slide1 l.
Download
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
PowerPoint Presentation
Download Presentation

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 34

- PowerPoint PPT Presentation


  • 504 Views
  • Uploaded on

Jämförelse av gångmönster barfota och med ortos hos barn med Arthrogryposis Multiplex Congenita. Marie Eriksson Handledare: Åsa Bartonek, Eva Broström Leg. ortopedingenjör Leg. sjukgymnast, med.dr.

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about '' - Thomas


Download Now An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
slide1

Jämförelse av gångmönster barfota och med ortos hos barn med

Arthrogryposis Multiplex Congenita

Marie Eriksson Handledare: Åsa Bartonek, Eva Broström

Leg. ortopedingenjör Leg. sjukgymnast, med.dr.

Institutionen för kvinnors och barns hälsa

slide2

Mitt mål:

Att göra en deskriptiv studie av gången

hos barn med AMC som hade

involvering av nedre extremiteterna

slide3

Kontrakturer

  • congenitala kontrakturer, ex PEVA
  • multipla congenitala kontrakturer, AMC
slide4

Bakgrund

AMCdefinieras som kontrakturer i minst två

leder i flera kroppsdelar vid födelsen

(Hall 1997)

Förekomst mellan 1/3000 – 1/5100 nyfödda

I Sverige föds 5 barn/år

Det finns 350 personer med AMC i Sverige

slide5

Sällsynta diagnoser

Ett tillstånd som finns hos högst 100

personer / miljon invånare

www.sallsyntadiagnoser.se

slide6

”The Club Foot”

Målning av Ribera 1642

Louvren

slide7

Orsak till stor del okänd antas vara multifaktoriell

  • Minskade aktiva fosterrörelser
  • Förändringar i nervsystemet, muskelstrukturen eller bindväven
  • Försämrad cirkulation
  • Sjukdom hos modern
  • Korrelation mellan tidigt inträde av fetal akinesi och
  • hur svåra kontrakturerna blir

(Hall 1997)

slide8

Klassifikation:

Grupp 1 i huvudsak armar och ben; ex amyoplasi och

distal arthrogryposis typ1

Grupp 2 armar och ben tillsammans med andra

kroppsorgan; ex Larsens syndrom och multipelt

Pterygium syndrom

Grupp 3 armar och ben samt skada i centrala

nervsystemet (hög dödlighet i nyföddhetsperioden)

(Hall 1997)

slide9

Ortoser används för att uppnå eller underlätta

gångförmåga beroende på kontrakturer och

muskelsvaghet

(Staheli 1998, Hoffer et al1983)

En artikel från 1977, ett försök att beskriva ortoserna

till denna grupp

(Florence 1977)

slide10

Med avseende på barn med AMC har 4 barn ingått i en studie som jämfört två olika ortostyper (Bartonek et al 2007)

Ingen studie har dock hittats som studerat hur barnen går

barfota och om någon effekt kan ses med gående med

ortoser

slide11

Syftet med denna studie var därför att

jämföra gångmönstret barfota och med

ortoser hos barn och ungdomar med AMC

slide12

Träffade 17 barn med AMC som hade involvering av nedre extremiteterna

och hade funktionell gångförmåga, ålder 4-18 år,

14 barn använde ortoser för gåendet

Av dessa 14 barn kunde 8 barn även gå utan ortos

Magisterstudie:

6 barn som gick med ortos och var villiga att gå även utan ortos

slide13

Deltagare och metod:

  • 6 barn (3 pojkar och 3 flickor)
  • medelålder 9.6 år (±4.76)
  • ortoser
  • förekomst av ortopedisk kirurgi
  • klinisk undersökning (ledrörlighet, muskelstyrka och deformiteter)
  • funktionell gångförmåga (mod. metod av Hoffers indelning)
  • frågeformulär
  • 3-D gånganalys
slide15

Klinisk undersökning

¹ (-)= inskränkt rörlighet från neutral ledposition, (+)= hyperextension,

² mätt med rak knäled, fotled (–)= inskränkt rörlighet från neutral ledposition, ³spasticitet.

slide16

Ortoser

  • 5 barn hade AFO varav
  • 1 oledad
  • 2 ledade
  • 2 karbonfjäder ”Spring”
  • 1 barn hade KAFO med karbonfjäder ”Spring”
slide17

Gånganalys 3-D

Vicon Motion Systems

Helkroppsmodell (34 markörer)

Nedre extremiteter beräknades enligt Newingtons modell

(Davis et al 1991)

Övre kropp beräknades som thorax, överarm, underarm,

hand och huvud enligt Plug In Gait, Vicon

slide18

Dataanalys

Kinematiska variabler som analyserades:

Sagitalplan:

Bålen och bäckenets lutning ant/post

Höft- och knäledens flexion/extension

Fotledens dorsal och plantarflexion

Frontalplan:

Bålens sidolutning, bäckenelevation, höftens abd/add

Transversalplan:

Bålens, bäckenets, höftens och fotens rotation

slide19

Dataanalys

Kinematiska variabler som analyserades:

Sagitalplan:

Bålen och bäckenets lutning ant/post

Höft- och knäledens flexion/extension

Fotledens dorsal och plantarflexion

Frontalplan:

Bålens sidolutning, bäckenelevation, höftens abd/add

Transversalplan:

Bålens, bäckenets, höftens och fotens rotation

Tid och distansparametrar:

Stegfrekvens, gånghastighet, steglängd, dubbelsteglängd samt

dubbel stödfas

slide20

Statistisk analys

  • Tvåvägs ANOVA (SPSS Version 16.0) användes för att analysera
  • skillnad mellan
  • höger och vänster ben
  • gång barfota och med ortos
  • Signifikansnivå p≤ 0.05
slide21

Resultat:

Signifikant skillnad i höftledens rörelseomfång p=0.026

Barfota 43.88° (±10.44)

Med ortos 45.14° (±8.34)

Ökningen dock ej klinisk relevant

slide22

Signifikant skillnad i dubbel stödfas p=0.021

Barfota 0.192 (±0.047) sek

Med ortos 0.188 (±0.036) sek

Ej klinisk relevant skillnad

slide23

Förbättringar kunde dock ses på individnivå vid

gång med ortos vid jämförelse med gång barfota

slide26

– utan ortos

  • - med ortos
slide29

– utan ortos

-- med ortos

slide30

Förbättringar med ortos:

  • stegfrekvens minskade hos alla deltagare
  • steglängd och dubbelsteglängd ökade hos alla deltagare
  • Gånghastighet
  • ökade hos tre deltagare
  • oförändrad hos en deltagare
  • minskade hos två deltagare
slide31

Begränsningar

  • få deltagare
  • ortosens konstruktion tas ej med
  • heterogen grupp
  • gånganalys som instrument ej tillräckligt känslig
  • laboratoriemiljö med kort gångsträcka
  • behövs kompletterande instrument
slide32

Konklusion

Grupp

Små skillnader kunde ses i gångmönster, dock ej av klinisk relevans

Individ

Kontroll av knä översträckning i stödfas

Förbättrad knä extension i stödfas

Förbättrad stegavveckling

Alla deltagare var funktionella gångare i vardagen

Alla utom en deltagare använde sina ortoser under hela dagen

Andra kompletterande instrument som mäter ortosens nytta

ortosers olika uppgifter
Ortosersolikauppgifter
  • Stabilisera leder
  • Begränsa ledrörelse
  • Förbättra funktion
  • Förenkla kontrollen över kroppens leder
  • Utöva viss töjning på muskler
  • Förebygga utveckling av ledkontrakturer

till en viss del korrigera felställningar

  • Skydda instabila leder

Bartonek och Eriksson 2005