1 / 19

MÅTT SOM MÄTER HÅLLBAR UTVECKLING

MÅTT SOM MÄTER HÅLLBAR UTVECKLING. Mätsystem och rapporter. Litteraturgenomgången har baserats på: - O ffentliga rapporter (EU, FN nationella myndigheter, medlemsorganisationer (AER, OECD m.m.) - Forskningsrapporter - Omkring 30 rapporter utgör dokumentanalysens primärkällor

nam
Download Presentation

MÅTT SOM MÄTER HÅLLBAR UTVECKLING

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. MÅTT SOM MÄTER HÅLLBAR UTVECKLING

  2. Mätsystem och rapporter • Litteraturgenomgången har baserats på: • - Offentliga rapporter (EU, FN nationella myndigheter, medlemsorganisationer (AER, OECD m.m.) • - Forskningsrapporter • - Omkring 30 rapporter utgör dokumentanalysens primärkällor • - 25 mätsystem utgör ramverket för dokumentanalysen

  3. De 25 mätsystemen

  4. Vad mäter systemen?

  5. Ekonomi-Social Ekonomi-Miljö-Social YourBetter Life Index Good Life Index EU Set of Sustainable Indicators Genuine Progress Indicator OECD Green Growth Indicators JFS Sustainable Vision and Indicators MDG Dashboard of Sustainability SCB:s indikatorer för hållbar utveckling Ideal Index Ekonomi-Miljö Adjusted Net Savings EEA Core Set of Indicators System of environmentalAccounting Värdering av ekosystemtjänster DJSI Social Human Development Index Index of IndividualLivingCondition National Accounts of Wellbeing Miljö-Social Miljö Canadian Index of Wellbeing Living Planet Report Happy Planet Index Ekologiska fotavtryck Ekologiska ryggsäckar Natural Capital Index Framework European Benchmark Indicators Environmental Performance Index

  6. SYFTET MED MÄTSYSTEMEN

  7. På vilken nivå mäter systemen hållbar utveckling? • En majoritet av mätsystemen mäter (aspekter på) hållbar utveckling på nationell nivå • Målgruppen är uteslutande beslutsfattare. I några enstaka fall inkluderas forskare och medborgaresom mätsystemets målgrupp • Endast en handfull mätsystem utgår från den regionala nivån • Ekologiska fotavtryck, • EU set of sustainabel variables (vissa data på regional nivå), • Genuine Progress Indicator (delstatsnivå), • Värdering av ekosystemtjänster, • Natural Capital Index Framework, • IDeal index, • Good life index

  8. Mätsystem med bäring mot regional nivå

  9. Värdegrund och vikter - Mätsystemen inkluderar generellt sett ett antal huvudgrupper av indikatorer, där varje grupp består av ett flertal variabler - Kvantitativa data är vanligt förekommande även om kombinationer av kvantitativa och kvalitativa data förekommer - Sammansatta index förekommer och förordas från ett kommunikativt perspektiv samtidigt som kritik riktas mot sammansatta index då de anses orealistiskt att presentera en utveckling i tre dimensioner (ekonomisk, ekologisk, social) med en enda siffra. - Vissa mätsystem viktar sina variabler – andra gör det inte. De som viktar indikatorerna hävdar att det är nödvändigt för att spegla de olika variablernas tyngd i samhället. De som inte viktar pekar på svårigheterna med att ge just rätt tyngd till en viss variabel

  10. Vetenskap och enheter - Mätsystemen baseras oftast på ett flertal olika vetenskaper. Ekonomi- och ekologi/biologi framträder dock mer än sociologi vilket kan bero på att antalet mätsystem riktat mot den sociala hållbarhetsdimensionen är färre än system riktat mot ekonomi- och ekologi i urvalet. - Ett stort antal måttenheter används beroende på att indikatorsystemen använder sig av ett flertal olika variabler

  11. Indikationer på indikatorer • Rapporterna pekar på ett behov av att vidga utvecklingsbegreppet bort från BNP/BRP • BNP/BRP bedöms dock i vissa rapporter utgöra en hyfsad indikator för ett områdes utveckling. Detta då BNP/BRP samvarierar med många andra utvecklingsvariabler • - Trots att BRP mäter i synnerhet den ekonomiska utvecklingen är BRP ett svagt mått på regional utveckling, eftersom det inte speglar regionala förmögenheter etc. • Rörelse mot gröna räkenskaper och större vikt vid naturkapital- och realkapitalförslitningar i utvecklingsmåtten • Allt mer tonvikt vid sociala välfärdsfrågor i senare publicerade mätsystem. Rapporterna pekar på att individuell lycka och individuellt välbefinnande blir allt viktigare att mäta. Dock är det enligt rapporterna svårt att fånga sådana data.

  12. Sammanfattning Nationella data präglar ”vedertagna” mätsystem Ekonomi och Miljö mest förekommande Social hållbarhet på frammarsch om än svår att mäta Nationalräkenskaperna utgör en tung teoretisk bas i mätsystem relaterat till ekonomi- och miljöekonomi Kvantitativa data utmärker mätsystemen Flera mått snarare än ett unisont mått definierar systemen Huvudgrupp av variabler med vidhängande undervariabler utgör grund för flera mätsystem

  13. Hur bör mätsystemet för hållbar regional utveckling paketeras? Några ”vattendelare” som bör diskuteras!

  14. Mätsystem med bäring mot regional nivå

  15. VAD ÄR MÅLET MED HÅLLBAR UTVECKLING? • Vad ska mätas? – Vilka indikatorer passar? • Ska hållbarhetsperspektivet presenteras som starkt eller svagt? VAD SKA MÄTSYSTEMET ANVÄNDAS TILL – VILKEN ÄR MÅLGRUPPEN? • VILKA GEOGRAFISKA RAMAR BÖR MÄTSYSTEMET HA? • T ex. vilka geografier ska systemet mäta? • T ex. om systemet bör ta i beaktning de sociala och miljömässiga kostnaderna i produktionen av importerade varor? • INDIKATORSYSTEM ELLER INDEX? • Hur många indikatorer bör finnas med – och hur detaljerad bör indikatorerna vara? • Ska indexet viktas eller inte – och om ja, på vilket sätt bör det viktas? • Vilka ambitioner finns att fånga in kvalitativa aspekter? • Mäta sin egna regionala utveckling – eller jämföra sig med andra? – Hur bör inomregionala skillnader hanteras?

  16. GPI = A + B - C - D + I A är ett viktat privat konsumtion B är värdet av icke-marknadstjänster genererar välfärd C är privat defensiv kostnader för naturliga försämring D är kostnaden för försämring av natur och naturresurser I är ökad kapitalstock och balans i den internationella handeln + Personlig konsumtion viktat med index inkomstfördelning + Värdet av hushållsarbete och föräldraskap + Värdet av högre utbildning + Värdet av frivilligt arbete + Tjänster av kapitalvaror + Tjänster av vägar och gator - Kostnad för brott - Förlust av fritid - Kostnad för arbetslöshet - Kostnader för kapitalvaror - Kostnader för pendling - Kostnader för föroreningar hushållsbekämpning - Kostnader för bilolyckor - Kostnader för vattenförorening - Kostnad för luftföroreningar - Kostnader för buller - Förlust av våtmarker - Förlust av jordbruksmark - / + Förlust av skogsområden och skador från skogsbilvägar - Utarmning av icke förnybara energiresurser - Skador Koldioxidutsläpp - Kostnader för ozonskiktet + / - Netto kapitalinvesteringar + / - Netto utländsk upplåning = GPI

More Related