globaliseringen hur stor r utmaningen n.
Download
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
GLOBALISERINGEN HUR STOR ÄR UTMANINGEN? PowerPoint Presentation
Download Presentation
GLOBALISERINGEN HUR STOR ÄR UTMANINGEN?

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 23

GLOBALISERINGEN HUR STOR ÄR UTMANINGEN? - PowerPoint PPT Presentation


  • 87 Views
  • Uploaded on

GLOBALISERINGEN HUR STOR ÄR UTMANINGEN?. Klas Eklund 1999. 1. DE STORA DRAGEN. Handelsexpansion Fria kapitalrörelser Ny teknik Kulturell integration Inget kontrollrum Skatteharmonisering Behovet av attraktionskraft EMU driver på - men räcker ej

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about 'GLOBALISERINGEN HUR STOR ÄR UTMANINGEN?' - mahina


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
de stora dragen
DE STORA DRAGEN
  • Handelsexpansion
  • Fria kapitalrörelser
  • Ny teknik
  • Kulturell integration
  • Inget kontrollrum
  • Skatteharmonisering
  • Behovet av attraktionskraft
  • EMU driver på - men räcker ej
  • Hot och möjligheter för företag och fack
nya marknader
NYA MARKNADER
  • Öppenhet besegrade import-substitution
  • Latinamerika ut ur skuggorna
  • Asien: Japan, NIC, Kina
  • Avregleringar
  • Kommunismens död
  • Den största ekonomiska omvälvningen i mänsklighetens historia?
steg 1 handeln
STEG 1: HANDELN
  • Avregleringar efter kriget
  • Tullavveckling
  • Snabb exportexpansion
  • Direktinvesteringar följer efter
  • Multinationella företag, global internhandel blir allt viktigare
steg 2 det fria kapitalet
STEG 2: DET FRIA KAPITALET
  • “Shareholder value”, “junk bonds”
  • Den nya tekniken
  • Avregleringar
  • Kapitalmarknaden blir “vik” i stället för “insjö”
  • Räntan är “betyget” från marknaden:
  • RS = RT + VXK + RP
  • Rörlig växelkurs ger inte så stor handlingsfrihet
steg 3 ny teknik
STEG 3: NY TEKNIK
  • IT - på alla områden
  • Nya, plattare strukturer
  • Snabbare överföring av teknik
  • Internationalisering av produktionen
  • Omflyttning av arbetskraft
resultat h rdare konkurrens
RESULTAT: HÅRDARE KONKURRENS
  • Möjligheter
  • Produktivitet, tillväxt
  • Bra för konsumenterna
  • Nya jobb
  • Hot mot gamla strukturer
  • Faktorprisutjämningsteoremet
kulturell integration
KULTURELL INTEGRATION
  • Nya kulturella gränser: Gruppen viktigare än nationen
  • Nya medier
  • Blixtsnabb information
  • Väldig integrationskraft
  • Den amerikanska dominansen
  • Öppenhet
inget kontrollrum
INGET KONTROLLRUM
  • Skapa jobb genom att spendera mer?
  • Rättvisa skattehöjningar?
  • Räntesänkningar för byggande?
  • Devalvera för konkurrenskraft?
  • Slutsats: Dyrt gå emot marknaderna
  • Gäller både för fast och rörlig växelkurs
ven strukturerna konvergerar
ÄVEN STRUKTURERNA KONVERGERAR
  • Planekonomiernas kollaps
  • Den “skandinaviska modellens” problem
  • Den “asiatiska modellens” problem
  • Rörliga skattebaser sätter tryck på utjämning av skatterna - kapital, arbete, konsumtion
  • Snart bara en valuta i Västeuropa
behovet av attraktionskraft
BEHOVET AV ATTRAKTIONSKRAFT
  • Frihandel och konkurrens
  • God infrastruktur
  • Skattesystemet
  • Utbildningssystemet
  • Makroekonomisk stabilitet
  • Politisk stabilitet
europa i kl m
EUROPA I KLÄM
  • USA dynamiskt
  • Asien tillfälligt i kris - men kommer tillbaka
  • Europa på dekis?
  • “Euroskleros”
  • Behovet av flexiblare marknader och bättre utbildning
  • EMU som medel?
emu bakgrunden
EMU: BAKGRUNDEN
  • Politiskt projekt, med politiska konsekvenser
  • Positiva ekonomiska effekter: Transparens, konkurrens, tillväxt
  • Negativa: Inget optimalt valutaområde, ger risker under övergången
  • Svårt värdera valutaområdesargumentet
  • Omöjligt vikta samman “objektivt”
  • Stort EMU ger både större potential och större risker
    • Viktigare politiska effekter
    • Större effekter på konkurrens och transparens
    • Men också större skillnader mellan länder och regioner
  • Konvergenskrav för att minska riskerna
emu r h r
EMU ÄR HÄR!
  • Konvergensprocessen har fungerat väl!
    • Inflationskonvergens nästan uppnådd
    • Valutorna stabila redan från 1997
    • Långräntekonvergens har uppnåtts
    • Korträntekonvergens uppnåddes snabbare än väntat
  • Euro-zonen stabilare än omvärlden under finansiella oron 1998
  • 1/1 1999: Euron införs; övergången gick smidigt
  • Sedlar och mynt senast 1/7 2002
penningpolitikens utmaningar
Gynnsamt makroekonomiskt klimat

Men svårt forma penningpolitik från scratch

Tekniska problem: Behov av nya aggregat och nya måldefinitioner

Praktiska problem: Hur få penningpolitiken att drivas på europeisk nivå?

Svårt finna en politik som passar alla

Viktigt för ECB att vinna politisk legitimitet

Hur starkt blir det politiska inflytandet över ECB?

Hur samordna med finanspolitiken?

PENNINGPOLITIKENS UTMANINGAR
emu fr gor fram ver
EMU: FRÅGOR FRAMÖVER
  • Det tyska valet: Vad betyder Schröder och Lafontaine?
  • Vad betyder konjunkturavmattningen?
  • Stabilitetspakten i fara?
  • Konflikt mellan ECB och politikerna? Hur starkt är ECB?
  • Synen på valutan: Target zones?
  • Synen på sysselsättningsmål
  • Trycket ökar på skatteharmonisering
  • Går Euroland mot politisk union?
hur stark blir euron
HUR STARK BLIR EURON?
  • Portföljeffekter gynnar euron
  • Grundfrågan: Cykliskt kontra strukturellt
  • Strukturen talar för USD, men bytesbalansen kan bli problem
  • Cykliska faktorer har talat för EUR, men det är mindre säkert i dag
  • Tre stora (slutna) valutablock. “Benign neglect” ger volatilitet?
  • EMU en katalysator för färre valutor i världen?
vad betyder utanf rskap
VAD BETYDER UTANFÖRSKAP?
  • Penningpolitisk autonomi?
  • Inte vid fast växelkurs (Danmark). Svårt också vid rörlig?
  • Svårt i praktiken: Misstänksamma marknader
  • Viss räntedifferens
  • Kostnader i finansiell sektor
  • Företagen överväger gå till euro
  • SLUTSATS: Fortsatt tryck att skugga unionen
n r kommer sverige med
NÄR KOMMER SVERIGE MED?
  • Fördragsbrott eller formella skäl för utanförskap?
  • “Demokratiskt beslut” krävs
  • Opinionen vänder när unionen blivit ett faktum
    • Tidigare “plan”: S-kongress 2001, valrörelse 2002, medlemskap 2003?
  • Nu snabbare?
    • S-regeringar i Europa, opinionssvängningar i Danmark och Sverige, EU-ordförandeskap 2001
    • Extra (s)-kongress 2000, folkomröstning hösten 2000, ERM-medlemskap därefter, medlemskap 1/1 2002?
  • Danmark in samtidigt? Grekland? Storbritannien?
emus konsekvenser
EMUs KONSEKVENSER
  • Mer genomskinlig prissättning
  • Bredare finansmarknad
  • Medför strukturomvandling
  • Ökat tryck på skatteharmonisering
  • Livaktigare börs - där bransch blir viktigare än geografi
  • Företagen går snabbare till euro
  • Efter hand: europrodukter också för privatpersoner
globaliseringens konsekvenser f r f retagen
GLOBALISERINGENS KONSEKVENSER FÖR FÖRETAGEN
  • Industri och tjänster smälter samman
  • Marknaderna alltmer globala
  • Euroland viktigt!
  • Modern teknik allt viktigare
  • Låg inflation här för att stanna
  • Politikerkontakter mindre avgörande
vad g ra
VAD GÖRA?
  • Tänk globalt
  • Men utnyttja lokala fördelar
  • Hierarkier allt mer omoderna
  • Arbeta i nätverk
  • Skräddarsydd kvalitet
  • Snabbhet
  • Skaffa hög och mångkulturell, kreativ kompetens
konsekvenser f r facket
KONSEKVENSER FÖR FACKET
  • Arbetsmarknaden blir rörligare
  • Arbetare och tjänstemän blir obsoleta begrepp
  • Nya (större?) löneskillnader
  • Låg inflation - lägre nominella lönepåslag
  • Flexiblare arbetstider - flexiblare arbetsliv
  • Humankapitalet viktigare: Hur ser en modern fördelningspolitik ut?
  • Internationella fora och internationellt samarbete allt viktigare