s mycket b ttre n.
Download
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
Så mycket bättre PowerPoint Presentation
Download Presentation
Så mycket bättre

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 41

Så mycket bättre - PowerPoint PPT Presentation


  • 118 Views
  • Uploaded on

Så mycket bättre. En resumé av seminarium 120308. Hur är det?. Trafikens betydelse för att nå miljömålen . Fredrik Holm, RUS / Länsstyrelsen i Värmland. Koldioxidutsläppen från transporter minskar inte som de borde. Hur är det?.

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

Så mycket bättre


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
s mycket b ttre

Så mycket bättre

En resuméavseminarium 120308

hur r det
Hur är det?
  • Trafikens betydelse för att nå miljömålen. Fredrik Holm, RUS / Länsstyrelsen i Värmland.
hur r det1
Hur är det?

Personbilar står för den största andelen utsläpp, tunga fordon står för ökningen sedan 1990 (i miljoner ton).

transportsektorn p verkar begr nsad klimatp verkan
Transportsektorn påverkar begränsad klimatpåverkan…

2030 en fordonsflotta oberoende av fossil energi

Nytt etappmål 2012:

År 2020 ska utsläppen av växthusgaser i Sverige, från verksamheter som ligger utanför systemet för handel med utsläppsrätter, minska med 40 procent jämfört med 1990.

slide6

Vägtrafikens utsläpp står för 3,1 miljoner ton av den icke handlande sektorns utsläpp. För att nå klimatmålet om 25 % lägre utsläpp 2020 jämfört med 1990, behöver utsläppen från vägtrafiken minska med cirka 105 000 ton per år.

och alla vriga milj m l
…och alla övriga miljömål
  • Ca 5000 förtida dödsfall i Sverige, 900 i Västra Götaland per år pgaluftföroreningar från trafiken.
  • ”Transportsystemets relativa påverkan på biologisk mångfald tilltar stadigt, om än i små steg, …genom mängden små steg över lång tid blir den i regionalt och nationellt perspektiv mycket stor”. …
  • ”Det är fortfarande mycket vanligare att alternativ som påtagligt skadar kulturmiljövärdena väljs vid nyinvesteringar framför alternativ som sparar eller vidareutvecklar kulturmiljöns värden”
  • ”De kumulativa effekterna av planen blir på landskapsnivå betydande i form av fragmentering”.
mkb er och milj m len
MKB:eroch miljömålen
  • Miljömålen och påverkan beskrivs men…
    • analys saknas ofta
    • påverkan underskattas vanligtvis.
hur m luppfyllelsen ofta presenteras i planer
Hur måluppfyllelsen ofta presenteras i planer

Visar inte om utsläppen minskar till 2020 jmf med idag!

hur var det
Hur var det?
  • Miljömålen i de senaste infrastrukturplanerna – hur har de beaktats? Joanna Dickinson, transportanalytiker från TrivectorTraffic.
  • Miljöbedömningar av planer och program – beslutsstöd eller alibi? Mikael Johannesson, FD (riskhantering) och expert på miljöbedömningar Naturvårdsverket.
  • Minus en promille. De senaste infrastrukturplanerna – bidrar de till minskad klimatpåverkan? Jonas Åkerman, KTH, forskare vid avdelningen för miljöstrategisk analys på KTH.
  • ”Icke prissatta”, men av värde. Natur- och kulturlandskap, strykpojken i infrastrukturplaneringen? Kristina L Nilsson, professor i arkitektur vid institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Luleå tekniska universitet,
  • Ger nya vägar ett effektivare transportsystem?Forskning bekräftar att nya vägar genererar ökad trafik - så kallad inducerad trafik. Tekn. Dr Lena Smidfelt Rosqvist, forskningschef på TrivectorTrafficAB
milj bed mningen ska
Miljöbedömningen ska:
  • Påverka planens utformning och innehåll
  • Möjliggöra strategiska val

->Integrerad plan- och miljöbedömningsprocess-> Inte en bedömning i efterhand !

Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

naturv rdsverket om milj bed mningen i g ngna tg rdsplaneringen
Naturvårdsverket om miljöbedömningen i gångna åtgärdsplaneringen
  • Alternativ ska finnas men saknas
  • Saknas alternativ plan som är optimal ur klimatsynpunkt
  • Nollalternativet = EET men det är inget riktigt nollalternativ
  • Planen bidrar till ökat persontransportarbete jämfört med nollalternativet
  • Klimatutsläppen kraftigt underskattade av flera skäl:

- inducerad trafik på längre sikt

- optimistiskt antagande angående antalet elbilar

- koldioxidutsläpp från ökad/minskad elanvändning

  • Redovisning av varför man valt det alternativ man val saknas
  • Bristande redovisning av osäkerheter, antaganden, val etc.
  • Målkonflikter mellan planeringsdirektiven och transportpolitiska målen

Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

inducerad trafik
Inducerad trafik

= den trafik som nygenereras av vägkapacitet.

Dvs trafik utöver omfördelad trafik.

Inducerad trafik inkluderar inte heller ökad trafik på grund av att befolkning eller ekonomiskt utrymme ökar.

helhetsperspektiv i planeringen
Helhetsperspektiv i planeringen
  • Åtgärder bör betraktas på systemnivå
  • Delarna påverkar helheten
problem med nationella infrastrukturplanen
Problem med Nationella infrastrukturplanen

Planen uppges minska utsläppen med en promille, MEN

  • Utsläpp för bygge av infrastrukturen är inte medräknade.
  • Långsiktiga strukturerande effekter av ny infrastruktur är bara delvis medräknade.
  • Mycket optimistiska antaganden om elbilar och förnybara drivmedel:
    • 45% andel av nybilsförsäljningen antas vara laddhybrider 2020, med nollutsläpp vid eldrift (som det förefaller)
    • 20% biodrivmedel antas 2020.
    • Biodrivmedel antas ha nollutsläpp
  • Dessa antaganden gör att det kan se ut som om utsläppen minskar tillräckligt utan hjälp av medvetna infrastrukturinvesteringar.
svenskars resande i 5 scenarier f r 2050 som alla n r 85 v xthusgaser
Svenskars resande i 5 scenarier för 2050, som alla når -85% växthusgaser

Källa:Naturvårdsverket/KTH (2007), Tvågradersmålet i sikte? - Scenarier för det svenska energi- och transportsystemet till år 2050. Naturvårdsverket rapport 5754.

slide22

Det icke prissatta - men av värde

exemplet VINKLA

Vägar i natur- o kulturlandskap

Huvudarbetsgrupp

Dr. Hans Antonson VTI

Docent Lennart Folkeson VTI

Dr. Anders Larsson SLU

Prof. Kristina L Nilsson LTU proj.ledare

professioner o s rintressen
Expertmakt – Special-kompetens skymmer generalisternas helhetssyn

Aktörens bakgrund o erfarenhet styr arbetet

Checklistor och erfarenhetsåterföring för att minska person-beroendet

Bredd på kompetens behövs inom projekt-grupper

Professioner o särintressen
hj lpmedel och verktyg
Handböcker används för lite

Lite användning av checklistor

Miljökonsekvensbe-skrivningarna fungerar inte som avsett

Utveckla de nya MKB-handböckerna till mer attraktiva och användar-vänliga

Utveckla checklistor för att säkerställa att alla vä- sentliga aspekter i trafikprojekten gås igenom och hanteras

Utveckla upphandlingen av MKB till ett effektivt styrinstrument för bättre behandling av landskaps, natur- och kulturfrågor

Hjälpmedel och verktyg
hur blir det
Hur blir det?
  • Ny transportplaneringsprocess rullar ut från perrongen. Per Lindroth, projektledare på Trafikverket om åtgärdsvalsstudier och deras möjligheter bidra till ökad miljömåluppfyllelse.
  • Nytt planeringsunderlag för Begränsad klimatpåverkan. Presentation av Trafikverkets nya ”Planeringsunderlag för Begränsad klimatpåverkan”. Håkan Johansson, klimatexpert på Trafikverket.
  • Medfinansiering av transportinfrastruktur – vad betyder de nya riktlinjerna för miljömålen? Mikael Johannesson, Naturvårdsverket, om den nya planeringsprocessen i ett miljöperspektiv.
metodiken
Metodiken

Forma inriktning och rekommendera åtgärder

Pröva tänkbara lösningar

Initiera

Förstå situationen

och vad ger det
Och vad ger det?
  • Bättre fungerande transportsystem, multimodalt, intermodalt
  • Större bidrag till de transportpolitiska målen – i kombination med regionala och lokala mål!
  • Mer samhällsekonomiskt effektiva lösningar på problem
  • Ökad användning av steg 1 – 3 i fyrstegsprincipen, även i kombination med steg 4-åtgärder
  • Bättre resursanvändning
  • En totalt sett effektivare planeringsprocess, enklare, tydligare, mer transparent process
  • Bredare ansvarstagande
slide31

Alla delar behövs

Förnybar energi

Energi-effektivitet

” Det kommer inte att räcka med effektivare fordon, fartyg och flygplan samt ökad andel förnybar energi och elektrifiering av vägtransporter. Det kommer även att krävas en förändrad inriktning när det gäller att utveckla samhälle och infrastruktur.”

Samhälls-planering och överflyttning

Källa: Trafikslagsövergripande planeringsunderlag för Begränsad klimatpåverkan

transportsn lt samh lle 2030 j mf rt med 20 r tidigare
Transportsnåltsamhälle2030 jämfört med 20 årtidigare
  • Täta, grönaochfunktionsblandadestäder
  • Förändratresande
    • Minskadbiltrafik (- 20 procentjämfört med 2008)
    • Fördubblatresande med gång, cykel
    • Fördubblatresande i kollektivtrafik
    • Resfriaalternativ
    • Minskadtillväxtflyg
  • Förändrade transporter av gods
    • Oförändrat trafikarbete för lastbil (jämfört med 2008)
    • Överflyttningavgodstransporterpåväg till sjöfartochjärnväg
    • Förbättradlogistik
    • Förändradekonsumtions- ochproduktionsmönster
medfinansiering av transportinfrastruktur vad betyder de nya riktlinjerna f r milj m len
Medfinansiering av transportinfrastruktur – vad betyder de nya riktlinjerna för miljömålen?
  • Trängselskatter som styrmedel - ej finansieringskälla
  • Medfinansiering kan påverka prioriteringsordningen
  • Kommuner och regioner med god ekonomi kan gynnas
  • Svårare att ompröva beslut pga ingångna avtal
  • Avgiftsfinansiering av broar och tunnlar två nackdelar: dyrare, kan styra fel
f rdjupning i sessioner
Fördjupning i sessioner
  • Infrastruktur som ger förutsättningar – nytt planeringsunderlag. Hur Trafikverkets nya ”Planeringsunderlag för Begränsad klimatpåverkan” kan användas så att klimatmålen kan integreras i infrastrukturplaneringen och bidra till minskad klimatpåverkan. Håkan Johansson, klimatexpert på Trafikverket och Anders Roth, Trafikkontoret Göteborg Stad.
  • Miljöbedömningar av planer och program i den nya planprocessen. Mikael Johannesson, Naturvårdsverket& Michel Gabrielsson, Trafikverket
  • Inducerad trafik och dess betydelse för uppfyllelse av miljömålen. Hur kan sekundära effekter av åtgärder i transportsystemet bättre beaktas i planeringen? Lena Smidfelt Rosqvist, TrivectorTraffic AB.
  • Ny planeringsprocess – lyft för miljömålen? Joanna Dickinson, TrivectorTrafficom utmaningarna för miljömålen i den nya planeringsprocessen för transportsystemet.
  • De icke prissatta miljöeffekterna. Vad man behöver tänka på för att icke prissatta miljöeffekter inte ska glömmas bort i transportplaneringsprocessen. Kristina L Nilsson, Luleå tekniska universitet.
  • Trafikindikatorer och att beräkna måluppfyllelse för vägtrafikens utsläpp. Vad finns och vad behövs för att följa upp länstransportplanerna? Fredrik Holm, RUS / Länsstyrelsen i Värmland.
samh llsekonomi vs de andra transportpolitiska m len
Samhällsekonomi vs de andra transportpolitiska målen
  • Långsiktigt hållbar transportförsörjning – vad menas? Den andra halvan av det övergripande transportpolitiska målet jämte ”samhällsekonomiskt effektivt”. Gunnar Eriksson, avdelningschef på Trafikanalys, om definitionerna och hur Trafikanalys arbetar för att stödja ökad måluppfyllelse när det gäller långsiktig hållbarhet.
  • Den samhällsekonomiska analysen - tillräcklig för att beskriva transportsektorns måluppfyllelse? Fil. Dr Karin Thoresson, VTI/ Linköpings Universitet vars doktorsavhandling belyser den samhällsekonomiska analysens roll i transportpolitik och infrastrukturplanering.
  • Frågestund och panelsamtal - möjligheter och fallgropar för miljömålen i kommande planering av transportsystemet.Panelen: Karin Thoresson, Håkan Johansson, Lena Smidfelt Rosqvist, Mikael Johannesson, Kristina L Nilsson, Gunnar Eriksson.
samh llsekonomi vs l ngsiktig h llbarhet
Samhällsekonomi vs långsiktig hållbarhet
  • Det finns saker vi inte ”kan räkna hem” men dessa kan vara viktiga ändå…!
  • Vad som är ”långsiktigt ekonomiskt hållbart” inte detsamma som samhällsekonomisk effektivitet.
    • Bl.a. saknas intergenerationell rättvisa i de samhällsekonomiska analyser som används i transportpolitiska sammanhang.
  • Samhällsekonomisk effektivitet inte synonymt med det ”goda samhället” - även om det ofta framstår så i den politiska diskussionen om infrastrukturens värde.
  • Även om alla frågor kring metoden löses, så kan denna värderingsmetod inte bli heltäckande eftersom människor i grunden är komplexa och därmed värderar saker på olika sätt.
panelen
panelen

”Man behöver inte se det som en konflikt – vi kan ju både nå klimatmålen och transportmålen.”

”Lönsamheten i kalkylerna bygger på trafiktillväxt - färre projekt blir lönsamma om man räknar med minskad trafik. Den bakomliggande prognosen för trafik är avgörande för utfallet av kalkylen.”

”En fara är att man fortsätter att bara se till varje projekt för sig och inte ser helheten. Då vet vi inte vart vi är på väg, det kan vara på rätt väg eller fel väg – hittills verkar det gå i dålig riktning. ”

”Vi behöver ha en tydlig målbild, inte bara för planering av transportsystemet utan för planering av samhället i stort.”

vad var viktigt att ta med sig
Vad var viktigt att ta med sig?
  • Miljömålen beaktas inte åtgärdsplaneringen.
  • Transportsystemet utvecklas i fel riktning.
  • Vi behöver en målstyrd planering.
vad kan man g ra
Vad kan man göra?
  • Kräva delaktighet – från start i diskussioner om åtgärder i transportsystemet.
  • Ju tidigare i en planeringsdiskussion desto bättre.
  • Efterfråga tydlig problembeskrivning – för att undvika tidiga låsningar till vissa åtgärder.
  • Kräva inkluderande av miljömål i problembeskrivning.
  • Kräva flera utredda alternativ – för att undvika tidiga låsningar till vissa åtgärder.
  • Efterfråga underlag – om utredda alternativ, deras effekter och potential för miljömåluppfyllelse.
  • Efterfråga underlag inte minst om uppfyllelse av övriga mål. Leder det verkligen till måluppfyllelse att försöka lösa trängselproblem i trafiksystemet genom utbyggd vägkapacitet?
  • Visa att lösningar som främjar miljömålen oftast också medför måluppfyllelse för tillgänglighet och trafiksäkerhet m.fl. mål.
  • Efterfråga uppföljningar och utvärderingar – av redan genomförda åtgärder.
presentationerna fr n s mycket b ttre
Presentationerna från så mycket bättre

http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/rus/Sv/seminarier--konferenser/ovriga/sa-mycket-battre/Pages/default.aspx