kognitiv träning
  • Integrerad psykologisk terapi
  • Innehåll
    • manualbaserat program med kognitiv beteende-terapeutisk grund
    • integrerar kognitiv träning och träning med psykosocial inriktning
effekter2
Effekter
  • ger positiva effekter på psykosocial funktion, symtom och kognition
slide62

Preliminära rekommendationer:

Kognitiv träning

Hälso- och sjukvården bör erbjuda:

- integrerad psykologisk terapi (IPT) till personer med schizofreni- eller schizofreniliknande tillstånd som har kvarvarande psykossymtom, kognitiva funktionsnedsättningar och nedsatta sociala färdigheter (prioritet 1).

(IPT = manualbaserat program med kognitiv beteendeterapeutisk grund, som integrerar kognitiv träning och träning med psykosocial inriktning).

social f rdighetstr ning
Exempel på moduler:

Hantera medicinering

Förebygga/identifiera återfall

Hantera/kontrollera symptom

Vardagliga samtal med andra

Konfliktlösning

Missbruksfrågor

Ett självständigt liv”Robert P Liberman

Social färdighetsträning
  • syftar till att..
  • Förbättra sociala färdigheter
  • Minska återfallsrisk
  • Bli mer kunnig om egna reaktioner
  • Minska kvarstående symptom
  • Förbättra compliance/samarbete

med vården

effekter3
Effekter
  • Sociala färdigheter förbättras
  • Färdigheter kan vidmakthållas (dock få långa uppföljningar)
  • Social funktion förbättras
  • Färre symtom (negativa symtom)
  • Minskad risk för återfall
slide65

Preliminära rekommendationer:

Social färdighetsträning

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör

- erbjuda social färdighetsträning enligt ESL-modellen till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som har en nedsatt funktion i olika sociala färdigheter (prioritet 2).

inflytande och delaktighet
Inflytande och delaktighet
  • En modell finns beskriven och studerad:
  • Shared decision making
  • Innehåll
    • hjälper patienterna/brukarna att spela en aktiv roll i beslut som rör deras hälsa
    • förmedlar information om alternativ
    • tydliggör patienternas/brukarnas preferenser
effekter4
Effekter
  • Metoden tycks medföra att personen blir mer delaktig i beslut om sin egen behandling
  • Personens kunskap om sin sjukdom och dess behandling tycks öka
slide68

Preliminära rekommendationer:

Inflytande och delaktighet

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör

- erbjuda metoden shared decision making till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd när vård- och stödinsatser planeras (prioritet 4).

slide69

Övrigt

Synpunkter senast den 31 augusti till Socialstyrelsen:

www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationellariktlinjer/schizofreni

Samtycke till att upprätta lista med E-postadresser för utskick av presentationer och nyhetsbrev

slide71

Indikatorer

Resultatindikatorer

- Överdödlighet för patienter med schizofrenidiagnos (patientregister och dödsorsaksregister)

- Återintagningar i psykiatrisk slutenvård av patienter med schizofrenidiagnos (patientregister)

- Långsiktig boendelösning för personer med psykisk funktionsnedsättning (utvecklingsindikator)

- Hemlöshet hos personer med psykisk funktionsnedsättning (utvecklingsindikator)

Indikatorer som speglar de rekommenderade insatserna

- Tillgång till respektive rekommenderad insats inom psykiatrin och socialtjänsten – mäts genom återkommande enkäter till landsting och kommun

slide72

Indikatorer, forts.

Indikatorer som speglar mer generella förutsättningar för god kvalitet , samt generella aspekter på god kvalitet i vård- och stödprocessen

- T. ex. överenskommelser om samverkan på verksamhets- och individnivå

- Uppföljningssystem för insatser på individnivå

- Årlig uppföljning av insatser för personer med schizofreni med stöd av etablerade instrument för bedömning/ uppföljning

- Etablerade former för brukares och anhörigas delaktighet i verksamhetsutvecklingen

Brukar- och anhörigupplevd kvalitet

- Brukar- och anhörigföreningarnas upplevelse av delaktighet i verksamhetsutvecklingen

(utvecklingsindikator)

slide73

Prioriteringsgrupp

Lena Flyckt, ordförande, docent, Psykiatri Nordöst, Danderyd

Lotta Persson, vice ordf., socialchef, Botkyrka kommun

Marie Jureén-Bennedich, psykolog, rehabteamet, Södertälje

Ulrika Beijerholm, dr med vet, arbetsterapeut, Lunds universitet

Mikael Nilsson, avdelningschef psykiatriska kliniken, Varberg

Henrik Gregermark, enhetschef, Psykiatri Nordöst, Stockholm

Pia Rydell, överläkare, psykiatri, Sahlgrenska Sjukhuset, Göteborg

Johan Lindström, områdeschef, Eskilstuna kommun

Eva Jonsson, t.f. avdelningschef, socialförvaltningen, Falkenberg

Nils Varg, chef för boende inom Karlskoga kommun

Ingela Lagerskog, verksamhetschef, Luleå kommun

Christina Gustafsson, resultatområdeschef, Södertälje kommun

slide74

Expertgrupp - vetenskapligt underlag

Mikael Sandlund, docent psykiatri ,Umeå universitet, ordf. 2008

Lars Hansson, professor, Inst. för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet, ordförande 2009-2010

Agneta Öjehagen, professor, socionom, psykiatri Lunds universitet

Bengt-Åke Armelius, professor, psykologi Umeå universitet

Eva Lindström, docent, Rättspykiatriska kliniken, Malmö

Lennart Jansson, (Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete t. o. m. 2009), Socialstyrelsen

Carina Gustafsson, (Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete t. o. m. 2009), Socialstyrelsen

Karin Tengvald, projektledare t. o. m. februari 2009, Socialstyrelsen

slide75

Ekonomisk expertgrupp

Lars Bernfort, CMT, Linköpings universitet

Karin Mossler, Socialstyrelsen

Matilda Hansson, Socialstyrelsen

Åsa Wikberg, Socialstyrelsen

slide76

Indikatorexpertgrupp

Marianne Björklund, delprojektledare, Socialstyrelsen

Carina Gustafsson, projektledare för NR, Socialstyrelsen

Lena Steinholtz-Ekecrantz, Socialstyrelsen

Birgitta Lindelius, Socialstyrelsen

Mattias Agestam, överläkare, Norra Stockholms psykiatri, Stockholms läns sjukvårdsområde

Ulla-Karin Schön, Sveriges Kommuner och Landsting

Jonas Eberhard, MD och PhD, psykiater, Lunds universitetssjukhus

Leena Kuusipalo, verksamhetschef, Socialpsykiatriska enheten, Socialförvaltningen, Botkyrka kommun

Lennart Lundin, leg. psykolog, sektionschef, Kompetenscentrum för Schizofreni vid Psykossektionen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Majka Stenberg, ordförande i Socialpsykiatriskt forum samt projektledare för personliga ombud, Länsstyrelsen i Stockholms län

Ann Tjernberg, utvecklare, Västmanlands kommuner och Landsting