1 / 23

KOL-skola 1 Eva Edfeldt, leg sjukgymnast Mari Bergenholtz Liljendahl,astma-/KOL-samordnare

KOL-skola 1 Eva Edfeldt, leg sjukgymnast Mari Bergenholtz Liljendahl,astma-/KOL-samordnare. Historik. KOL = K roniskt O bstruktiv L ungsjukdom KOL är ett ungt begrepp. I Sverige började läkarna använda begreppet KOL på 1980-talet. Diagnostik

nhi
Download Presentation

KOL-skola 1 Eva Edfeldt, leg sjukgymnast Mari Bergenholtz Liljendahl,astma-/KOL-samordnare

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. KOL-skola 1Eva Edfeldt, leg sjukgymnastMari Bergenholtz Liljendahl,astma-/KOL-samordnare

  2. Historik KOL = Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom KOL är ett ungt begrepp. I Sverige började läkarna använda begreppet KOL på 1980-talet.

  3. Diagnostik Riskfaktorer som rökning, långvarig hosta och andfåddhet ger misstanke om KOL. KOL diagnostiseras genom att: med lungfunktionstest (spirometri) påvisa förhållandet FEV1/FVC <0,7 upp till 65 års ålder, och för 65 år och äldre FEV1/FVC < 0,65. Diagnosen KOL kräver koppling till en klinisk bedömning. Stadium indelning: När diagnosen KOL är ställd bedöms sedan svårighetsgraden av FEV1 i % av förväntat normalvärde. 1-4 olika stadier. Stadium 4 är svårast.

  4. Förekomst I Kronobergs län beräknas antalet personer med KOL vara 7 200 personer. (Statistiska centralbyrån, populationsprognos) Av dessa har 2 580 fått sin diagnos.

  5. Orsaker • Rökning är till 90 % orsaken. Vilka rökare som får KOL vet man inte säkert, men antal paketår (=20 cigg/dag i 1 år = 1 paketår) spelar roll. • α1 –antitrypsinbrist (relativt ovanlig ärftlig sjukdom) • Forskning tyder på att passiv rökning, luftföroreningar och arbetsmiljöer med gaser och partiklar i luften ger luftvägssymtom.

  6. Symtomen… … kommer smygande över decennier. Oftast söks läkare sent i förloppet och vanligt är då att 50 % av lungkapaciteten redan är borta. • Ökad andfåddhet och trötthet vid ansträngning • Drabbas oftare av luftvägsinfektioner • Får ökade problem med vanliga infektioner som går långt ner i lungorna som kan utvecklas till lunginflammation (exacerbation) • Långvarig hosta och ökad slembildning • Pip i bröstet • Andnöd (dyspné) • Ofrivillig viktnedgång som kan leda till undernäring • Syrehalten i blodet kan sjunka och koldioxidhalten stiga vid stadium 3 och 4 av KOL Symptomen vid KOL kan liknas dem man har vid astma. Skillnaden är att en välbehandlad astmatiker kan vara besvärsfri.

  7. Sekundära konsekvenser till KOL kan vara: • Hjärtproblem (hjärtsvikt, kärlkramp) • Muskelsvaghet som också drabbar andningsmuskulatur • Benskörhet (osteoporos) • Urinläckage (inkontinens) • Sömnrelaterade problem

  8. Behandling/rehabilitering av KOL • Rökstopp!!!!!! Stoppar upp KOL- förloppet Det är aldrig för sent att sluta röka! • Vaccinationer • Läkemedel lindrar symtomen. Bronkvidgande och/eller inflammationshämmande medel • Syrgasbehandling • Näringstillskott vid undervikt • Andningsteknik och slemmobilisering • Rörelse-, konditions- och styrketräning • Utprovning av hjälpmedel • Samtal kring livssituationsfrågor Behandling/rehabilitering vid KOL fordrar tvärprofessionella insatser, d.v.s. ett team med läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, dietist, arbetsterapeut, kurator/motsvarande

  9. Läkemedelsbehandling vid KOL Bassteg, stadium 1-2 utan symtom: Rökstopp, vaccinationer för influensa och lunginflammation, fysisk aktivitet/träning, bedöm och behandla hjärt-/kärlriskfaktorer. Steg 1 Stadium 1-2 med symtom: kortverkande luftrörsvidgande vid behov Steg 2 Stadium 1-3: långtidsverkande luftrörsvidgande Steg 3 Stadium 3-4: tillägg av kombinationspreparat Syrgasbehandling

  10. Inhalationsteknik Instruktioner: • hålla behållaren uppåt i raketläge (lodrätt) dådosen aktiveras • starta allra först med utblåsning • placera munstycket innanför tänderna (vågrätt). Gör halsen lite rak genom att lyfta upp hakan lite. • dra in medicinen med en djup inandning och med lagom kraft • hålla andan några sekunder med stängd mun • om medicinen är Spiriva, görs två inhalationer på samma kapsel (dos) • att om man har kortisonpreparat bör man dricka vatten före inhalationen. Efter inhalationen ska munnen sköljas

  11. Läkaren • Tar en noggrann sjukdomshistoria • Undersöker och gör ett lungstatus • Beställer lungfunktionstest, röntgen och ev. andra undersökningar • Ställer diagnos • Skriver ut recept på medicin • Planerat uppföljningsbesök • Vid behov hänvisar/förmedlar kontakt med övriga medlemmar i teamet

  12. Astma-/KOL-sjuksköterska • Tidsbeställd mottagning • Telefonrådgivning • lungfunktionstest för diagnostik • patientutbildning • uppföljning efter insatt behandling • rökslutarstöd • vid behov hänvisar/förmedlar kontakt med övriga medlemmar i teamet

  13. Viktkontroll och kostrådgivning hos dietist Dietist ger kostråd och näringstillskott vid ofrivillig viktnedgång eller vid BMI< 22. • Ger kostråd vid BMI > 30 för adekvat viktnedgång. • Vid behov hänvisar/förmedlar kontakt med övriga medlemmar i teamet. Kontinuerlig uppföljning av vikt och längd är av stor betydelse. Längden är en viktig indikator på ev. benskörhet (osteoporos) och vikten är indikator på såväl övervikt som undervikt (malnutrition).

  14. Sjukgymnasten behandlar symtom och ger fysisk träning åt KOL-patienter med: • Svårigheter med andning • Andnöd (Dyspné) • Hosta och ökad sekretmängd • Nedsatt fysisk prestationsförmåga • Inkontinens • Fönstertittarsjuka (Arteriell insufficiens i benen) Vid behov hänvisar/förmedlar kontakt med övriga medlemmar i teamet. Slemmobilisering och fysisk träning ökar immunförsvaret och minskar risken för försämringsperioder. Minskar också risken för övervikt, diabetes, högt blodtryck och benskörhet. Alla med KOL kan träna och öka sin förmåga oavsett ålder och svårighetsstadium av sjukdomen!

  15. Arbetsterapi Arbetsterapeutiska insatser kan förbättra patientens livskvalitet och bidra till ökad aktivitet och självständighet (autonomi). • Det centrala vid arbetsterapeutiska insatser vid rehabilitering av KOL är energibesparing. • Ergonomisk rådgivning, träning av det dagliga livets aktiviteter(ADL-träning) • Hjälpmedelsanskaffning och bostadsanpassning kan bli aktuellt. • Vid behov hänvisar/förmedlar kontakt med övriga medlemmar i teamet. Arbetsterapi förlänger möjligheten att kunna arbeta och att kunna bo hemma.

  16. Påverkan på den sociala livssituationen vid KOL Kontakt med samtalsterapeut/psykosocial resurs kan behövas vid: • Problem för patient och anhöriga att acceptera sjukdomen och de begränsningar den medför. • Vid ångest, depression, ilska samt vid påverkan av familj-, vardags- och arbetsliv. • Vid behov hänvisar/förmedlar kontakt med övriga medlemmar i teamet. Acceptans av sjukdomen ökar följsamheten till råd och åtgärder.

  17. ”Rehabilitering som omfattar fysiskträning ger god effekt på livskvalitet, andnöd och funktionell arbetsförmåga hos patienter med måttlig KOL.”SBU 2000 Illustration: Robert Källman

  18. Råd och tips till patienter med KOL • Klä sig varmt, att frysa kostar syre • Använd halsduk/scarfs för näsa och mun för att värma inandningsluften • Se till att dricka tillräckligt när man har slemproblem. Gärna varm dryck (ej kaffe eller mjölk). • Efter förmåga vara så mycket fysiskt aktiv som det är möjligt • Vistas utomhus dagligen i dagsljus • Kontrollera vikten • Träna bäckenbotten vid inkontinens

  19. Tips om andningsteknik vid andfåddhet/andnöd börjar man med att blåsa ut luften, så kallad sluten läppandning, som när man blåser ut ett stearinljus Förläng på så vis utandningen i en takt som är bekväm och som inte ökar andfåddheten.

  20. Tips vid trappgång Dela upp andningen i 1 del inandning och 2 delar utandning Detta kan synkroniseras i takt med fysisk aktivitet/träning. När du till exempel går uppför en trappa: • andas in samtidigt som du går 1 (2) steg • blås ut samtidigt som du går 2 (4) steg Alltså: 1 portion arbetepå inandningen 2 portioner arbete på utandningen

More Related